Annons
Home 2009

Årlig arkivering 2009

GSK annonserar besparingar

Petra Hedbom
-
0
GSK annonserar besparingar

De senaste veckorna har flera läkemedelsjättar offentliggjort omfattande neddragningar för den närmaste framtiden. Näst på tur står Glaxosmithkline som enligt brittiska medier planerar att skära ner på verksamheten och minska personalstyrkan med upp till 6000 tjänster. Företagets ledning har inte velat kommentera siffrorna men förväntas komma med besked i slutet av veckan i samband i med sin kvartalsrapport.

Att det blir neddragningar har ingen dementerat och en talesperson från företaget säger att det inte beror på kärvare ekonomiska tider utan på att ?företaget genomgår en omstrukturering liksom många andra i branschen?, enligt brittiska Times online. Talespersonen säger också att GSK anställt oproportionerligt många de senaste åren, framför allt i Storbritannien och att det nu måste skäras ner. Företagets vd Andrew Witty har gått ut med att han vill göra GSK mindre beroende av några få storsäljande preparat och istället bredda produktportföljen.

Redan i slutet av 2008 meddelade GSK att företaget skulle dra ner och bland annat stänga en fabrik i Storbritannien. De kommande besparingarna, som blir betydligt mer omfattande, kommer att drabba alla delar av företagets verksamhet enligt uppgifter till brittiska media.

Startskott för mellansvenskt läkemedelsforum

Petra Hedbom
-
0

För att rationalisera fortbildningsarbetet har sju läkemedelskommittéer i mellansverige för första gången samordnat sina utbildningsdagar inom läkemedelsområdet. Projektet heter Mellansvenskt läkemedelsforum startar för första gången i Örebro på onsdag och pågår i två dagar.

Forumet arrangeras gemensamt av läkemedelskommittéerna i Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Värmland, Västmanland, Uppsala och Örebro län. Vid den första träffen kommer bland annat läkemedel i miljön, läkemedelsanvändning hos äldre och särläkemedel att tas upp.

Danska läkare förbjuds skicka patientbrev

Petra Hedbom
-
0

Efter att en dansk styrgrupp utvärderat cancerbehandlingar och beslutat att Avastin (bevacizumab) inte ska vara ett behandlingsalternativ för landets lungcancerpatienter, blev en grupp onkologer arga. I förra veckan rapporterade danska Dagens Medicin att läkarna planerade ett brev till sina patienter där de upplyste dem om att de inte erbjuds bästa tillgängliga vård.

Men Ulla Astman (s), chef för sundhetsudvalget i Danska Regioner säger att hon inte tänker tillåta att läkarna skickar ett sådant brev.
– Om någon ska skicka ett brev är det regionerna eller sjukhusledningarna, inte de behandlande läkarna, det är väldigt oetiskt, säger hon till danska Dagens Medicin.

Hon säger dessutom att läkarna har missuppfattat budskapet i styrgruppens beslut och att de inte förbjuds använda Avastin. I de situationer där just den behandlingen krävs är det ingenting som hindrar det, säger Ulla Astman. Danmarks hälsominister Jakob Axel Nielsen, slår också fast att läkarna får behandla lungcancerpatienter med Avastin när det behövs.

Besked från TLV om marginalen senareläggs

Petra Hedbom
-
0

Inför omregleringen av apoteksmarknaden har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, fått i uppdrag att bland annat presentera ett förslag på hur den framtida handelsmarginalen på apoteken ska sättas.

Idag, fredag, kom beskedet att datumet flyttas fram i tiden. Enligt Martin Kits, pressekreterare hos Göran Hägglund, har departementet och TLV gemensamt kommit fram till att det behövs mer tid.
– Det var en väldigt tajt tidsplan redan från början och det finns ytterligare frågor som behöver redas ut, säger han.

Om det är några specifika problem som dykt upp kan han inte svara på. Något nytt datum är heller inte bestämt.
-Vi har bara fått besked om att det skjuts framåt i tiden, säger Cecilia Hultin tillförordnad informationschef på TLV.

