Annons
Home 2011

Årlig arkivering 2011

Full subventionering av Tasigna

Charlotte Schröder
-
0

Vid årsskiftet godkändes Novartis cancerläkemedel Tasigna (nilotinib), uppföljaren till Glivec (imatinib), för behandling av nyinsjuknade patienter med kronisk myeloisk leukemi. Nu har TLV beslutat att läkemedlet ska ingå i högkostnadsskyddet. Godkännande avser en ny dosering av läkemedlet.

Kronisk myeloisk leukemi, KML, är en sjukdom som drabbar ungefär 100 svenskar om året och som innebär att de vita blodkropparna förökar sig utom kontroll.

Tasigna är den enda tyrosinkinashämmare som hittills visat sig vara mer effektivt och orsaka färre biverkningar än Glivec, enligt den studie på drygt 800 patienter som legat till grund för godkännandet. I studien drabbades signifikant färre patienter av akut sjukdomsfas, så kallad blastkris, jämfört med patienter som fått Glivecbehandling.

Amerikansk donation till Karolinska institutet

Charlotte Schröder
-
0

Donationen ska användas till inrättandet av en ny forskningsfond för att fånga upp unga framgångsrika forskare inom basal och klinisk medicin och epidemiologi. Syftet är att hjälpa dem vidare i inledningen av sina forskarkarriärer, en känd flaskhals för de allra flesta.

William K. Bowes Jr är i USA en känd mecenat där han lämnat bidrag till instiftandet av fonder vid Harvard, Stanford, UC Berkeley och UCSF. Karolinska institutet är det första universitetet utanför USA som har fått motta en donation.

William K. Bowes, Jr började karriären som riskkapitalist på 50-talet och har sedan dess grundat företag som bland annat Applied Molecular Genetics Inc (Amgen) – idag världens största bioteknikföretag, investmentföretaget U. S. Venture Partners och datorföretaget Sun Microsystems.

Donationen har tilldelats Karolinska institutet via den ideella organisationen FKI – Friends of Karolinska institutet in the US, där William K. Bowes, Jr ingår i styrelsen. En organisation som är ickevinstdrivande och drivs av svenskfödda Barbro Osher, generalkonsul i San Fransisco som tillsammans med sin man Bernard Osher ligger bakom det så kallad Oshercentrum för integrativ medicin på Karolinska institutet.

Danskt läkemedel använt vid amerikansk avrättning

Charlotte Schröder
-
0

Substansen det handlar om är pentobarbital som tillhör gruppen barbiturater, en äldre typ av ångestdämpande och sömngivande läkemedel som i höga doser hämmar andning och hjärtverksamhet. Att det nu har använts vid avrättning har upprört företaget Lundbeck.

? Detta är emot allt vi står för. Vi skapar och utvecklar läkemedel för att lindra människors lidanden. Det här står i direkt kontrast till den målsättningen, säger Mats Kronborg, talesman för Lundbeck till Washington Post.

Användningen av preparatet pentobarbital har skapat en debatt i USA där motståndarna hävdar att man vet alldeles för lite om hur det verkar i människa och att det därmed är oetiskt att använda det vid dödsstraff. Normalt används pentobarbital till att avliva djur eller som anestesi- och sömnmedel.

I januari i år beslöt det amerikanska läkemedelsföretaget Hospira att flytta sin produktion från USA till Europa just med anledning av att deras produkt innehållande tiopental använts vid dödstraff i flera amerikanska delstater.

Sedan en tid tillbaka råder det i USA brist på tiopental och liknande substanser som kan användas vid avrättningar, vilket har lett till att delstater som tillåter dödsstraff vill importera preparat från företag i Europa. Hittills har både Storbritannien och Italien satt stopp för dessa planer med hänvisning till användningsområdet.

Diabetes ökar risken för många andra sjukdomar

Ingert Nilsson
-
0

En studie publicerad i New England Journal of Medicine kopplar diabetes med en ökad risk för att avlida i flera olika cancersjukdomar och infektionssjukdomar.
Forskarna har analyserat data från 97 prospektiva studier där det fanns information om eventuell diabetesdiagnos. Drygt 123 000 dödsfall bland 820 000 individer ingick i analysen.
Inte någon av individerna hade diagnosticerats för hjärtkärlsjukdom när studien började. Efter justering för ålder, kön, rökvanor och BMI är studiens slutsats att risken att en patient skulle avlida under studietiden var 80 procent högre än för de som inte diganosticerats med diabetes.

