Annons
Home 2011

Årlig arkivering 2011

Modellen för utbyte av läkemedel blir kvar

0

Tandvårds- och läkemedelsverket, TLV, presenterar nu en översyn av hur utbytessystemet fungerar. Man föreslår att dagens modell med en periodens vara och två reserver ska permanentas från och med januari 2012. Enligt TLV är utbytet av läkemedel på apoteket en succé, då den lett till en kraftig priskonkurrens vilket medfört besparingar på åtta miljarder kronor.

Systemet för generikautbyte har kritiserats av flera aktörer i apoteksbranschen, bland annat för att utbytet förvirrar patienterna, leder till att många tvingas gå från apoteket utan sitt läkemedel och att det leder till miljöskandaler. Men TLV slår ifrån sig kritiken och skriver i ett pressmeddelande att kritiken är ?starkt överdriven och ibland helt felaktig?.

Reglerna för det generiska utbytet har snart gällt i två år och delar av regelverket gäller endast året ut. Men TLV föreslår nu att systemet permanentas från och med nästa år. TLV vill också få möjlighet att ge läkemedelsbolag böter om de inte sköter sina leveranser till apoteken.

Grekiska finanskrisen slår mot cancerpatienter

0

Enligt Wall Street Journal har läkemedelsföretaget Roche stoppat sina leveranser till vissa statliga sjukhus i Grekland eftersom de låtit bli att betala för medicinerna. Somliga ska inte ha betalat på tre-fyra år.

Istället ökar Roche nu leveranserna till privata apotek, då de varit bättre på att betala sina räkningar. Roche tillverkar bland annat ett cancerläkemedel som injiceras på sjukhus. De stoppade leveranserna innebär att cancerpatienterna nu måste själva gå till apoteket, köpa sin medicin och sedan ta med den till sjukhus för att få den injicerad.

Enligt den grekiska läkemedelsföreningen har landets statliga sjukhus bara betalat för 37 procent av sina läkemedelsleveranser under 2010 och det första halvåret av 2011. Den grekiska sjukvården har påverkats tydligt av regeringens nedskärningar för att minska landets budgetunderskott.

Roche är inte det första läkemedelsföretag som stoppat leveranser till Grekland. Förra året stoppade Novo Nordisk insulinleveranser då den grekiska regeringen försökte tvinga fram en prissänkning på 25 procent.

Enligt Roche missköter flera statliga sjukhus i Spanien, Portugal och Italien sina betalningar och företaget överväger att stoppa läkemedelsleveranser även dit.

GSK kräver ändrat beslut om HPV-vaccin

0

Glaxosmithkline vann den första upphandlingen under 2010, men efter överklagan gjordes upphandlingen om före sommaren. Den 12 september kom beslutet att landstingen istället väljer Sanofi-Pasteur MSD. Nu ber GSK Stockholms läns landsting, som gjort upphandlingen å Sveriges Kommuner och Landstings vägnar, att ändra sitt beslut, annars överväger man att överklaga beslutet.

Det är möjligt att ändra tilldelningsbeslutet om det har skett något uppenbart räknefel eller liknande, men det tycker inte SKL att man gjort.
– Nej, för närvarande har vi inga planer på att ändra vårt beslut. Vi tycker att vi har bra motiv varför vi valt Gardasil och vi tycker att vi räknat rätt, säger Bo Claesson, handläggare på avdelningen för vård och omsorg på SKL.

Anledningen till att landstingen valde Gardasil istället för Cervarix är att Gardasil även skyddar mot kondylom, vilket man var beredda att betala 10 miljoner kronor extra för. GSK tycker inte att upphandlingen skett enligt det som stod i anbudet, samt att Cervarix ger ett mycket bättre skydd mot livmoderhalscancer.

Enligt upphandlingen skulle man kunna visa en skyddseffekt på över 85 procent. Det fanns en vägledning om vilken vetenskaplig metod företagen kunde använda, men den metoden var inget tvång enligt Bo Claesson. Sanofi-Pasteur MSD valde en annan metod än den föreslagna.
– När vi räknar är det en hårfin skillnad. Möjligtvis ger Cervarix ett bättre skydd, men Gardasil ger också ett fullgott skydd. Läkemedelsföretagen har använt olika vetenskapliga metoder för att visa det, säger Bo Claesson.

Johan Thor, vaccindirektör vid GSK i Sverige, har uppfattat det som att företagen var tvungna att använda den föreslagna metoden.
– Det är oerhört märkligt att landstinget kommer fram till att vaccinerna har ett likvärdigt cancerskydd. I vår värld har vårt vaccin ett överlägset skydd. Det här beslutet får stora implikationer, eftersom det innebär att man inte fått ett vaccin mot HPV utan mot kondylom.

