Annons

Månads arkivering augusti 2009

Pfizer inviger ny fabrik i Strängnäs

Ingert Nilsson
-
0

Fabriken är en investering på 1,5 miljarder kronor och blir enligt företaget Sveriges största fabrik för kommersiell tillverkning av bioteknologiska läkemedel.
Fabriken blir ett nav för tillverkningen av två klassiska läkemedel som togs fram av Pharmacia; Genotropin och Fragmin, för mer än 20 år sedan.

När Pfizer 2003 köpte upp Pharmacia fanns knappt 3 900 anställda på Pharmacia samt 300 vid Pfizers marknadsbolag. Idag finns cirka 550 anställda i Sverige. Och det blir inte några nyanställningar trots ny anläggning. Men på sikt tittar företaget på möjligheter att till exempel starta legotillverkning för andra bolag.

 

Apoteket plus ICA

Ingert Nilsson
-
0

ICA och Apoteket diskuterar nu ett framtida samarbete om att öppna apotek i de större ICA-butikerna för såväl försäljning av receptfria som receptbelagda läkemedel.
Men för att samarbetet ska bli verklighet krävs först att Konkurrensverket godkänner planerna.

Okunskap bakom förskrivning

Ingert Nilsson
-
0

Att läkare förskriver en behandling som läkemedlet inte godkänts för är vare sig olagligt eller ovanligt, men skälet till varför är ibland oklart.
Enligt en amerikansk studie som omfattar drygt 1000 allmänläkare och psykiatriker tycks ett svar på varför det är så vara att läkarna tror att läkemedlet är godkänt för den behandling man förskrivit det för. Okunskap alltså.

I studien kände läkarna i snitt till drygt hälften (55 procent) av de 22 indikationer som i studien kopplades till ett visst läkemedel.
Läkare som själva förskrivit läkemedlet för en indikation som inte ingick i FDA:s godkännande, trodde oftare än de som inte gjort det, att indikationen ingick när den amerikanska läkemedelsmyndigheten godkände preparatet.

Till exempel svarade 26 procent av läkarna felaktigt att lorazepam fått FDA-godkännande för kronisk ångest, men 33 procent av de som också förskrivit medlet mot kronisk ångest. Och medan 13 procent av alla respondenterna trodde att FDA godkänt Seroquel (quetiapin) vid demens kopplad till ångest, steg siffran till 19 procent bland läkare som själva gjort den förskrivningen. Forskarna noterar att de felaktiga svaren kom under samma tid som FDA varnat för off-label förskrivning av quetiapin till dementa patienter.
? En del anser att det viktiga är att läkarna känner till evidensen för ett läkemedel, inte primärt FDA:s godkännande. Men vi menar att läkarna också bör veta vilka indikationer FDA gett sitt godkännande till eftersom evidensen för dessa behandlingar är de det finns bäst kunskap om, menar forskarna.

Liten försäljning av akutp-piller i butik

Ingert Nilsson
-
0

Sju procent av akutp-pillren i Norge köptes utanför apotek första halvåret efter att de blivit tillgängliga i dagligvaruhandeln visar det norska läkemedelsverkets statistik. Av 84 000 doser såldes 5 600 inte på apoteken.
Försäljningen av pillren har totalt ökat med åtta procent under samma halvår.

Mellan 2007 och 2008, innan försäljningen blev fri, ökade dock försäljningen med åtta procent. Det visar, menar det norska Folkhälsoinstitutet, att den ökade tillgängligheten av akutpillren inte tycks ha medfört någon kraftigare ökning av försäljningen.

Även i Sverige kommer akutp-piller att kunna säljas utanför apotek efter 1 november i år.

Från handelsresande till bloggare

Läkemedelsvärlden
-
0

Vi har hört det ett tag nu. Läkemedelsindustrin måste byta strategi. De kan inte knata på i de gamla ullstrumporna länge till när världen runt omkring ändras. När gamla säljknep inte håller får de tänka nytt för att betalarna ska välja just dem.

Patent som går ut och dalande försäljningssiffror. Inga nya blockbusters och kräsnare betalare. Det är vad rapporter och analytiker basunerat ut om läkemedelsmarknaden under vad som börjar kännas som ett bra tag nu. Men det lär arbetas för fullt inne på labben och misstankar finns att det under de närmaste åren faktiskt kommer att dyka upp nya typer av läkemedel, eller varianter av gamla, som kommer att säljas.

