Annons
Home 2011

Årlig arkivering 2011

Internet ökar läkemedelsmissbruk

Petra Hedbom
-
0

De amerikanska stater där bredbandsuppkopplingen ökade under åren 200 och 2007 fick också ett ökat problem med missbruk av receptbelagda läkemedel. Det visar en studie publicerad i Health Affairs, som forskare vid Massachusetts General Hospital och University of Southern California har gjort.

De stater som satsade mest på utbyggnad hade också störst ökning av personer som skrevs in för vård av läkemedelsmissbruk. Framför allt handlade det om narkotikaklassade smärtstillande preparat. Forskarna konstaterar också att missbruket av alkohol, kokain och heroin ökade inte i samma utsträckning under tidsperioden i de aktuella staterna.

Mellan åren 1999 och 2003 ökade onlineförsäljningen av receptbelagda läkemedel i USA från 160 miljoner dollar till 3,3 miljarder. Författarna menar att även om tillgången på legala internetapotek har förbättrat situationen för många patienter så efterlyser de en ökad övervakning av läkemedelsförsäljning via internet.

Apoteket AB får kritik för nyetableringar

Petra Hedbom
-
0

Enligt sina ägardirektiv får Apoteket AB bara öppna så många apotek att de har en marknadsandel på 35 procent. Idag beräknar företaget marknadsandelarna utifrån antal apotek vilket gör att de nu har 34 procent av marknaden.

Men enligt kritik från bland annat Konkurrensverket och flera av de privata apotekskedjorna, borde andelarna istället beräknas utifrån omsättning. Då skulle Apoteket AB redan idag ligga över de tillåtna 35 procenten och inte få expandera ytterligare.

Enligt Fredrik Söderberg, vd på apotekskedjan Medstop, finns det bara ett sätt att räkna andelar av marknaden och det är genom omsättning.
– Det säger sig själv att Apoteket AB:s största apotek Scheele i centrala Stockholm har en större marknadsandel än vårt minsta i Strömsnäsbruk. Antalet försäljningsställen är helt ointressant i det här läget.

Han menar att en direkt konsekvens av om marknadsandelarna började beräknas på omsättning, är att Apoteket AB inte skulle kunna ha den etableringstakt de nu har, eftersom det skulle strida mot ägardirektivet.

Även Konkurrensverket har i en rapport anmärkt på den nuvarande etableringstakten. På socialdepartementet uppger man att man tittar på frågan.
– Ett mått baserat på omsättning är ett av de alternativ vi tittar på, säger Stefan Karlsson, ämnesråd på departementet till Dagens Industri.

Enligt Fredrik Söderberg behövs ett besked från regeringen inom kort.
– Det här är en marknad som går väldigt snabbt fram och det behövs en snabb och kraftfull reaktion från socialdepartementet. Annars blir konkurrensen helt snedvriden för nya aktörer.

Fler läkare ger sämre följsamhet

Petra Hedbom
-
0

Den amerikanska studien visar att ju mer komplext det är för patienter att hämta ut sina läkemedel och få dem förskrivna, desto sämre är de på att hämta ut dem. Forskare vid bland annat Womens Hospital och Harvard Medical School har analyserat data för omkring 2,5 miljoner patienter som behandlades med läkemedel mot hjärt-kärlproblem, inklusive statiner under 2006 och 2007.

Under tre månader följde de alla patienter för at se hur många läkemedel de fick förskrivna ? både för hjärtproblem och andra diagnoser, hur många läkare som förskrev recepten och hur många apotek de besökte för att hämta ut dem. Därefter tittade de på hur ofta de hämtade ut sina läkemedel det kommande året.

Under de första tre månaderna hämtade patienterna i snitt ut sex olika läkemedel med elva recept och besökte ett apotek fem gånger. Under det kommande året hämtade de i snitt ut två tredjedelar av sina förskrivna hjärtmediciner. Ju fler läkare som stod för recepten och ju fler apotek patienterna var tvungna att besöka, desto sämre var de på att hämta ut sina recept.