GSK kommer att ta ställning till om man ska överklaga beslutet när man fått all information.
– Det är en massa flickor som väntar på detta vaccin, och det är en kund för oss så det är viktigt att vi har goda relationer. Men det är också viktigt att det finns transparens i besluten, säger Johan Thor.

Senast den 23 september måste överklagan ha kommit in, annars kan vaccinationerna komma igång redan under oktober.

FDA utfärdar varning för medicin mot illamående

0

I ett pressmeddelande varnar amerikanska FDA för att Glaxosmithklines läkemedel för anti-illamående ondansetron (Zofran) kan öka risken för långt QT-syndrom vilket kan leda till allvarliga hjärtrytmstörningar.

Läkemedlet förses nu med en varningstext där det ska undvikas till patienter med medfött långt QT-syndrom på grund av risken för hjärtarytmi. FDA rekommenderar även övervakning med EKG hos patienter med elektrolytrubbningar, hjärtsvikt, långsam eller oregelbunden hjärtrytm samt patienter som tar andra läkemedel som kan leda till långt QT-syndrom.

Enligt Läkemedelsverket är biverkningarna redan kända och att det troligtvis inte kommer utfärdas någon extra varning.
– Det står redan i produktresumén och under biverkningar att man bör vara försiktig med att ge Zofran till personer som tidigare har haft problem med hjärtat samt personer som äter vissa läkemedel, säger Lennart Forslund, läkare vid Läkemedelsverket.

GSK genomför nu en studie för att se om läkemedlet förlänger QT-tiden. Den beräknas vara klar under 2012.

Oberoende apotek samarbetar om inköpspriser

0

Organisationen har bland annat kunnat förhandla fram rabatter hos parallellimportörer och leverantörer av egenvårdsprodukter. Tanken är att erbjudanden till medlemmarna kommer att utökas utifrån de behov som finns.

– Vi har en relativt sett en liten förhandlingsstyrka, men utgör den växande och hungriga delen av apoteksmarknaden. Därför upplevs vi som mycket intressanta att samarbeta med, säger Robert Svanström, vice ordförande i SOAF, i ett pressmeddelande.

Förebilden för SOAF är liknande samarbeten i Storbritannien och USA.
Föreningen bevakar medlemmarnas intressen, bland annat genom
representation i Sveriges Apoteksförening.

Uppsala tecknar innovationsavtal med Roche

0

Life science-initiativet Uppsala Bio och läkemedelsföretaget Roche har slutit ett samarbetsavtal inom Uppsala Bios program för öppen innovation Bio-X.

Roche kommer att välja ut de projekt inom Bio-X-programmet som man vill arbeta vidare med. Projekten kommer att få en kontaktperson vid Roche som ska se till att det får tillgång till den expertis och andra resurser för att nå målet. Roche kommer även att medfinansiera projekten. I gengäld får Roche förtursrätt att förhandla om projektresultaten.

Avtalet är ett resultat av att Roche sökt en partner i Europa till sitt innovationsprogram och gäller i första hand i tre år.

Ny utredning om högkostnadsskydd

0

Bo Könberg, landshövding i Sörmland och tidigare folkpartistisk socialminister, har fått uppdraget av regeringen att se över avgiftsstrukturen för hälso- och sjukvård, läkemedel samt delvis äldre- och handikappomsorg. Han ska även utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att öka högkostnadsskyddet.

Regeringen har aviserat en höjning av högkostnadsskyddet från och med januari 2012. Det föreslås att högkostnadsskyddet för läkemedel höjs från 1 800 kronor till 2 200 kronor och för sjukvård från 900 kronor till 1 100 kronor.

Utredningen ska vara klar senast den 15 januari 2012.

Läs mer om höjningen av frikortsgränsen i det senaste numret av Läkemedelsvärlden.

Genetiska orsaker bakom högt blodtryck

0

En miljard människor i världen lider av högt blodtryck, vilket kan orsaka hjärtsjukdomar och stroke. Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i ett internationellt samarbete med fler än 400 forskare från USA, Europa, Asen och Australien genomfört en studie på 200 000 européer.

I studien, som publicerats i tidskriften Nature, har forskarna identifierat 16 tidigare okända genetiska områden som reglerar kroppens blodtryck, både det diastoliska och det systoliska. Det har hjälpt forskarna att konstruera genetiska riskgrupper som kan bidra till att förutsäga risk för stroke och hjärtattack.
– Vi har kunnat klassificera individer utefter hur många riskvarianter för förhöjt blodtryck de bär på i sin arvsmassa, säger forskaren Fredrik Nyberg vid Sahlgrenska akademin i ett pressmeddelande.