En av de utmaningar som läkemedelsindustrin står inför är de allt högre kraven från betalarna. Fler länder får organ som likt vårt TLV ska bedöma om preparatet är värt sitt pris. Den gamla tidens läkemedelskonsulent som bjöd på räkmackor och golf känns i Sverige nu mest som en lustig anekdot. Rapporter visar att antalet säljrepresentanter i USA minskat med tio procent sen 2007 och trender är liknande i andra delar av världen. Men marknadsavdelningarna ligger knappast på latsidan.

När nu de enskilda läkarna är mer och mer beroende av rekommendationer och riktlinjer från myndigheter så är det dit man vänder sig. För nya resultat måste ju rimligtvis ut från företagen till kunderna. I en artikel i Scrip från i somras redogör Steve Arlington och Jennifer Colapietro från Pricewaterhouse Cooper för olika tänkbara vägar att gå, en slags tipslista för marknadsavdelningarna.

Ett genomgående tema bland tipsen är att säljarna från och med nu bör börja ägna sig åt att marknadsföra ett helt paket. Träningstips och kostråd till patienten, instrument till sjukhusen och uppföljande studier för framtiden med applikationer för rapportering av biverkningar, är några av dessa. Företagen ska inte bara kunna visa ett bra resultat av sitt piller utan en hälsoekonomisk analys som får myndigheterna att känna sig övertygade. Författarna uttrycker att det blir ett mer holistiskt tänk.

Ett annat område som man kan vänta sig att säljarna dyker upp är det berömda nätet. Bland forum, chatter, twittrar och mejllistor finns enligt författarna guldgruvor. På så sätt kan man nå både patienter, förskrivare och politiker, dygnet runt och så fort det finns något nytt att berätta. Experter på företagen kan finnas tillgängliga 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan för att svara på frågor om doser eller biverkningar.

Det ska bli spännande att se hur dessa sociala medier kommer att hanteras av industri, köpare och användare. Hur ska läsaren känna sig trygg med att den bloggande hemmappappan egentligen inte är en före detta läkemedelskonsulent med ny titel, anställd att marknadsföra? Kanske var den portföljbärande mannen som kom till praktiken mer trygg ändå. Han gick i alla fall att känna igen.

Bland forum, chatter, twittrar och mejllistor finns enligt författarna guldgruvor för industrin

Konsultföretag vill stärka apotekarnas roll

Petra Hedbom
-
1

Efter att ha arbetat som biträdande apotekschef i Norge befinner sig Robert Svanström sedan knappt två veckor tillbaka i Sverige. Här har han startat konsultföretaget Hyrapotekare som ska hyra ut arbetskraft till de nya apoteksaktörerna.
– Just nu är det bara jag själv och 3-4 apotekare som är knutna till företaget. Men planen är att bli fler när de nya aktörerna väl börjar sina verksamheter, säger Robert Svanström.

Senaste året har flera rekryterings- och bemanningsföretag inlett satsningar på apoteksmarknaden. Pharmarelations som tidigare hyrt ut personal till läkemedelsindustrin annonserade under vintern att de också börjar arbeta mot apotek och nystartade Upool inriktar sig enbart på apotekspersonal.

Till skillnad från de flesta andra i branschen kommer Robert Svanström enbart att hyra ut legitimerade apotekare.
– Apotekare har en viss kompetens som det är viktigt att värna om. Framför allt när den stödstruktur som Apoteket AB haft i sin organisation försvinner tror jag att apotekare kan tillföra saker på arbetsplatserna, säger han.

Företaget Hyrapotekare är baserat i Stockholm men företaget kommer att knyta till sig personal över hela landet. Apotekarna kommer också att finnas tillgängliga för både korta och långa uppdrag.
– Man skulle kanske tro att apotekare för en tynande roll nu när det blir vanligare att köpa läkemedel på internet till exempel. Men jag tror att det finns många outnyttjade möjligheter för yrkesgruppen som arbete med rådgivning och hälsotester, säger Robert Svanström.

Genkoll hittar rätt patient för lungcancerpreparat

Petra Hedbom
-
0

Det har länge pratats om de skräddarsydda läkemedlen som de som ska revolutionerna läkemedelsanvändningen. Samtidigt har de studier som kopplar identifierar dessa subgrupper varit kostsamma och inte alltid stått överst på företagens och myndigheternas listor när ett nytt preparat tas fram.