Däremot visade det sig att de personer som tog många läkemedel var bättre på att hämta ut sina hjärtpreparat än de som bara tog några läkemedel. Sunil Kripalani, som skrivit en kommenterande artikel till studien, säger till Reuters att en förklaring till det skulle kunna vara att patienter som behandlas med många preparat helt enkelt måste skaffa sig noggranna rutiner för att hämta ut dessa och därmed blir bättre på det.

Författarna till studien, som publicerats i Archives of Internal Medicinen menar att förskrivare och övriga vården bör sträva mot att samordna receptförskrivning och patienternas läkemedelsbehandling för att underlätta för patienterna och förbättra följsamheten.

Diabetesvaccin saknade effekt

Petra Hedbom
-
0

Den aktuella antigenbaserade behandlingen mot typ 1-diabetes som testats i klinisk fas, bygger på det mänskliga proteinet GAD65. I en nyligen avslutad fas III-studie nådde det inte upp till det primära effektmålet att bevara funktionen i betacellerna efter 15 månader.

Syftet med behandlingen är att fördröja eller förhindra den autoimmuna attack mot betacellerna som förekommer vid bland annat typ 1-diabetes. I studien ingick 320 patienter mellan 10 och 20 år som fått sin diagnos tidigast tre månader innan behandlingens början.

Enligt företaget kommer mer detaljerad information om resultaten att presenteras på konferensen American Diabetes Association?s 71st Scientific Sessions i slutet av juni.
? Även om vi hade hoppats på ett bättre utfall i den europeiska fas III-studien kommer vi nu att fortsätta analysera studieresultaten, tillsammans med data från andra pågående studier, för att bättre förstå och fastställa den terapeutiska effekten av behandlingen. Vår vision att kunna bota typ 1-diabetes ligger fast, kommenterar Peter Zerhouni, tillförordnad vd och koncernchef för Diamyd Medical i en presskommentar.

EMA kritiseras för slutenhet

Petra Hedbom
-
0

De båda forskarna, Peter Gøtzsche och Anders Jørgensen, är verksamma vid det nordiska Cochranecentret i Danmark och är starkt kritiska till den europeiska myndigheten EMA. I en artikel i British Medical Journal, BMJ, beskriver de hur de under flera år försökt få ut data om två antiobesitasmedel, det nu tillbakadragna, Acomplia (rimonabant) från Sanofi-Aventis och Xenical (orlistat) från Roche.

Inte förrän forskarna vänt sig till EU:s ombudsman, som riktade kritik mot EMA, fick de tillgång till informationen. I sin artikel skriver forskarna att dessa data var av stor vikt för patienter eftersom viktminskningsmedel är kontroversiella och kan medföra allvarliga biverkningar. Enligt dem var EMA:s argument att inte lämna ut de handlingarna att det skulle underminera kommersiella intressen och att de inte var av allmänintresse. Efter kritik från ombudsmannen blev handlingarna offentliga.

Peter Gøtzsche och Anders Jørgensen skriver vidare att det är fundamentalt fel att en regulatorisk myndighet ska sätta kommersiella intressen före patientsäkerheten och kräver en förändring av administrationen. I en kommenterande artikel skriver Andrew Vickers från Memorial Sloan-Kettering Cancer Center i New York att systemet som det är idag är ?trasigt och måste repareras?.

De senaste åren har EMA kritiserats från flera håll för att inte vara tillräckligt transparent. Från myndigheten menar att man att man har arbetat och arbetar på att ändra detta.

Apotekskunder stacks med samma nål

Petra Hedbom
-
0

Kunderna på Doc Morris apotek i Sollentuna strax norr om Stockholm erbjöds i april ett hälsotest som inkluderade ett blodprov. Meningen var att de skulle mäta sina nivåer av glukos och hemoglobin. Men något gick fel och personen som utförde provtagningen använde samma lansett på tolv personer, rapporterar Dagens Medicin.

Enligt Märit Wikström, kommunikationschef på Doc Morris är det den mänskliga faktorn som ligger bakom misstaget. Personalen som utförde provtagningen var inte legitimerad men hade enligt Märit Wikström fått utbildning i hur provtagningen skulle ske.

På inrådan av Socialstyrelsen och Stockholms läns landsting försöker man nu hitta de personer som stuckits med den begagnade lansetten så att dessa kan erbjudas vaccination mot framför allt gulsot. Detta sker genom en lapp som satts upp i butiken. Enligt Dagens medicin har en person hört av sig.