Risken för att avlida i hjärtkärlsjukdom var 132 procent högre i diabetesgruppen, risken för cancer ökade med 25 procent och för övriga sjukdomar med 73 procent jämfört med gruppen som inte hade diabetes.

Risk med goda nikotinmedel varnar expert

Ingert Nilsson
-
0

Smakerna på nikotinprodukter har blivit flera de senaste åren. Nu finns förutom mintsmakerna också olika fruktiga smaker, som eventuellt bidragit till den ökade försäljningen. Nikotinprodukterna smakar helt enkelt bättre.
Men Folkhälsoinstitutets expert på tobaksavvänjning, Margareta Pantzar, ser inte bara fördelar med smakexplosionen.
? Med alltför många olika varianter och smaker som säljs överallt finns en risk för att de börjar betraktas som vilken vara som helst. Utomlands lär det finnas nikotinmedel med rena godissmaker och läskedrycker med tillsatt nikotin. Då blir det istället en produkt för tillvänjning och inte ett hjälpmedel för att sluta, menar Margareta Pantzar.

Hon understryker att hon tycker det är bra att nikotinersättningsmedlen finns lättillgängliga. Men tycker det är etiskt problematiskt om nikotinprodukterna förvandlas till godis.
? Vi vill att de här medlen ska ses som de hjälpmedel och läkemedel de är för att sluta röka.

Läkemedelsexport gav överskott

Ingert Nilsson
-
0

De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige fortsätter ge överskott till den svenska utrikeshandeln. 2010 utgjorde läkemedelsexporten knappt sex procent av värdet av den totala svenska varuexporten visar kommerskollegiums analys. 37 miljarder kronor landade överskottet på ifjol, lika mycket som året innan.

Enligt analysen klarade läkemedelsexporten krisen väl även om den minskade med några procent mot slutet av 2010.
Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade USA och
Storbritannien för tolv procent vardera, Frankrike för elva och Tyskland för tio procent.
Den sammanlagda svenska exporten av läkemedel uppgick 2010 till 66 miljarder kronor
varav 59 procent gick till andra EU-länder.

Ingen koppling mellan paracetamol och barnastma

Petra Hedbom
-
0

Efter varningar om att paracetamol under graviditet eller till små barn skulle kunna öka risken att utveckla barnastma har EMA:s expertgrupp CHMP granskat de studier som finns. Deras genomgång tyder inte på att det skulle finnas något kausalt samband mellan de två. Gruppen anser därför att det i dagsläget inte finns någon anledning att ändra några rekommendationer.

Men CHMP påpekar också i sitt utlåtande att precis som med andra läkemedel bör läkemedel ges till små barn eller tas under graviditet då det absolut är nödvändigt.

I höstas presenterades bland annat en nordisk studie som visade att långtidsanvändning av paracetamol under graviditeten kan leda till ökad risk för missbildade könsorgan hos barnet.

WHO var inte påverkat av industrin enligt rapport

Petra Hedbom
-
0

Efter anklagelser om att ha fattat beslut under påtryckningar från läkemedelsindustrin under arbetet med (A)H1N1-pandemin och vaccinering mot denna har en oberoende panel granskat WHO:s arbete, rapporterar Reuters. På torsdagen lämnade panelen beskedet att några sådan påverkan inte tycks sannolik.

Däremot anser expertpanelen att det saknas en öppen, stabil och systematisk process för hur eventuella intressekonflikter hanteras och redovisas inom WHO.  Panelen anser också att WHO inte var tillräckligt konsekvent när det kommer till att beskriva hur allvarlig den hotande pandemin i själva verket var vilket skapade förvirring. Man kritiserar också WHO för att i första hand ha bedömt läget utifrån hur stor spridning viruset hade och inte hur allvarligt virussmittan var. Ett förslag panelen har är att byta ut den sexgradiga skala som nu används för att deklarera säkerhetsläget byts mot en tregradig för att ge mer tydlighet.