Men nu har två studier presenterats i New England Journal of medicine som visar att två typer av preparat mot lungcancer har bättre effekt hos människor med en viss mutation i genen som kodar för en receptor för epidermisk tillväxtfaktor, EGFR.

I det ena fallet handlar det om Astrazenecas Iressa (gefitinib). I studien ingick tidigare obehandlade kvinnor i Östasien med lungcancer. Av dessa behandlades 609 med gefitinib (250 mg per dag) och lika 608 med karboplatin (individanpassad dos) kombination med paklitaxel (200 mg per kvadratmeter kroppsyta).

Resultatet visade att behandling med gefitinib gav ett mycket bättre resultat än paklitaxel i kombination med karboplatin bland östasiatiska kvinnor. Behandling med gefitinib hade ett bättre resultat för de patienter som hade en mutation i genen för EGFR.

I den andra studien utfördes i Spanien där 350 patienter med lungcancer och en mutation i EGRF identifierades. Personerna med den specifika mutationen visade sig svara bra på behandling av Tarceva (erlotinib) som marknadsförs av Roche. Författarna bakom studier visade också att screening för EGFR-mutation bland lungcancerpatienter kan göras snabbt och i stor skala.

Roche genomför just nu kliniska studier för att utvärdera effektiviteten av erlotinib som förstalinjens preparat för lungcancerpatienter med den här mutationen. Studien inkluderar ett test från företaget med vilket en test för att hitta eventuella mutationer ingår.

Iressa från Astrazeneca är ett exempel på ett läkemedel som först utvecklades mot lungcancer i den breda populationen men senare studier har lyckats identifiera grupper där läkemedlet ger mer effekt.

Skolbarn största smittspridarna

Petra Hedbom
-
0

I går presenterade Socialstyrelsen riktlinjer över vilka landstingen i första hand bör vaccinera mot viruset H1N1. Enligt rekommendationerna tillhör gravida och de med kroniska sjukdomar som diabetes, njursvikt eller sjukdomar som påverkar andningsorganen de som ska prioriteras.

Men idag publiceras en studie i tidsskriften Science som går emot de svenska rekommendationerna. Amerikanska forskare har gjort matematiska modeller om smittspridning, dödlighet och kostnader från tidigare influensapandemier. Forskarna bakom studien hävdar att skolbarn i åldrarna 5 till 19 år utgör den största drivkraften för spridning av viruset. Att rikta in vaccineringen mot dem och deras föräldrar vore ett effektivt sätt att bromsa spridningen.

Anders Tegnell, smittskyddschef på Socialstyrelsen säger till Sveriges Radio att den amerikanska studien inte är tillräcklig för att ändra på de svenska rekommendationerna.
– Vi har inte definierat just den gruppen som en så stark motor för spridningen, det är ju fler än skolbarn som är känsliga. Men vi har gjort liknande studier här och håller på att titta igenom dem igen för att se om de parametrar som amerikanerna använt kan påverka oss, säger Anders Tegnell.

Igår meddelade Sveriges kommuner och Landsting, SKL, att de kommer att rekommendera gratis vaccinering för alla medborgare. Göran Stiernstedt, chef för avdelningen vård och omsorg på SKL, säger att de står kvar vid åsikten att staten bör bekosta en del av vaccineringen.

Omfattande jämförelse av behandling mot bröstcancer

Lisa Kvist Wadman
-
0

Kvinnor som diagnostiseras med en tidigt upptäckt hormonkänslig bröstcancer sedan de har passerat klimakteriet kan behandlas med hormoner efter operationen för att förhindra återfall. Studien BIG I-98 är en randomiserad, dubbelblindad fas III-studie där drygt 8000 postmenopausala kvinnor från 27 olika länder med tidigt upptäckt hormonkänslig bröstcancer har behandlats enligt ett av fyra olika alternativ; letrozol i fem år, tamoxifen i fem år, tamoxifen i två år följt av letrozol i tre år eller letrozol i två år flöjt av tamoxifen i tre år.