Doc Morris har nu slutat med just den här hälsotesten.

Hormon kan förbättra läkning efter stroke

Petra Hedbom
-
0

Patienter som drabbats av stroke och som har ökade halter av den insulinliknande tillväxtfaktorn 1, IGF-1, har bättre förutsättningar att läka bättre efter en stroke. Det konstaterar forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg i en studie.

I studien har man tittat på 407 patienter mellan 18 och 70 år som drabbats av stroke på grund av blodpropp i hjärnan.  Forskarna mätte halten av hormonet IGF-1 och såg att de patienter som hade högre halter av hormonet läkte bättre under perioden tre månader och upp till två år efter stroken. Tidigare forskning har visat att höga halter av IGF-1 tidigt efter själva stroken kan ha en positiv effekt på läkningen. Den nya studien visar att den positiva effekten kvarstår även på sikt.

Nivåerna av IGF-1 ökar hos personer som är vältränade och det bidrar bland annat till kroppstillväxt och ökad benmassa.
– Fynden kan vara en del av förklaringen till varför patienter som får träna mer aktivt med sjukgymnastik uppvisar en bättre läkning efter stroke. Tyvärr har vi inga uppgifter på hur mycket våra patienter tränade efter sin stroke, säger David Åberg, läkare och en av personerna bakom studien.

Resultaten öppnar för att läkemedelsbehandling som höjer nivåerna av IGF-1 skulle kunna förbättra läkningen av strokepatienter. Detta skulle kunna göras genom att antingen ge IGF-1 eller hormonet GH som i sin tur stimulerar kroppens egen produktion av IGF-1.

Studien har publicerats i Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.

Fransman i Sanofis ledning

Petra Hedbom
-
0

Ekonomen Laurent Dousset har arbetat på Sanofi, som nyligen bytte namn från Sanofi-Aventis, sedan 1997. Sedan augusti 2009 har han varit vd för företagets nordenenhet. Nu blir han landschef för Sverige och vd för Baltikum.

Omkring 120 personer arbetar på Sanofi i Sverige. Laurent Dousset efterträder Margarita Lopez Acosta som efter tre år lämnar Sverige för Spanien.

Blödande magsår underbehandlas

Petra Hedbom
-
0

En vanlig orsak till blödande magsår är bakterien helicobacter pylori.  Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, finns ett starkt vetenskapligt stöd för att behandling med två antibiotika kombinerat med protonpumpshämmare, minskar risken för återfall hos personer som drabbats av detta.

Trots det är det knappt hälften av dagens patienter som får den behandlingen visar en registerstudie som SBU har gjort. De konstaterar också att en av fyra avlider inom ett år efter den akuta blödningen. En del av dödsfallen skulle, enligt SBU, kunna undvikas om den förebyggande behandlingen blev bättre.

Personer som haft blödande magsår bör undvika smärtstillande av typen NSAID, inklusive så kallade coxiber eftersom dessa ökar risken. Personer som av olika anledningar behöver denna behandling rekommenderas att få förebyggande behandling mot helicobacter pylori. Detsamma gäller för de som behöver ta medel med acetylsalicylsyra som också ökar risken för magsår.

Svårt screena mot dödlig prostatacancer

Ingert Nilsson
-
0

PSA-testning är vanlig idag.1997 var det knappt några män alls som gjorde PSA-test. Idag gör mer hälften av männen mellan 55-69 ett sådant.
I en avhandling som nu läggs fram vid Umeå universitet har Benny Holmström värderat PSA-provets förmåga att upptäcka framtida prostatacancer ensamt och i kombination med gentester.
I den undersökta gruppen ingick 520 män som fått prostatacancer och knappt 1000 som inte fått det.

Forskarna fann att PSA-provets förmåga att upptäcka framtida cancer inte var tillräckligt för att användas för screening. Inte heller förbättrade ett test för genförändringar känsligheten tillräckligt mycket för att använda kombinationen av de båda, är hans slutsats.
? Men det handlar om ett prov som är taget i snitt sju år före männen fick sin cancer konstaterad, säger Benny Holmström.

