Annons
Home 2010

Årlig arkivering 2010

660 apotek godkända

Petra Hedbom
-
0
660 apotek godkända

Totalt har Läkemedelsverket  hittills gett klartecken till 660 fullsortimentsapotek. Av dessa är 44 stycken helt nya och övriga är apotek som överlåtits från Apoteket AB. Den tidigare monopolistens apotek är enligt en övergångsbestämmelse undantagna från kravet på tillstånd fram till den 30 juni 2010.

Men då, och senast då, ska också de ha sina tillstånd på plats. Annars får de inte bedriva apoteksverksamhet.
– Apoteket AB måste också ansöka om tillstånd för varje enskilt apotek, på så sätt är lagen lika för alla, säger Anna Beckman Gyllenstrand på Läkemedelsverkets inspektionsenhet.

Liksom för alla andra apotek krävs att Apoteket AB förutom att de uppfyller krav på lokaler, bemanning och möjlighet att tillhandahålla läkemedel, att de har ett it-system som fått okej av Apotekens Service AB. Enligt Anna Beckman Gyllenstrand har bolaget påbörjat en ansökningsprocess.

På Läkemedelsverkets hemsida kan man se hela listan över alla de apotek som hittills blivit godkända av myndigheten.

Bättre cancerbehandling med koll på biomarkörer

Petra Hedbom
-
0

Det är en amerikansk studie av patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer som visar på nyttan med individanpassad behandling. I den aktuella fas II-studien, BATTLE, ingick 225 patienter som alla genom biopsi, testades med avseende på biomarkörer. Bland annat undersöktes vilka som hade mutationer i KRAS och EGFR-generna.

I studiens första fas fick några av patienterna behandling med ett av de fyra läkemedlen, Tarceva (erlotinib), Nexavar (sorafenib), Astrazenecas läkemedelskandidat Zactima (vandetanib), eller en kombination av Tarceva och Targretin (bexaroten). För dessa hade ingen hänsyn till olika tumörspecifika biomarkörer tagits. En andra patientgrupp fick behandling där hänsyn tagits till biomarkörerna.

Efter åtta veckor var det 46 procent av samtliga patienterna vars tumörer var progressionsfria, jämför med 30 procent som är snittet för lungcancerpatienter. Av patienter som hade mutationer i EGFR genen och som fick Tarceva var det 71 procent som var progressionsfria efter åtta veckor. Bland patienter med mutationer i KRAS-genen och som fick Nexavar var 61 procent progressionsfria jämfört med 22 procent bland de med samma mutation som fick Tarceva.

Resultaten presenterades i helgen vid ett möte för American Association for Cancer Research, AACR och enligt forskarna bakom studien är det ett viktigt steg för att visa vikten av att patienter med lungcancer får behandling som är tumörspecifik.
– Patienter som uppnådde sjukdomskontroll efter åtta veckor hade en överlevnad på i snitt 11,2 månader. Patienter där behandlingen inte hade effekt efter två månader levde i snitt sju månader, säger studieledare Edward Kim till nyhetsbyrån First Word.

Dålig följsamhet till riktlinjer om antibiotika

Ingert Nilsson
-
0

Användningen av antibiotika har minskat de senaste åren. Skälet till det är främst att patientbesöken minskat rejält, framförallt för öroninflammationer och halsinfektioner. Men andelen förskrivningar av antibiotika ligger kvar på i princip samma nivå. Det visar Thomas Neumark distriktsläkare i Kalmar och doktorand i allmänmedicin vid Linköpings universitet i sin avhandling som läggs fram på fredag.
Thomas Neumark har analyserat drygt 240 000 patientbesök hos primärvården i Kalmar län, mellan 1999 till och med 2005. Det är den största analysen i sitt slag hittills i Sverige.