Resultaten, som publicerats i det senaste numret av New England Journal of Medicin, visar att 87,9 procent av de patienter som behandlades med aromatashämmaren letrozol fortfarande var sjukdomsfria efter fem års behandling, enligt en Kaplan-Meier-beräkning. Motsvarande siffra för tamoxifen var 84,6 procent. Av de patienter som först behandlades med letrozol i två år och därefter tamoxifen i tre år var 87,6 procent sjukdomsfria och i den grupp som fick omvänd behandling var siffran 86,2 procent.

Thomas Hatschek är överläkare på bröstmottagningen vid onkologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och menar att resultaten från denna studie har offentliggjorts redan tidigare men att publikationen är viktig, framför allt på grund av jämförelsen mellan de två varianterna av sekventiell behandling; först letrozol och sedan tamoxifen och vice versa.
? De sekventiella behandlingarna har inte jämförts på detta sätt förut. Studien visar att kvinnor som löper ökad risk för återfall av cancer, till exempel patienter med lymfkörtelmetastaser, bör behandlas med letrozol de första åren efter operationen istället för tamoxifen. Därefter kan de dock byta till tamoxifen utan att utsättas för ökad återfallsrisk. Det är troligtvis den behandlingsrutin som kommer att bli standard i Sverige, säger han.

Han påpekar dock att letrozol, till skillnad från tamoxifen, inte får ges till kvinnor som inte passerat klimakteriet samt att tamoxifen har en gynnsam effekt på skelettet medan letrozol leder till ökad risk för benskörhet.

Dessa bör vaccineras mot svininfluensan

Lisa Kvist Wadman
-
1

De som i förstahand bör skyddas mot H1N1-smitta via vaccination är de som riskerar att bli allvarligt sjuka. Det gäller dels gravida, dels alla över sex månader som har regelbunden läkarkontakt på grund av vissa kroniska sjukdomar; kronisk lungsjukdom, extrem fetma som påverkar andningen, neuromuskulära sjukdomar, kronisk hjärt/kärlsjukdom, kronisk lever- eller njursvikt samt diabetes där febersjukdom kan leda till komplikationer. Individer som har svårt att hantera infektioner samt de som har haft ett kontinuerligt behov av astmamedicin under de senaste tre åren omfattas också.

Socialstyrelsen skriver vidare i ett pressmeddelande att även hälso- och sjukvårdspersonal bör vaccineras i ett tidigt skede.

Idag är vaccinet endast godkänt för individer över 18 år men Socialstyrelsens rekommendationer utgår från att vaccinet även kommer att kunna godkännas för barn. De första vaccindoserna förväntas börja levereras i slutet av september.

Potentiell behandling av benskörhet

Lisa Kvist Wadman
-
0

Denosumab är en human monoklonal antikropp som har utvecklats för behandling av benskörhet. Antikroppen riktar sig mot en signalmolekyl, RANKL, som är viktig för bildning, funktion och överlevnad av osteoklasterna, kroppens bennedbrytande celler.

Substansen har nu testats under tre år i två randomiserade, dubbelblinda, multicenterstudier av 7868 kvinnor med postmenopausal osteoporos och 1468 män med icke metastaserande prostatacancer under androgenhämmande behandling. Båda dessa grupper löper ökad risk att drabbas av frakturer.

Hälften av patienterna i de bägge studierna fick en subkutan injektion av 60 mg denosumab per halvår och den andra hälften fick placebo. Den relativa risken för nya kotfrakturer var 68 procent lägre hos kvinnor med postmenopausal osteoporos som fick denosumab jämfört med dem som fick placebo ? 2,3 procent drabbades av kotfrakturer jämfört med 7,2 procent i placebogruppen under studieperioden. För männen med androgenhämmande behandling var motsvarande risk 62 procent lägre i denosumab-gruppen jämfört med placebogruppen; 1,5 procent respektive 3,9 procent råkade ut för en kotfraktur.

Bentätheten hos dem som fick denosumab ökade signifikant i båda patientgrupperna hos dem som fick denosumab jämfört med dem som fick placebo.

Signalmolekylen RANKL är inte bara av betydelse för benceller utan även för celler i immunsystemet och det har spekulerats i att en hämning av denna molekyl skulle kunna öka risken för cancer och infektioner. I dessa studier var dock biverkningarna överlag jämförbara mellan de patienter som behandlades med denosumab och dem som fick placebo.