Med regelbundna PSA-prov upptäcker man visserligen fler fall av prostatacancer, men många av dem är lågriskvarianter med liten risk att dö i sjukdomen.
? Det vill säga man upptäcker många som kommer att dö med cancer, men inte av cancer och det är en väsentlig skillnad.
För att minska onödig behandling är det därför idag en vanlig strategi att använda sig av regelbundna kontroller och operation först vid tecken på ökad sjukdomsaktivitet.
Men i en uppföljning efter åtta år fann man ingen skillnad i dödlighet när man jämförde män som opererats direkt och de som opererats efter en tids kontroller.

Feta gravida ska testa metformin

Ingert Nilsson
-
0

I Storbritannien har en studie påbörjats med stöd av bland annat NHS, National Health Service, i vilken gravida med grav övervikt ska behandlas med diabetesläkemedlet metformin.

Syftet med studien är att undersöka om man genom att medicinera modern kan reducera övervikten hos barnen. Nyfödda med övervikt anses vara en markör för framtida risk för fetma och metabola syndromet.
Forskarna menar att fetma hos gravida håller på att nå epidemiska proportioner och att man behöver finna sätt att skydda barnen. Stora nyfödda, det vill säga som väger mer än 4,5 kilo, har enligt en artikel i DailyMail on line dubbelt så hög risk som andra nyfödda att bli feta som vuxna. Hypotesen är att fetma inprogrammeras i barnet under graviditeten. Med tillförsel av metformin hoppas man minska nivåerna av insulinhormonet i moderns blodbana vilket skulle minska risken för att barnen föds överviktiga.
Med behandlingen hoppas man också visa att komplikationer som är vanligare bland gravida med kraftig övervikt minskar.

Målet är att rekrytera 400 överviktiga som inte har en diabetesdiagnos till den randomiserade studien. Under tolv veckor ska försökspersonerna antingen behandlas med metformin eller placebo.
Om fyra år räknar forskarna med att kunna presentera resultatet.

Läkemedelsverkets ledning tappar förtroende

Ingert Nilsson
-
0

I medarbetarundersökningen 2011 har 93 procent av Läkemedelsverkets totalt 593 anställda svarat. Den mest positiva förändringen är omdömena om närmaste chef. De cirka 50 cheferna får totalt goda omdömen, bättre än undersökningen 2009. Exempelvis tycker 62 procent att cheferna är duktiga på att ge konstruktiv kritik, en ökning med 10 procentenheter och 73 procent säger sig ha förtroende för sin närmaste chef, en ökning med 7 procentenheter.

Däremot är förtroendet för verksledningen betydligt sämre i år än 2009. 61 procent anger att man hyser förtroende för den högsta ledningen, vilket är åtta procentenheter mindre än för två år sedan. De som rekommenderar myndigheten som arbetsplats är i år 75 procent jämfört med 82 procent förra gången en medarbetarundersökning gjordes. Ett tapp märks också på frågor som handlar om myndighetens respekt för kompetens, olikheter och synen på myndighetens uppdrag i samhället. De svikande siffrorna för ledningen menar Lars Dagerholt, kommunikationschef på Läkemedelsverket har sin förklaring.
-När man befinner sig mitt i en förändringsprocess som vi gör är det inte så konstigt. Både organisationen och personerna i ledningsgruppen har förändrats ganska mycket sedan den förra undersökningen. Idag har vi en mycket mindre ledningsgrupp, mycket mer fokuserad på att leda verksamheten framåt. Då är det ganska naturligt att man, innan man så att säga är hemma, tappar lite under en tid.

Trots det svikande förtroendet för verksledningen har det så kallade ?nöjd medarbetarindex? ökat med en procentenhet mellan de två jämförelseåren, från 68 till 69 procent. Det beror till stor del på den positiva inställningen till de närmaste cheferna. 69 procent är precis på gränsen för ett godkänt betyg som är 70 procent. Jämför man med myndigheter i stort tycks nöjdheten på Läkemedelsverket ligga bra till. Snittet på myndigheter är 66 procents nöjdhet.
-Sammanfattningsvis har vi ju ökat en procentenhet. Totalt är det en bra bild med tanke på den förändringsprocess som pågår, tycker jag.
-Samtidigt med organisationsförändringarna bibehåller vi vår roll som en av de absolut ledande myndigheterna i Europa och vi får nya och utvecklade uppdrag av regeringen. Det är också en bra kvalitetsmätare.