Stockholm toppar förskrivning av antibiotika

Petra Hedbom
-
0

Trots att Läksak, Läkemedelssakkunniga i Stockholm, under flera år har uppmanat till en minskad antibiotikaanvändning fortsätter siffrorna att öka. När Stockholms läns landsting och Läksak i förra veckan vid ett forum presenterade sin rekommendationslista för 2009, väcktes debatten på nytt.
– Det är svårt att tänka sig att stockholmare skulle behöva mer antibiotikabehandling än andra i Sverige. Det handlar nog mer om slentrianmässig förskrivning, sade Christer Norman, specialist i allmänmedicin och medlem i Läksams expertgrupp för infektionssjukdomar i Stockholm.

Han menade också att stockholmare kan ha högre krav än andra på vad som kan leda till snabb bot vilket kan bidra till förskrivningen. Även Otta Cars, ordförande i Strama, Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning, pratade om att förskrivningsmönstren måste ändras.

Som ett exempel på när antibiotika inte ska förskrivas på en gång nämnde Christer Norman misstanke om bihåleinflammation.
– Studier har visat sig att antibiotika i regel är verkningslöst på många av dessa patienter. Vänta i stället tio dagar och behandla med nässprej och analgetika, sade han. 

Svenskt metadonprogram på export

Petra Hedbom
-
0

De vitryska myndigheterna har valt ut Uppsalamodellen efter att ha studerat ett antal olika behandlingsprogram med metadon från flera länder. I december 2008 kom en delegation med läkare och psykologer på besök till beroendekliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och nu har en försöksverksamhet startat i Minsk.

Totalt ska 200 hiv-smittade heroinmissbrukare delta i programmet för att bli av med sitt metadonberoende.
– Det är väldigt roligt att de valt vår modell efter att ha tittat på flera olika varianter, säger Leif Grönbladh föreståndare för metadonprogrammet och forskare i neurovetenskap vid Uppsala universitet.

Det som skiljer Uppsalaprogrammet från flera andra är att missbrukarna, förutom metadonbehandling, får stöd av ett arbetslag med medicinsk och psykosocial kompetens i öppenvården. En stor del av behandlingen går ut på att patienterna ska få ett fungerande liv med ett arbete och sociala relationer.

Uppsala var först i Europa i mitten av 60-talet att introducera metadon som behandling mot tungt narkotikamissbruk, idag finns ett 60-tal enheter bara i Sverige.
– Många missbrukarprogram har ett inslag av straff där ett återfall kan leda till att behandlingen avbryts. Vi försöker istället att optimera behandlingen för varje patient och menar att allting inte är kört på grund av återfall. Detta är något vi försökt förmedla till den vitryska delegationen, säger Leif Grönbladh.

Uppror bland danska onkologer

Ingrid Helander
-
0

En ny styrgrupp i Danmark utvärderar sedan en tid tillbaka vilka cancerläkemedel som ska användas i vården. När de, efter många turer fram och tillbaka, tillslut beslutade att Avastin (bevacizumab) inte ska ingå i behandlingsarsenalen för lungcancerpatienter så ilsknade de danska lungläkarna till.

De planerar nu att skicka med ett brev med alla patienter där de står att de inte får bästa tillgängliga behandling på grund av att Sundhedstyrelsen bestämt så, skriver danska Dagens Medicin.
? Etiskt så har vi en förpliktelse att upplysa patienterna om att de inte får den bästa behandlingen. Jag är glad för att vi enats om det här brevet så att vi gör samma sak i hela landet, säger en av lungläkarnas representanter, Peter Meldgaard, till tidningen.

Enligt styrgruppen som sagt nej till Avastin så är vinsterna för patienterna inte tillräckliga jämfört med biverkningarna. Men onkologerna refererar istället till amerikanska studier som visar att 69 procent av lungcancerpatienterna som behandlades med Avastin fick en förlängd överlevnad med i genomsnitt fyra månader.  