Ett skäl till att andelen förskrivningar ligger kvar på samma nivå skulle ju kunna vara att patienterna som kommer till vårdcentralerna blivit sjukare?
? Jo. Men jag har inte tittat enbart på förskrivningen, utan också på provtagningarna, till exempel snabbtesterna för halsinfektion, snabbsänkan och ålder på patienterna.
Det tycks inte som till exempel de nya riktlinjerna 2002 för hur öroninflammation hos barn ska behandlas haft något större genomslag. Trots att man enligt dessa ska avvakta i tre dagar med behandling för att ge en möjlighet till självläkning förskrevs antibiotika i nästan 80 procent av fallen också efter att riktlinjerna kommit.

Eftersom studien avslutades 2005 kan det ju också ha skett förändringar i rutinerna på vårdcentralerna, men Thomas Neumark, som också själv arbetar som distriktsläkare tror att de är marginella, eftersom han i sin avhandling visar att de provtagningar man gör inte verkar ha någon större betydelse för förskrivningen.
? Rekommendationen när det gäller halsfluss är att alla patienter innan de behandlas med antibiotika ska testas så att man verifierar att det verkligen behövs. Av de patienter som fick ett positivt svar fick 90-95 procent antibiotika förskrivet, men också 40 procent av de vars test utföll negativt. Varför testar man då?
Och ungefär hälften av patienterna som fick antibiotika under de här åren testades överhuvudtaget inte.
Anledningen till läkarnas dåliga följsamhet till rekommendationerna är mångfacetterad, säger Thomas Neumark. I de nu publicerade studierna har han inte gått in på orsakerna, men vill gärna undersöka det i sin fortsatta forskning.
? I intervjuer visar det sig att läkarna tror att patienterna förväntar sig att få antibiotika förskrivet. Patienterna å sin sida, säger att de i första hand förväntar sig en konsultation och att få råd av läkaren.

Mindre semester mot högre lön

Ingert Nilsson
-
0

Avtalet gäller för alla utom apoteksanställda hos ICA och Åhléns som har Svensk Handel som arbetsgivarorganisation. Med Svensk Handel som är deras arbetsgivarorganisation gör facket en separat förhandling.
Avtalet är ett lokalt lönebildningsavtal, vilket innebär att avdelningsstyrelserna i varje bolag förhandlar om lönenivåerna och att den slutgiltiga lönen sätts i de individuella lönesamtalen

Förutom överenskommelsen om lönenivåer förlängdes kollektivavtalet, alltså avtalet om de allmänna villkoren med ett år. Det betyder att branschavtalet gäller fram till 30 april 2012 då lönerna ska förhandlas igen.

Men Farmaciförbundet fick gå med på en ändring när det gäller semesterdagar i de allmänna villkoren. Individen kan komma överens med arbetsgivaren om att förhandla bort de semesterdagar man har utöver de lagstadgade 25 och kompensera det med en högre månadslön.
? Svensk handel krävde en sådan överenskommelse när vi upprättade kollektivavtalet med dem och därför krävde Almega det också. Men det är alltid den anställde som bestämmer om han eller hon vill det, säger förhandlingschef Tero Huhta på Farmaciförbundet.

Novartis köper amerikanskt generikaföretag

Ingert Nilsson
-
0

Ungefär halva marknadssegmentet för respiratoriska sjukdomar, på totalt 32 miljarder dollar, väntas bli av med sina patent i slutet av 2016. Det är skälet till att Novartis dotterbolag, generikaföretaget Sandoz, nu köper det amerikanska generikaföretaget som inriktat sig just på generikaläkemedel mot astma och KOL.

Enligt ett uttalande från Sandoz förväntas också försäljningen av dessa läkemedel öka betydligt snabbare än läkemedelsmarknaden i övrig, beroende på en underdiagnosticering idag av dessa sjukdomar.

Expertgrupp råder landstingen subventionera Kuvan till vissa

Ingert Nilsson
-
0

Nyligen beslutade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV att läkemedlet Kuvan mot den ovanliga och svåra bristsjukdomen HPA, hyperfenylalaninemi inte skulle subventioneras.
Myndigheten ansåg det inte kostnadseffektivt till det pris som företaget begärde, vilket resulterade i kritik och protester.