Samtidigt publiceras en annan studie i Nature Genetics som identifierar fler nya genområden och gener som styr två andra mått på blodtryck, pulstryck och det genomsnittliga blodtrycket.

Forskarna menar att resultaten från de båda studierna är ett steg för att förstå hur kroppen reglerar blodtrycket, där de identifierade genområdena kan bli mål för framtida behandlingar.

Omega-3 minskar inte inflammation

0

Det har tidigare ansetts att vegetabiliska omega-3 fetter i kosten ökar inflammation medan omega-3 fetter från fisk har antiinflammatoriska egenskaper. Nu visar en avhandling från Uppsala universitet att den uppfattningen är delvis felaktig.

Avhandlingen visade att höga blodnivåer av linolsyra, som är den vanligaste omega-6 fettsyran, kunde kopplas till en lägre inflammation, medan höga nivåer av omega-3 fetter i blodet inte minskade inflammationen i kroppen. När personer med bukfetma som fick äta en solrosoljebaserad kost med mycket linolsyra kunde man se vissa tecken på minskad inflammation jämfört med personer som åt en smörbaserad kost bestående av mycket mättat fett.

– Mot förväntan sågs däremot inga antiinflammatoriska effekter efter behandling med omega-3 tillskott hos personer med förhöjd diabetesrisk. En möjlig förklaring kan vara att omega-3 dosen var för låg, eller att eventuella antiinflammatoriska effekter av omega-3 är svagare än man tidigare trott. Överlag hade olika typer av fetter i maten endast måttliga effekter på inflammation, säger Helena Bjernmo, som står bakom avhandlingen, i ett pressmeddelande.

Avhandlingen inkluderar befolkningsstudier och kontrollerade behandlingsstudier.

Läkemedel mot schizofreni i högkostnadsskyddet

0

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutade i början av september att Xeplion som används för att behandla schizofreni ska ingå i högkostnadsskyddet. Läkemedlet injiceras i kroppen och motverkar att schizofreni bryter ut. Det har lika stor effekt som ett annat liknande läkemedel, Risperdal Consta, men behandling med Xeplion leder till lägre totalkostnad. Därför anses Xeplion vara kostnadseffektiv och ska därför ingå i högkostnadsskyddet.

 

Spiral minskar risken för livmoderhalscancer

0

Kvinnor som någon gång använt någon form av spiral har hälften så stor risk att utveckla livmoderhalscancer som dem som aldrig använt preventivmetoden. Det visar spanska forskare i en studie som publicerats i tidskriften Lancet Oncology.

Under det första året med spiral halverades nästan risken, och en skyddande effekt fanns kvar även efter tio år.

Spiralanvändningen skyddar dock inte mot risken för infektion med humant papillomvirus, HPV, som orsakar livmoderhalscancer. Forskarna menar att även om spiral inte skyddar mot infektionen så kan den förhindra att en HPV-infektion utvecklas till cancer. En möjlig förklaring kan vara att spiralen triggar en kronisk inflammation i slemhinnan så att infektionen inte kan utvecklas.

Resultatet bygger på data från drygt 20 000 kvinnor i ett antal studier från flera länder och gäller spiraler av plast, koppar eller hormon.

Parkinsonmedicin ger oönskad blodkärlstillväxt

0

Att de okontrollerade rörelserna är en effekt av behandlingen med L-dopa är sedan länge välkänt. Men nu har forskarna genom studier på råttor kunnat visa att medicinen aktiverar en tillväxtfaktor som styr bildningen av nya blodkärl i hjärnan.

Upptäckten öppnar nu upp för att man i framtiden ska kunna begränsa de ofrivilliga rörelserna.
– I råttförsöken har vi hämmat blodkärlstillväxt i hela kroppen och därmed lyckats begränsa dyskinesierna. Att hämma blodkärlstillväxt i hela kroppen är dock inte ett alternativ för långvarig behandling men det är viktigt att kunna identifiera orsaken till förändringarna. Det är första gången effekten av en parkinsonterapi kartlagts på blodkärlsnivå, vilket gör det hela mycket spännande med tanke på de måltavlor för nya terapier som skulle kunna tänkas komma upp, säger en av forskarna bakom studien Elisabeth Ohlin i ett pressmeddelande.

Studien har publicerats i tidskriften Brain.