NICE ska se över sina hälsoekonomiska analyser

Ingrid Helander
-
0

NICE, som bestämmer vilka läkemedel som ska subventioneras i England, har fått mycket kritik det senaste halvåret för att de är för hårda i sin bedömning av nya läkemedel. Senast förra veckan släppte bioteknikföretagens branschorganisation en rapport där de beskrev att de policys som NICE har bromsar utvecklingen inom hela läkemedels- och bioteknikområdet.

Som svar på detta har NICE:s chef Sir Michael Rawlings nu tillsatt en egen utredning som ska se över hur deras utvärderingar går till. I ett pressmeddelande säger han att ?den här studien ska se över om vissa typer av värden är viktigare än andra, och den ska undersöka om det finns ytterligare faktorer  som vi ska ta hänsyn till när vi värderar nya tekniker.?

Utredningen leds av Sir Ian Kennedy som är professor emeritus vid University College London. I uppdraget ingår att han ska hålla ett antal workshops med industrin, patienter och myndigheter. Han ska presentera resultatet av studien i sommar.

Industrin tipsar regeringen inför EU-ordförandeskap

Ingrid Helander
-
0
Industrin tipsar regeringen inför EU-ordförandeskap

Brevet från Läkemedelsindustriföreningen, Lif, innehåller sju förslag på områden som industrin tycker att regeringen borde lyfta under nästa halvår när Sverige är ordförandeland i EU. Bland annat handlar det om det så kallade pharmapaketet, med tre olika lagförslag, som ska behandlas i EU-parlamentet det kommande året.

Lif passar också på att i brevet återigen argumentera för den prissättningsmodell på läkemedel som Sverige har idag. Tillsammans med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, planerar Lif att ha en konferens i juli där bland annat den svenska modellen för prissättning ska diskuteras. Lif, som för två veckor sedan starkt kritiserade regeringen för deras planerade prissättningsmodell på den nya apoteksmarknaden, skriver nu att ?den oro som Lif känt undanröjts.? Detta eftersom både socialminister Göran Hägglund och statssekreterare Dan Ericsson dementerat uppgifterna om att regeringen planerar en schablonmässig sänkning av inköpspriset på läkemedel.

Övriga frågor som Lif anser att regeringen bör prioritera är djurförsöksdirektivet, antibiotikaresistens, patientrörlighetsdirektivet, innovation och det europeiska patentsystemet.

Forskningspropositionen genomröstad

Ingrid Helander
-
0

Forskningspropositionen debatterades igår i riksdagens kammare. Efter debatten röstades den igenom med 156 röster för och 103 emot.

Beslutet innebär bland annat att anslagen till universitet och högskolor höjs med 700 miljoner kronor 2009. Det som regeringen kallat för strategiska satsningar inom medicin, teknik och klimat får 500 miljoner kronor och forskningsråden och Vinnova får 350 miljoner kronor mer under 2009.   

Tibolon ökar risk för återfall i cancer

Alexandra Selivanova
-
0

Syftet med den aktuella studien var att ta reda på om tibolon kan hjälpa bröstcancerpatienter som lider av östrogenbrist utan att öka risken att patienterna får cancer ännu en gång.

Efter operationen får patienter med bröstcancer tilläggsbehandlingar för att undvika återfall i cancer.  Det är vanligt med hormonbehandlingar som motverkar östrogen. Behandlingen gör att cancercellerna inte får tillräckligt med östrogen och på så sätt hämmas tillväxten. Patienter kan drabbas av flera biverkningar som följd, bland annat av benskörhet och blodvallningar.

Forskarna följde drygt 3000 kvinnor som behandlades med östrogenblockerare efter en bröstcanceroperation.  Tibolon var bättre på att minska blodvallningar och förekomsten av benskörhet jämfört med placebo. Men forskarna fann även att de kvinnor som fick tibolon oftare drabbades av återfall i bröstcancer. Nästan 17 procent av kvinnorna i tibolongruppen fick återfall tre år efter operationen jämfört med 10 procent av dem i placebogruppen.