En annan kanske illavarslande tendens för myndigheten är att personalomsättningen ökat under våren. Mellan 8-12 procent anses ligga inom det normala. Under 2010 låg den i snitt på nio procent. I mars i år har den ökat till 13 procent, men enligt analysen kan det vara ett tillfälligt trendbrott. Sjukfrånvaron tycks också vara i stigande. Snittet förra året var 3,3 procent sjukfrånvaro, i mars hade den stigit till 3,8 procent.

Kortare namn

Ingert Nilsson
-
0

Läkemedelsföretaget Sanofi-aventis byter namn till Sanofi. Genom att korta namnet blir det, enligt företaget, enklare och lättare att uttala. Speciellt besvärligt har dubbelnamnet varit på de nya marknaderna där företaget nu jobbar för att expandera

Palliativ medicin blir egen specialitet i Norge

Ingert Nilsson
-
0

I Norge planerar man nu att införa palliativ vård som egen specialitet. Förslaget är ett resultat av erfarenheter från en tvåårig utbildning inom palliativ medicin som man nu haft i Norge i åtta år.

I Sverige är geriatrik ett eget specialistområde, men inte palliativ medicin.

? Men vi har precis startat ett projekt som ska se över de olika specialiteterna och vilka förändringar som kan behövas, säger Anders Printz på Socialstyrelsen.

Att göra palliativ medicin till en egen specialitet är enligt Anders Printz inte en av de saker som diskuteras mest. De områden som främst varit uppe inför översynen är till exempel urologi och klinisk fysiologi.

? Men vi går precis i dagarna ut med en uppmaning till specialistföreningar och Läkarsällskapet att lyfta områden man tycker är problematiska.

Sildenafil godkänt för lungsjuka barn

Petra Hedbom
-
0

Revatio har sedan tidigare varit godkänt för vuxna för behandling av pulmonell arteriell hypertoni, högt blodtryck i blodkärlen i lungorna. Nu har EU-kommissionen gett klartecken för att utöka indikationen till att även gälla barn mellan ett och 17 år.

Läkemedlet innehåller sildenafil, samma aktiva substans som finns i potensmedlet Viagra. Till grund för godkännandet ligger en fas III-studie  som utvärderat effekt och säkerhet av Revatio jämfört med placebo hos 23 barn med primär pulmonell hypertension eller pulmonell hypertension associerad med medfödd hjärtsjukdom. Studien visade att behandlingen sänkte blodtrycket i lungartärerna förbättrade syreupptagningsförmågan hos patienterna.

Operation bättre än antibiotika vid blindtarmsinflammation

Petra Hedbom
-
0

Det blir allt vanligare med enbart antibiotikabehandling vid en inflammerad blindtarm istället för akut operation. Forskare vid bland annat Hopital Antoine Béclère i Paris ville jämföra effekten av de båda metoderna.

I en randomiserad studie jämförde de 243 patienter med okomplicerade akuta blindtarmsinflammationer. Av dessa slumpades 123 till behandling med amoxicillin plus klavulansyran och 120 till att få blindtarmen borttagen. Samtliga fick genomgå en CT-scanning.

Forskarna konstaterar efter 30 dagars uppföljning att det var signifikant vanligare med peritonit, inflammation i bukhinnan i antiobiotikagruppen jämfört med de som opererats. I antiobiotikagruppen hade 8 procent drabbats jämfört med 2 procent av de opererade. Vid operationerna upptäcktes också att 18 procent av patienterna hade en komplicerad blindtarmsinflammation, något som hade missats vid CT-scanningen. I antiobiotikagruppen var det 12 procent som blev tvungna att opereras 30 dagar efter att studien inleddes och nästan 30 procent opererades inom ett år.

Slutsatsen i artikeln, som publicerats i Lancet, är att operation är den bästa och säkraste metoden vid akut blindtarmsinflammation.

1...272829...50Sida 28 av 50