Insulin förbättrade minnet hos Alzheimerspatienter

0

I studien inkluderades 104 patienter med mild till måttlig Alzheimers och ett förstadium till Alzheimers (aMCI), som fick intranasalt insulin eller placebo dagligen under tre månaders tid.

Deltagarna randomiserades till en av tre grupper; 36 deltagare fick 20 internationella enheter (IE) insulin dagligen i näsan, 36 patienter fick 40 IE i näsan dagligen och 30 deltagare fick placebo dagligen under fyra månader.

De som fick 20 IE insulin uppvisade förbättring av sin totala kognitiva funktion. Det mättes genom hur väl deltagarna kunde komma ihåg en berättelse direkt efter att de hört den och efter en kortare tid. De som fick 40 IE insulin uppvisade ingen förbättring jämfört med placebo.

Tidigare studier har antytt ett samband mellan typ 2-diabetes och Alzheimers sjukdom. Flera djurstudier pekar på att insulin som ges via näsan kan förbättra kognitiva funktioner för diabetiska möss som var genetiskt förändrade för att utveckla Alzheimers sjukdom.

Landstingen byter till Gardasil för HPV-vaccinering

0

De svenska landstingen gör en kovändning i den nya upphandlingen av HPV-vaccin. Man väljer nu att istället köpa in Gardasil, som förlorade den första upphandlingen.

? Båda företagen sänkte sina priser ytterligare jämfört med den första upphandlingen, men Sanofi-Pasteur MSD sänkte sitt pris ännu mer, säger Bo Claesson, handläggare på avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Men exakt hur mycket det kostar den här gången vill inte Bo Claesson berätta. I den första upphandlingen låg kostnaden på årsbasis på runt 36 MSEK.

Totalt sett är Gardasil det dyrare alternativet. Men Gardasil erbjuder även ett kondylomskydd och landstingen var beredda att betala 10 MSEK extra för det. Priset i den första upphandlingen var inte tillräckligt bra för att man skulle välja Gardasil. Vilket det är nu när priset gått ner ännu mer.

– Nu betalar vi mindre än tio miljoner extra för kondylomskyddet, säger Bo Claesson.

Enligt Bo Claesson är de båda vaccinerna lika bra på att skydda mot livmoderhalscancer.

? Båda klarar och kommer över de kriterier vi definierade i upphandlingen. Över den ribban kanske man kan ana att Cervarix är lite bättre, säger Bo Claesson.

Trots det väljer alltså landstingen att förorda Gardasil, på grund av priset och det extra kondylomskyddet.

Glaxosmithkline, som tillverkar det andra aktuella vaccinet, Cervarix, menar att deras vaccin har bättre effekt på förstadier till livmoderhalscancer.

? Vi är både besvikna och förvånade. Vi analyserar beslutet och kan just nu inte säga om vi tänker överklaga eller inte, säger Johan Thor, chef för vacciner på GSK i Sverige.

Vaccinet ska ges enligt vaccinationsprogrammet till flickor i åldern 13-18 år, födda efter den 1 januari 1993. Vaccinationerna kommer att kunna komma igång redan under oktober i år, under förutsättning att beslutet inte överklagas.

USA sänker dosen för citalopram

0

Skälet till att FDA ändrar rekommendationen är att citalopram i höga doser kan leda till störningar i hjärtrytmen. Hittills har den högsta rekommenderade dosen varit 60 milligram i USA. Men den amerikanska läkemedelsmyndigheten anser att den höga dosen inte längre bör förskrivas på grund av riskerna för allvarliga biverkningar. Enligt FDA visar inte heller dygnsdoser på 60 milligram på bättre effekt vid behandling av depression.

I Sverige är den maximala dygnsdosen 60 milligram, men äldre patienter ska enligt rekommendation inte behandlas med mer än högst 40 milligram per dag.

 

Nytt läkemedel vid svår allergi

0

I början av året beslutade TLV att ett nytt läkemedel för akutbehandling vid svår allergisk reaktion skulle ingå i högkostnadsskyddet. Jext, som det nya läkemedlet heter, har nu också börjat marknadsföras i Sverige av företaget ALK. Läkemedlet är en injektionspenna som förskrivs för akutbehandling av anafylaxi.

Det nu godkända
preparatet innehåller adrenalin i form av adrenalintartrat, vilket gör att hållbarheten blir längre. Läkemedlet är hållbart i två år och kan förvaras över +25 grader.
Förutom den nu lanserade injektionspennan finns sedan tidigare två preparat med adrenalin för egeninjektion inom högkostnadsskyddet.
Ungefär 20 000 personer beräknas i Sverige bära runt på en adrenalinpenna.