Sertralin bästa antidepressiva

Ingrid Helander
-
0

Analysen baseras på 117 studier som på olika sätt jämför 12 olika antidepressiva med varandra. Syftet med metaanalysen var att göra en kliniskt relevant jämförelse som dels visar vilka antidepressiva som är mest effektiva och dels vilka patienterna är mest följsamma till.

När det gäller effekt hamnar mirtazapin, escitalopram, sertralin och venlafaxin i topp. Escitalopram visade sig till exempel vara 33 procent bättre än duloxetin, 35 procent bättre än fluvoxamin och 95 procent bättre än reboxetin. Liknande siffror redovisas för sertralin.

Men när det gäller följsamheten till behandlingen visade sig escitalopram, sertralin, citalopram och bupropion bäst. Sammantaget konstaterar därför forskarna, med italienska Andrea Cipriani i spetsen, att setralin och escitalopram är de läkemedel som är bäst kliniskt eftersom de både har stark effekt och bra följsamhet.  Eftersom escitalopram fortfarande befinner sig under patent skriver forskarna att det är rimligt att erbjuda akut deprimerade patienter sertralin som det första behandlingsvalet. Ett läkemedel, reboxetin, visade sig vara signifikant sämre än alla andra.

Studierna som ligger till grund för metaanalysen undersöker alla den akuta behandlingen av depression. Om patienter ska behandlas längre än 8 veckor är det därför inte säkert att resultaten är relevanta.

I en kommenterande artikel i Lancet skriver Sagar V Parikh, verksam vid universitetet i Toronto, att resultaten är mycket viktiga för kliniskt verksamma läkare. Läkare bör ha ett antal behandlingsförslag att erbjuda sina patienter skriver han, och dagens resultat visar vilka alternativ man bör erbjuda.

Hårdare regler för parallellhandlare

Petra Hedbom
-
0

Parallellhandlare i Storbritannien kan gå tuffare tider till mötes när de regulatoriska myndigheterna i landet, MHRA, vill skärpa kraven för vilka som ska få sälja läkemedel till apotek. De brittiska myndigheterna vill minska antalet licenser som tillåter företag vara återförsäljare av läkemedel uppger nyhetstjänsten Pharma adhoc. Anledningen är att komma åt handel med falska läkemedel.

Sedan 2004 har nio fall upptäckts i Storbritannien där apotekspersonal eller kunder fått olagliga läkemedel och i ytterligare fem fall har olagliga läkemedel påträffats hos återförsäljarna. För att eliminera risken att dessa läkemedel når så pass långt i distributionskedjan föreslår de brittiska myndigheterna att säkerhetskraven skärps på en rad punkter varav färre licenser är ett.

Dessutom vill de höja kraven på transporter och lagerhållning och införa högre krav på personer på ansvariga poster för handel med läkemedel. Genom att få apoteken att köpa varor direkt från tillverkaren utan flera mellanhänder hoppas man kunna minska risken att falska produkter tar sig in på marknaden.

Men förslaget har upprört många av de berörda och möts nu av kritik. Parallellhandlare med Storbritannien som marknad menar att de riskerar omfattande förluster om de striktare reglerna införs. Egna företagare menar att de i sin tur kommer att slås ut på bekostnad av Celesio, Phoenix, Alliance Boots och andra stora kedjor som redan är oberoende av mellanhänder för sin distribution. I brittiska medier utpekas Norge som ett exempel där en fri marknad i stället blivit ett oligopol som domineras av några större aktörer, något de vänder sig emot. Fram till mitten av mars har olika aktörer på sig att komma med synpunkter till MHRA.

Insulinbehandling kan hjälpa svårt sjuka barn

Alexandra Selivanova
-
0

Det är för första gången som forskare visar att minskning av blodsockernivåer kan minska dödligheten hos barn i samband med intensivvård. I den aktuella studien ingick 700 svårt sjuka barn. Hälften av dem fick intensiv insulinbehandling under hela sjukhusvistelsen medan resten behandlades med insulin enbart om deras blodsockernivåer blev extremt höga.