Panelen konstaterar i sin rapport också att världen är illa utrustad för att hantera ett globalt influensahot liknande det med A(H1N1). Från WHO har man svarat att man väntar med att kommentera rapporten till det årliga ministermöte i maj.

Apotekare fick företagspris

Petra Hedbom
-
0

Företaget Läkemedelstjänster AB startade för ett år sedan och drivs av bland andra apotekarna Martin Svensson och Kristofer Klerfalk. Affärsidén är att tillhanda kunderna som är läkemedelsföretag och apoteksaktörer, support om frågor som rör läkemedel. Land annat via ett callcenter bemannat av apotekare, kan kunderna få svar på frågor.

På onsdagen utsågs företaget till Årets Komet på Företagsgalan i Uppsala. Delägaren Kristoffer Klerfalk fick dessutom utmärkelsen Årets Unga Entreprenör.

Karolinska i storprojekt om RA

Petra Hedbom
-
0

Projektet, som heter To be cure, leds gemensamt av KI och Leiden university medical center i Holland. Totalt finns 34 samarbetspartners runt om i Europa. Satsningen finansieras under fem år av Innovative medicine initiative, IMI, ett samarbete mellan EU-kommissionen och de europeiska forskande läkemedelsföretagens branschorganisation EFPIA.

Tanken är att skapa mer grundläggande förståelse för sjukdomsprocesser och behandlingar för RA.
– Vi kommer bland annat att utveckla nya diagnostiska metoder för att upptäcka tidiga former av RA och skilja dessa åt, säger Lars Klareskog, professor vid KI och koordinator för IMI-projektet i ett pressmeddelande.

IMI kommer att satsa omkring 172 miljoner euro på åtta ny projekt som de lanserar under de kommande veckorna inom områdena cancer, reumatoid artrit och infektionssjukdomar.

Läs intervju med chefen för IMI, Michel Goldman, i nummer 2 av LmV som kommer ut den 18 mars.

Insulin tre gånger i veckan gav bra blodsockerkontroll

Petra Hedbom
-
0

I studien ingick 242 patienter med typ 2-diabetes som inte tidigare behandlats med insulin. Patienterna slumpades till att antingen få det nya långtidsverkande insulinpreparatet degludec antingen tre eller sju gånger i veckan, alternativt daglig behandling med insulinet glargin (Lantus). Alla deltagare fick samtidigt behandling med metformin.

Efter fyra månader såg forskarna att de patienter som fått degludec tre gånger i veckan hade ungefär samma värde på det långsiktiga blodsockret HbA1c som de som fick degludec varje dag. Liknande resultat sågs även bland de som fått daglig behandling med det långtidsverkande glargin.

Studien, som publicerats i Lancet, har finansierats av företaget Novo Nordisk som utvecklar degludec.

Planer på gemensam patentdomstol grusas

Läkemedelsvärlden
-
0

I slutet av februari gav Europaparlamentet klartecken för att ett antal EU-länder får fortsätta med att utveckla ett gemensamt patentsystem. Parallellt med det pågår arbetet med att även få till stånd en gemensam patentdomstol inom unionen. Tanken är att företag ska ha en enda domstol att vända sig till när de misstänker patentbrott, istället för som idag då en sådan process måste ske i varje enskilt medlemsland. Bland annat läkemedelsindustrin har varit stora förespråkare för en sådan lösning.

Men på tisdagen lämnade EG-domstolen ett besked som grusar planerna. Domstolen menar att en sådan gemensam domstol skulle strida mot EU:s lag genom att frånta medlemsländernas egna domstolar att besluta i frågan. Om en sådan domstol upprättas skulle det innebära att flera av grundpelarna i den europeiska unionen försvinner och förändra EU-institutionernas makt, skriver man vidare i sitt utlåtande.

Patentexperter och intresseorganisationer har kommenterat beskedet och många beskriver det som ett stort nederlag. EU-kommissionen skriver i ett pressmeddelande att domstolens besked på inget sätt kommer att påverka det pågående arbetet med ett gemensamt EU-patent.