Allvarliga biverkningar kopplade till infektion rapporterades för 5,9 procent av patienterna som fick denosumab jämfört med 4,6 procent av dem som fick placebo i studien av män med icke metastaserande prostatacancer. Någon sådan skillnad sågs dock inte i studien av kvinnorna med postmenopausal osteoporos. Cancerincidensen var densamma i respektive studie för patienter som behandlades med denosumab jämfört med placebo.

Redan idag finns ett flertal
läkemedel som hämmar nedbrytning av ben vid benskörhet, bland annat
bisfosfonater. Sundeep Khosla, professor vid College of Medicine, Mayo
Clinic, i Rochester i Minnesota, USA, yttrar sig om denosumabs förmåga
att minska risken för en kotfraktur i jämförelse med dagens alternativ,
i en ledare i det senaste numret av New England Journal of Medicin, där
de båda studierna är publicerade. Han menar att substansen verkar vara
minst lika effektiv som intravenös zoledronsyra, en bisfosfonat, eller
som teriparatid, ett bioteknologiskt framställt fragment av det
naturliga paratyroideahormonet, och kanske lite effektivare är de orala
bisfosfonaterna. Men han påpekar att det saknas direkt jämförande
studier.

Läkare skrev ut stora mängder smärtstillare

Petra Hedbom
-
0

Den 35-åriga kvinnan hade under fyra års tid haft kontakt med psykiatrin och fått diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning. Under våren 2008 framkom att hon missbrukade läkemedel, bland annat det smärtstillande Ardinex (ibuprofen 200 mg, kodein 30mg) så pass att hon hade kontakt med en beroendeklinik. Hon blev under tiden allt mer deprimerad och uppvisade självmordstankar.

Under den här tiden inledde kvinnan kontakt med en läkare som ordinerade Ardinex för att behandla fibromyalgi som kvinnan led av. Av läkarens journalanteckningar är det otydligt hur mycket av preparatet som förskrivits men det framgår att mängden långt överskred den maximala dygnsdosen på 8 tabletter. Enligt journalen har läkaren inte gjort någon bedömning av patientens missbruk och självdestruktiva tankar.

I september 2008 avled kvinnan och även om dödsorsaken bedömdes oklar ansågs kronisk och akut läkemedelsförgiftning vara en möjlig orsak. Vid obduktionen konstaterades kodein och ibuprofen i blodet. Kvinnans syster anmälde läkaren till HSAN eftersom hon ansåg att han agerat oansvarigt genom att förskriva stora mängder Ardinex vilket kan ha lett att kvinnan avled. HSAN ger läkaren en varning.

Socialstyrelsen vill ha färre läkemedel i demensvården

Petra Hedbom
-
0

När de preliminära rekommendationerna för demensvården som Socialstyrelsen presenterades idag står det klart att mycket kan göras bättre. Myndigheten skriver att många som drabbas av demens idag inte får sin sjukdom ordentligt utredd och därför inte heller rätt vård och omsorg. Ett första steg är att hälso- och sjukvården gör fler och bättre utredningar vid misstanke om demenssjukdom.

Ett tydligt budskap är att man vill minska på läkemedelsbehandlingarna och ersätta dessa med andra typer av stöd- och vårdprogram. Framförallt pekar Socialstyrelsen på att användningen av bensodiazepiner, antiepileptika och antipsykosmedel bör minska för patienter med beteendeförändringar och psykiska symtom där medicinering idag är vanlig. Gösta Bucht, professor i geriatrik vid Umeå universitet och ordförande i arbetet med riktlinjerna, säger i ett pressmeddelande att ?läkemedel bör endast användas i undantagsfall” i den gruppen.

I riktlinjerna står att patienter med mild till måttlig Alzheimers och som har kognitiva symtom bör erbjudas behandling med kolinesterashämmare (donezepil, galantamin och rivastigmin). Pateinter med svår Alzheimers bör erbjudas memantin. Socialstyrelsen understryker att hälso- och sjukvården noggrant bör följa upp dosinställning och behandling. Bara i undantagsfall när andra anpassningar av vård och boende inte räcker till ska behandling med korttidsverkande bensodiazepiner eller antipsykosmedel diskuteras.

Socialstyrelsens preliminära riktlinjer ska nu diskuteras med socialtjänst och hälso- och sjukvården runt om i landet på flera seminarier där politiker, tjänstemän och de som arbetar inom demensvården ska få analysera konsekvenserna.