Blodsockernivåer gick ner betydligt mer hos den gruppen som fick intensiv behandling jämfört med barnen som fick insulin senare. Intensivbehandling ledde i vissa fall även till hypoglykemi, det vill säga extremt låga blodsockernivåer. Men trots detta hade intensiv insulinbehandling en positiv effekt, påpekar forskarna som står bakom studien. Dödligheten var nämligen lägre i den gruppen som fick intensiv behandling, den var 3 procent jämfört med 6 procent i den andra gruppen.

Det kommer att krävas fler studier för att ta reda på hur insulinbehandling påverkar barnens överlevnad och det allmänna hälsotillståndet på lång sikt, skriver forskarna.

Positiva resultat med oralt medel mot ms

Petra Hedbom
-
0

Det är data från den så kallade CLARITY-studien som visar att behandling med kladribintabletter minskar antalet skov hos patienter med skovförlöpande multipel skleros. Behandling med en låg dos kladribin ledde till 58 procent relativ minskning av antalet skov per år jämfört med placebo. Patienter som fick en högre dos fick en 55 procent relativ minskning av antalet skov.

Merck Serono marknadsför sedan tidigare injektionsläkemedlet Rebif (interferon beta) mot ms men slåss nu med andra läkemedelsföretag om att bli först med att utveckla en oral behandling mot sjukdomen. Den aktuella substansen kladribin, verkar genom att minska antalet lymfocyter och är redan godkänt i Sverige för att behandla vissa former av leukemi.

Den aktuella CLAIRITY-studien har pågått i två år och inkluderar 1 326 patienter indelade i tre grupper. En grupp som fick en hög dos kladribin vid två eller fyra tillfällen under det första året, en grupp som fick en lägre dos vid motsvarande tillfällen och en placebogrupp. Merck Serono meddelar att fullständiga data från studien kommer att presenteras om ett par månader. Ansökan om godkännande för marknadsföring av kladribin mot ms kommer nu att skickas in till EMEA och FDA. Efter beskedet steg Merck:s aktier med 6,3  procent.

Europeisk oro för apotekares roll i Sverige

Petra Hedbom
-
0

Det är nätverket PGEU, Pharmaceutical Group of the Eupropean Union, som sammanställt ett dokument som kritiserar den svenska hållningen vad gäller apotekarkompetensen. I dokumentet pekar PGEU ut de faror som följer ett beslut att inte kräva apotekarkompetens på ansvariga poster på apoteken.

Nätverket, med svenska Thony Björk, chef för Apoteket AB:s internationella enhet som president, har medlemmar från 30 europeiska länder. De arbetar för att bevaka och stärka apotekarens roll som nyckelspelare i det europeiska sjukvårdsarbetet. I dokument som tagits fram i samband med att den svenska apoteksmarknaden omregleras pekar nätverket på att de flesta apotek i Europa har en blandning av apotekare och andra yrkeskategorier anställda, något de framhåller som positivt. Problemet uppstår menar de, när det blir för få apotekare med relevant kompetens och utbildning på plats, vilket är på väg att hända i Sverige.

De trycker på att det i de flesta europeiska länder finns krav på att ha apotekare på plats och att Sverige skulle ställa sig utanför ett europeiskt hållningsätt genom att inte införa samma krav. Om det i Sverige på den omreglerade marknaden inte kommer att krävas utbildade apotekare som kan möta frågor från kunder och leda övrig apotekspersonal innebär det en stor säkerhetsrisk, skriver PGEU.

I en tid när apoteksmarknaden förändras finns det stora möjligheter att stärka säkerheten kring läkemedelsanvändningen genom att involvera apotekare på ett tydligt i hälsoarbetet på apoteken, menar nätverket. Att inte välja den vägen och istället släppa på kraven skulle vara en kortsiktig, oekonomisk och osäker lösning skriver de.

1...535455...58Sida 54 av 58