Men läkemedel som inte får ja av TLV kan i undantagsfall finansieras av landstingen via den så kallade landstingslösningen.
Och nu har den nybildade expertgruppen NLT (Nya läkemedelsterapier) tagit fram rekommendationer till landstingen om hur de ska hantera Kuvan.
Gruppens bedömning är att det finns en liten grupp, färre än tio patienter i Sverige, där enbart dietbehandling inte har effekt beroende på avsaknad av BH4-enzym.
För dem är behandling med Kuvan motiverad liksom för patienter under 18 år som av någon annan anledning har klart otillfredsställande effekt av dietbehandling.
För de patienterna anser expertgruppen att behandling med Kuvan är kostnadseffektivt och rekommenderar landstingen att finansiera behandlingen.

Den nyinrättade NLT-gruppen ska vid behov värdera nya läkemedelsterapier och ge landstingen förslag på lösningar. Den här gången var det landstingsdirektörerna som bad om råd, men expertgruppens uppgift är också att ta fram rekommendationer på eget initiativ.
? Det här är den första rekommendation vi tagit fram säger Anders Hallberg utvecklingschef i landstinget Värmland och gruppens ordförande.
? Utan en sådan rekommendation står varje landsting med en ytterst delikat och svår fråga och lösningarna kan bli väldigt olika.
Med NLT-gruppens arbete finns en god chans att alla patienter behandlas lika, menar Anders Hallberg.

Nästa fråga som gruppen arbetar med, på eget initiativ, är en rekommendation om hur de nya ersättningsmedlen till Waran, antikoagulantia ska introduceras i vården.
? Den kommer förhoppningsvis till årsskiftet, det vill säga i rättan tid, eftersom de nya medlen kommer under nästa år.
Med gruppen rekommendationer vill man få en som Anders Hallberg beskriver ordnat införande av de nya antikoagulantiamedlen.
-Ska vi skrota alla waranmottagningar och hoppa på det här eller ska vi ta det försiktigt, hur ska vi följa upp patienterna för att försäkra oss om att de inte får stroke och blödningar.

Med NLT:s rekommendationer ska landstingen ha en möjlighet till samordning och likriktning när man inför en ny terapi.
Gruppen arbetar bara med rekommendationer för nya terapier som är dyra, komplicerade eller kan fleda till strukturförändringar i vården.
Anders Hallberg räknar med att det kanske blir ett tiotal ärenden om året

Omstruktureringsbolaget kvar med nytt namn

Ingert Nilsson
-
0

? Vi återanvänder den juridiska personen OAB men byter namn eftersom vår verksamhet mer nu fokuserar mot försäljningen av de 150 apotek som ska säljas till enskilda. Det andra uppdraget, försäljningen av klustren, är ju slutfört, säger Eva-Britt Gustafsson, vd vid OAB.

Nu handlar det om att göra klart försäljningen av de 150 ?småttisarna? som är arbetsnamnet på de apotek som nu är under försäljning varav de första kommer att öppnas i juni.
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB ska förvalta de två bolagen Apoteksgruppen i Sverige AB och Apoteksgruppen förvaltning AB.
? Holdingbolaget behövs för att hålla ihop koncernen, ansvara för försäljning av apotek, men kommer inte att bedriva någon övrig verksamhet, säger Eva-Britt Gustafsson.

Förvaltningsbolaget erbjuder finansiering till de som köper småapoteken, medan Apoteksgruppen i Sverige AB bedriver apoteksverksamheten samt är servicebolag till kedjan.
? Vi har bildat två bolag för att inte blanda ihop apoteksverksamheten med finansieringsverksamheten.
I takt med att försäljningen blir klar går ägandet av de enskilda apoteken över till entreprenörerna, men Apoteksgruppen kommer fortsatt att äga en procent i varje enskilt apotek.
? Vi ska ha kvar ett delägande, apoteken ska hålla ihop i en kedja.
Kedjan som har ett gemensamt servicebolag Apoteksgruppen i Sverige AB som ska bistå med tjänster som IT, inköp, marknadsföring och utvecklingsfrågor.