Nytt subventionsbeslut om losartan

Petra Hedbom
-
0

Från och med den 1 maj kommer den nuvarande begränsningen för losartan att försvinna. Begränsningen, som infördes 2008, har inneburit att behandling bara subventionerats för patienter som redan prövat men av någon anledning inte kunnat fortsätta med ACE-hämmare.

Att TLV nu utökar subventionen förklarar man med att det nu finns generiskt losartan i samma prisklass som ACE-hämmare. Däremot försvinner MSD:s originalläkemedel Cozaar, med just losartan, helt från förmånen eftersom det kostar tio gånger så mycket som generiska produkter. Förskrivare måste alltså skriva ut generiskt losartan för att behandlingen ska subventioneras.

För säker vård krävs tillgänglighet i dataregister

Läkemedelsvärlden
-
0

Patientsäker läkemedelsanvändning har redan redovisats av regeringen som ett strategiskt fokusområde för den nationella läkemedelsstrategin och dit hör frågan om information angående licensläkemedel och extemporeläkemedel i databaser som VARA och NPL som båda finansieras med statliga medel.

Denna patientsäkerhetsfråga blir akut nu när allt fler apoteksaktörer lämnar övergångslösningen ATS (Apotekets Terminal System) som artikeldatabas och går över till det nya centrala varuregistret VARA, som Apotekens Service AB har tagit fram.  

Från och med november 2010 kommer VARA att användas som grundkälla till SIL (Svensk Informationsdatabas för Läkemedel) som ska leverera information till sjukvården om tillgängliga läkemedel i det ögonblick de behövs. Det finns flera anledningar till att SIL nu går över till att använda VARA som ?master?. Det är logiskt att sjukvården använder samma varuregister som apoteksmarknaden, förskrivare måste ha tillgång till de läkemedel och handelsvaror som de olika apoteksaktörerna tillhandahåller.

Men det finns ett problem med de nya registren, och det är avsaknaden av extemporeläkemedel och licensläkemedel. Svensk förskrivningspraxis har sedan mycket lång tid delvis baserats på tillgång till icke godkända läkemedel som licensläkemedel och extemporeläkemedel. Den traditionen har på senare tid utvecklats till en omfattande användning av dessa läkemedel.

Dessa möjligheter till förskrivning utanför det ordinarie och godkända läkemedelssortimentet av i många fall livsviktiga läkemedel har varit en av flera förutsättningar för en god utveckling av svensk sjukvårdskvalitet. Svenska läkare har därför utvecklat en tradition att vid behov införliva licensläkemedel och extemporeläkemedel i behandlingsarsenalen. Detta intresse har underhållits av den rådgivning, information och efterforskningsverksamhet som Apoteket AB har erbjudit förskrivarkåren. Sjukvården kan inte acceptera en försämring i dessa funktioner, som en följd av omregleringen av apoteksmarknaden.

Skillnad i sökbarhet i VARA och NPL får således inte föreligga mellan licensläkemedel och extemporeläkemedel och båda måste därför bli sökbara på samma sätt som godkända läkemedel. De måste kunna inkluderas under samma ATC-koder och det skall inte krävas särskilda sökningar i några andra register.

Om information om licensläkemedel samt extemporeläkemedel inte finns med i NPL, VARA och SIL kommer apotek och förskrivare inte att kunna se dessa läkemedel i sina system. Ett sådant scenario skulle innebära ökade risker för felförskrivningar och felexpedieringar, något som i sin tur skulle minska tillgängligheten för dessa läkemedel och äventyra patientsäkerheten, särskilt när det gäller läkemedel för akut bruk, som till exempel isoprenalin.

I dag finns APL:s extemporeläkemedel med i VARA och NPL utan några som helst restriktioner men inga beslut föreligger om att nya extemporetillverkares läkemedel ska få finnas med i dessa viktiga databaser. Licensläkemedel ingår inte i VARA eller NPL på samma sätt som APL:s extemporeläkemedel, oavsett om läkemedelsförmånen gäller eller inte för ett licensläkemedel. Detta är en ohållbar och oacceptabel situation som måste åtgärdas med det snaraste främst på grund av patientsäkerhetsskäl men även av konkurrensskäl. APL får inte favoriseras härvidlag.