Få allvarliga biverkningar efter HPV-vaccinering

Petra Hedbom
-
1

I juni 2006 godkändes Gardasil i USA för vaccinering mot HPV 6, 11 16 och 18. Kort därefter rekommenderades en allmän vaccinering av flickor mellan 9 och 12 år. Omkring 23 miljoner doser av vaccinet har distribuerats fram till idag och hittills verkar inte allvarliga biverkningar vara något problem.
 
Mindre än en procent av de som vaccinerats har upplevt biverkningar som svimning, yrsel och matthet vilket motsvarar 54 personer av varje 100 000 som fått vaccinet. Omkring 6 procent av de inrapporterade biverkningarna betraktas som allvarliga varav 32 stycken dödsfall.

Siffrorna kommer från en kartläggning som forskare vid Centers for Disease Control and Prevention gjort och som publicerats i JAMA. Forskarna har analyserat runt 12 400 inrapporterade biverkningar sedan godkännandet 2006 fram till december 2008.

Huvudförfattaren Barbara Slade säger till Reuters att antalet biverkningar inte är fler än vad som är vanligt för andra typer av vaccin och påpekar att det inte finns bevis för att de rapporterade dödsfallen orsakats av själva HPV-vaccinet, bara att de inträffat efter vaccinering.

Jämfört med andra vaccin visade studien att komplikationer i form av blodpropp eller svimning var något vanligare för de som fått Gardasil. Men författarna skriver att 90 procent av dessa personer också hade andra riskfaktorer som kan ha påverkat utgången.

Detta nummer av JAMA ägnar en hel del utrymme åt HPV-vaccinering och där finns en artikel skriven av forskare från Columbia University där Merck:s marknadsföring av Gardasil i USA starkt ifrågasätts. Författarna bakom artikeln skriver att flera betydelsefulla organisationer som American Collage Health Association, Society och Gynecologic Oncologist, marknadsfört Gardasil med hjälp av pengar från Merck. Enligt artikeln har företaget bakom vaccinet bekostat utbildning och informationskampanjer som organisationerna bedrivit. De ifrågasätter att de säkerhetstester som gjorts på flickor mellan 11 och 12 inte inkluderat fler än några hundra personer och att nyttan med en omfattande vaccinering kan ifrågasättas.

Charlotte Haug, chefredaktör för tidsskriften Journal of the Norwegian Medical Association skriver i en kommenterande artikel att det finns många frågetecken om nyttan med HPV-vaccin verkligen är större än riskerna.

Ny chef för mäktigt forskningsinstitut

Petra Hedbom
-
0

Francis S Collins har gjort sig ett namn bland annat för att ha lett arbetet med att kartlägga människans arvsmassa, Human Genome Project. Efter att i våras ha blivit utsedd av president Barack Obama tillträder han nu som ny chef för National Institute of Health, NIH.

NIH är kopplat till USA:s hälsodepartement och är ett av världens största finansiärer av forskning inom medicin med en budget på omkring 30 miljarder dollar för 2009.

Den nye NIH-chefen har också medverkat till att identifiera generna bakom flera stora sjukdomar som typ 2-diabetes, cystisk fibros och Huntingtons sjukdom. Dessutom har han skrivit en storsäljande bok om sin kristna tro i förhållande till vetenskapen.

Lloyds säljer Tamiflu på nätet

Ingert Nilsson
-
0

Kunderna kan genom att registrera sig online beställa 10 stycken Tamiflu á 75 mg till en kostnad av cirka 570 svenska kronor.
Nästa dag ska försändelsen levereras, enligt annonsen.

I marknadsföringen vänder man sig till personer ?som ännu inte fått svininfluensan men vill vara förberedda om de får den eller kommer i kontakt med någon som diagnosticerats.?
Personer som redan insjuknat i influensan ska få läkemedlen gratis om de är registrerade hos det nationella smittskyddet.

Apotekaren Andy Murdock vid Lloyds säger till nyhetsbyrån pharma adhoc att företaget beslutat bli det första onlineapotek som säljer Tamiflu till kunder som ännu inte insjuknat för att de ska kunna köpa medicinen från ett ansett företag som de vet säljer riktig Tamiflu.

WHO har nyligen kommit med riktlinjer där man bestämt avråder från att behandla personer som drabbats av H1N1-virus med antivirala medel som Tamiflu om man inte är mycket sjuk.

 

123...5Sida 2 av 5