Den här konstruktionen har fått kritik bland annat från Handelns utredningsinstitut och Sveriges Farmacevtförbund som menar att staten genom den här konstruktionen i praktiken blir ägare av två statliga apotekskedjor.

Entreprenörer öppnar i juni

Ingert Nilsson
-
0

Först ut blir Borgholm, Fjällbacka, Hemse, Knivsta, Mönsterås, Sundbyberg, Vaxholm och Årsta. Dessa sju av dem totalt 150 i Apoteksgruppen är de som först fått nya ägare och som öppnar i deras regi i början av juni.
? Men många fler kommer att öppna under sommaren, säger Anna lena Boucht informationschef på Apoteksgruppen.

Storsäljare säljer mindre

Ingert Nilsson
-
0

Kioskvältarnas tid är förbi. Nu kommer de mer specialiserade läkemedlen. Och den stora förändringen kommer när Big Pharma nu förlorar sina patent på några av sina största läkemedel.
Det visar en sammanställning som nyhetsbyrån Reuters gjort av branschanalytikernas prognoser över vilka man räknar med blir storsäljarna 2014 och jämfört den med listan för i år.
En stor förändring är att de läkemedel som toppar om fyra år kommer att dra in betydligt mindre pengar till företagen än vad de gör nu.
Försäljningen av Roches cancerläkemedel Avastin som toppar listan för 2014 med beräknad försäljning på 8,9 miljarder dollar, kommer till exempel att vara lägre än årets tredje största läkemedel, GSK:s astmamedel Seretide. Det beräknas dra in nio miljarder dollar till företaget i år.
Om fyra år kommer två av storsäljarna att vara diabetesläkemedel, Sanofi-Aventis medel Lantus och Novo Nordisks NovoLog. På årets topplista finns ingen diabetesbehandling med. Ett skäl till den förändringen är enligt analytikerna framtidens marknad i Kina, där diabetes växer blixtsnabbt.
De tre största läkemedlen i försäljning 2014 är alla biotekniska läkemedel: Avastin, Abbotts Humira för artrit och Pfizer/Amgens Enbrel för behandling av artrit och psoriasis.
I år förväntas livsstilsmediciner som Pfizers kolesterolhämmare Lipitor, Sanofi/Bristol-Myers trombocythämmare Plavix och Advair toppa försäljningen.
Så här beräknas topp tio bli i år
Lipitor (Pfizer)
Plavix (Sanofi/Bristol)
Seretide (GSK)
Remicade (Merck)
Enbrel (Pfizer/Amgen)
Humira (Abbott)
Avastin (Roche)
Mabthera (Roche)
Diovan (Novartis)
Crestor (Astrazeneca)

Och 2014
Avastin (Roche)
Humira (Abbott)
Enbrel (Pfizer/Amgen)
Crestor (Astrazeneca)
Remicade (Merck)
Mabthera (Roche)
Lantus (Sanofi-Aventis)
Seretide (GSK)
Herceptin (Roche)
NovoLog (Novo Nordisk)

2010 beräknas topplistans försäljning bli drygt 76 miljarder dollar och om fyra år 74 miljarder dollar.

Ny i styrelsen för servicebolaget

Ingert Nilsson
-
0

Johan Wallér, vd i branschorganisationen Sveriges Apoteksförening blev vid bolagets årsstämma invald i styrelsen.

Motiveringen är att det i första hand är apoteken som använder och är beroende av bolagets tjänster, och att styrelsen behövde komplettera med kunskap om branschen.
Övriga i styrelsen är Anitha Bondestam, Mats Larsson, Eva Andersson och Christina Wahrolin. Olof Englund fortsätter som dess ordförande.

ASA och medel mot illamående bra mot migrän

Petra Hedbom
-
0

En engångsdos av 900 mg acetylsalicylsyra, ASA, kan reducera huvudvärk orsakad av migrän inom två timmar för över hälften av de som tar det. Det kan också minska illamående, kräkningar och ökad känslighet för ljud eller ljus. Kombinerat med 10 mg metoklopramid kan illamående och kräkningar hållas ännu mer i schack. Det är vad forskare vid Cochraneinstitutet har kommit fram till när de gått igenom data från 13 studier med totalt 4 200 deltagare.