Det enda kriteriet för inkludering av en licensprodukt i NPL och VARA bör vara att Läkemedelsverket godkänt minst en licensansökan eller bedömt att det är möjligt att bevilja licens för ett visst läkemedel, att det finns en SPC eller annan likvärdig information som är godkänd av annan läkemedelsmyndighet och att produkten finns tillgänglig i Sverige via grossist. All annan begränsning i detta avseende äventyrar att rätt produkt når rätt patient och äventyrar då patientsäkerheten vid läkemedelsbehandling.

Den nationella läkemedelsstrategin ska nu ta steget från vision till konkreta åtgärder och att föra upp ovanstående fråga brådskar eftersom samtliga apoteksaktörer och förskrivare, via SIL, under våren 2011 ska gå över till VARA som grunddatabas.

Sammanfattningsvis finns det, trots att det nu är mycket bråttom, ännu inget beslut om att dessa läkemedel ska finnas med i relevanta statligt finansierade databaser som NPL och VARA. Det har framkommit att många berörda parter är involverade i diskussioner i arbetsgrupper på lägre nivå men uppenbarligen utan att kunna komma överens, varför frågan som är övergripande måste lösas på departementsnivå.
 
Stig Henningsson, Docent
Specialistläkare i klinisk farmakologi
Senior Advisor, Delägare i apotek och läkemedelsfirma

Solljus kan påverka nedbrytning av läkemedel

Petra Hedbom
-
0

Det är en studie gjord av forskare vid Karolinska institutet som visat att nedbrytningen av läkemedel kan variera med hur mycket sol vi utsätts för. Resultaten, som publiceras i ett kommande nummer av Drug metabolism & disposition, bygger på data från patienter som behandlas med immunhämmande läkemedel efter till exempel organtransplantation.

Blodprov från dessa patienter kontrolleras kontinuerligt och totalt har forskarna gått igenom omkring 70 000 analysresultat. När proverna tagna under vintermånaderna jämfördes med de tagna under sensommaren visade det sig att koncentrationerna av substanser som takrolimus och sirolimus skilde de sig under året och återspeglade förändringar av kroppens nivåer av D-vitamin.

Forskarna tror att skillnaderna beror på att högre nivåer av D-vitamin ökar mängden av enzymet CYP3A4 som i sin tur bryter ner bland annat takrolimus och sirolimus.
– Om nedbrytningskapaciteten ökar krävs normalt högre doser för att få samma effekt av ett läkemedel. CYP3A4 är ansett som det viktigaste enzymet i kroppens läkemedelsomsättning och ett stort antal läkemedel kan beröras av fyndet, säger Jonatan Lindh, en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.

Han påpekar också att mer forskning behövs för att säkerställa resultaten.
 

Jävsförhållande missas i metaanalyser

Petra Hedbom
-
0

När forskare går igenom läkemedelsstudier för att göra så kallade metaanalyser och sammanställningar inom ett visst ämne, låter de ofta bli att ta hänsyn till eventuella jävsförhållanden. Den slutsatsen kommer kanadensiska och amerikanska forskare fram till i en nyligen avslutad genomgång publicerad i JAMA.

Av 29 stycken metaanalyser av läkemedelsprövningar som de gått igenom, var det bara två stycken som tog upp vilka som finansierat de ingående studierna. Ingen av analyserna tog upp om författarna bakom studierna hade fått ersättning av läkemedelsindustrin. Eftersom srtikelförfattares koppling till industrin tidigare visat sig påverka resultatet av en studie, är etta allvarligt menar artikelförfattarna.

När författarna undersökte saken kunde de konstatera att mer än två tredjedelar av de ingående läkemedelsprövningarna var finansierade av läkemedelsföretag vilket inte redovisats i metaanalyserna.

När författarna kontaktade personerna som sammanställs metaanalyserna medgav de flesta att de inte alls tittat på eventuella kopplingar.
– Eftersom metaanalyserna ofta ligger till grund för behandlingsriktlinjer och rekommendationer så är det ett problem att man slarvar med att redovisa intressekonflikter, säger Brett D. Thombs, en av huvudförfattarna till JAMA-artikeln till Reuters.

1...383940...50Sida 39 av 50