Migrän drabbar omkring 18 procent av kvinnorna och 6 procent av männen i västvärlden och mest drabbas de som är mellan 30 och 50 år. Symptomen är ofta pulserande värk som sitter på en sida av huvudet, varar mellan fyra och 72 timmar och innefattar illamående. Studier har visat att många använder receptfria preparat enbart, eller som tillägg till sin behandling med receptbelagda medel. Forskarna ville med genomgången undersöka om läkemedel med ASA har någon effekt på migrän jämfört med placebo.

De fann att huvudvärk vid moderat till svår migrän försvinner helt inom fyra timmar för 25 procent av dem som tar 900-1000 mg ASA. Hälften av alla som tog ASA upplevde att smärtan blivit mindre eller inte förvärrats. Enbart ASA minskade illamående och ljud- och ljudkänslighet bättre än placebo men de som tog ett tillägg av 10 mg metoklopramid som finns i bland annat Primperan, fick en ännu bättre lindring av de symptomen. Metoklopramid hade däremot ingen effekt på själva smärtan.

Forskarna såg också att kombinationen av ASA och metoklopramid var lika effektivt mot migrän som 50 mg sumatriptan, en serotoninantagonist som också används mot migrän. De som tog 100 mg upplevde däremot en något bättre smärtlindring än de som tog kombinationen, två timmar efter att läkemedlet tagits. Vad gäller biverkningar var de lindriga av samtliga läkemedel vid korttidsanvändning. Men 100 mg sumatriptan ledde till något fler biverkningar än ASA och metoklopramid.

Studieledare Andrew Mooer säger i en kommentar att kombinationen acetylsalicylsyra och metoklopramid är en bra behandling vid akuta migränattacker man att det för många inte är tillräckligt effektivt. Cochraneforskarna arbetar med fler genomgångar av receptfria läkemedel mot just migrän.

Antiepileptika kan öka självmordsrisk

Petra Hedbom
-
0

Det är amerikanska forskare som gjort en kohortstudie över 13 av de vanligaste antiepileptiska läkemedlen. De ville undersöka sambandet mellan dessa och en ökad risk för självmord, självmordsförsök eller våldsam död. Anledningen är en tidigare metaanalys som tytt på ett samband och som ledde till att det amerikanska läkemedelsverket FDA 2008 införde varningstext på antiepileptiska läkemedel.

I den nya studien ville forskarna titta på de olika typerna av läkemedel inom gruppen för att se om det fanns skillnader dem emellan. De plockade ut uppgifter om 13 substanser från olika platser i USA och jämförde data om de som behandlats med dessa med nationella register om besök på akutmottagningar och inläggningar på sjukhus.

Bland de 297 600 nyförskrivningar av antiepileptika till patienter över 15 år under en femårsperiod som forskarna identifierade, fann de 26 fullbordade självmord, 801 självmordsförsök och 41 dödsfall med en våldsam orsak.

Forskarna såg en förhöjd risk med preparat innehållande gabapentin, lamotrigin, oxkarbazepin, tiagabin och valproat när dessa jämfördes med topiramat eller karbamazepin som ofta används som kontroll. Det fanns en skillnad mellan de olika preparaten. För primidon var incidensen för någon av de tre händelserna 6,2 per 1000 personår, för oxkarbazepin 34,3 per 1000 personår. I analysen ingick också preparat med etosuxemid, felbamat, levetiracetam, fenobarbital, fenytoin, pregabalin, zonisamid och primidon.

Enligt Elisabetta Patorno, en av forskarna bakom studien att den ökade
självmordsrisken kan komma redan 14 dagar efter att behandlingen inleds. Hon säger till nyhetsbyrån First Word att det kan betyda att beteendeförändringarna kan uppstå redan innan den avsedde effekten av läkemedlen infinner sig.

Studien, som publiceras i veckans nummer av tidskriften JAMA, har fått kritik från bland andra Ewald Horwath, professor i psykiatri vid University of Miami Miller School of Medicine, som menar att resultatet kan vara missvisande. Han säger till nyhetsbyrån First Word att det finns många patienter som får antiepileptiska läkemedel för diagnoser som bipolära sjukdomar och depression som är förknippade med högre andel självmord än normalbefolkningen.

Bra TLV-förslag tycker Lif

Ingert Nilsson
-
0

Går regeringen vidare med förslagen i TLV:s slutrapport har Sverige enligt Lif goda förutsättningar att fortsatt vara ett föregångsland för den värdebaserade prissättningen anser Lif.

Organisationen uppskattar att myndigheten valt en samverkansmodell, istället för att främst föreslå lagstiftning.
Genom att TLV söker samförstånd med industrin är förutsättningarna att målet när det gäller förutsägbarhet för de offentliga utgifterna uppfylls och att forskning och utveckling stimuleras, tror Lif.

TLV har hittat miljarder att spara

Ingert Nilsson
-
0

Genom att effektivisera omprövningen av subventionsbesluten, det vill säga snabba på genomgångarna och genom att få en bättre följsamhet till TLV:s begränsningar av subventionen för vissa läkemedel finns det 900 miljoner att tjäna över en treårsperiod enligt TLV:s beräkningar. För att komma åt läkare som förskriver läkemedel på en indikation som inte ingår i subventionen vill TLV få möjlighet att begränsa förskrivningsrätten.

TLV tror också mycket på ett samarbete med läkemedelsindustrin för att som man skriver ?korrigera de brister som finns i tillämpningen av den värdebaserade prissättningen?. Aktiv medverkan från industrin skulle över en treårsperiod leda till kostnadsbesparingar på cirka två miljarder, enligt TLV.

Främst ska besparingarna uppnås genom att industrin blir mer samarbetsvillig och hjälper till att öka takten i omprövningarna.

TLV vill också att det skapas bättre förutsättningar för uppföljning av läkemedel och pekar på vikten av att utveckla bland annat den kliniska forskningen.

Ytterligare stöd för oralt MS-medel

Petra Hedbom
-
0

Schweiziska Novartis utvecklar ett läkemedel mot MS som kan administreras oralt. Medlet går under namnet Gilenia och innehåller den aktiva substansen fingolimod. I februari fick Gilenia en så kallad prioriterad review status av det amerikanska läkemedelsverket FDA.

Nu har nya data presenterats som visar att preparatet kan minska förekomsten av skov med 62 procent hos nybehandlade patienter och med 44 procent i patienter som fått tidigare behandling. Resultaten presenterades vid AAN, American Academy for Neuorolgy rapporterar Reuters.

Merck utvecklar också en läkemdelskandidat med den aktiva substansen cladribin.

Tre månadens vara istället för en

Petra Hedbom
-
0

Från och med maj vill Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, att det ska finnas tre stycken så kallade månadens vara som apoteken kan expediera. Systemet med att myndigheten rekommenderar en vara inom varje utbytesgrupp har visat sig vara svårt att följa. Främst har det handlat om att tillverkarna av läkemedel inte har kunnat leverera de billigaste preparaten under hela perioden.

TLV har nu skickat ut ett förslag på remiss med en ändring i systemet. De vill att det varje prisperiod ska finnas tre rekommenderade billigaste varor inom varje utbytesgrupp. Enligt TLV blir skillnaden att om den billigaste varan är slut, ska den näst billigaste ska kunna expedieras till kunden. Förslaget beskrivs som en tillfällig lösning.

TLV vill också vänta med att förlänga prisperioderna till fyra månader så att den förändringen inte sker under vad de kallar den pågående omställningsperioden. Enligt Magnus Thyberg som är chef för apoteksprojektet på TLV kommer förändringen att öka leveranssäkerheten väsentligt.

1...363738...55Sida 37 av 55