Annons
Home 2008

Årlig arkivering 2008

Astrazeneca och Nobel ska locka till forskning

Petra Hedbom
-
0

Det är Nobel Media och Nobel Web AB, båda delar av Nobelstiftelsen, som startar ett samarbete med läkemedelsföretaget Astrazeneca. Syftet är att öka allmänhetens intresse för de upptäckter som Nobelpristagare inom medicin eller fysiologi har gjort och visa på vilken nytta de haft för människorna.

Projektet kommer att bestå av föreläsningar, interaktivt utbildningsmaterial och tv-dokumentärer, meddelar parterna i ett pressmeddelande. Föreläsningar med Nobelpristagare kommer att finnas tillgängliga på siten Nobelprize.org liksom utbildningsmaterial. Samarbetet löper under tre år med start 2008.

T-celler kopplade till misslyckat HIV-vaccin

Petra Hedbom
-
0

 Hoppet var stort när Merck efter tio års utveckling startade en klinisk studie på sin vaccinkandidat. När det visade sig att vaccinet inte bara var effektlöst utan verkade dessutom göra försökspersonerna mer mottagliga för hiv-infektion var besvikelsen minst lika stor. Nu presenterar en fransk forskargrupp en möjlig förklaring till varför det kunde bli så.

Mercks vaccinkandidat, V520, bestod av tre syntetiskt framtagna hiv-gener som distribuerades i kroppen med hjälp av en försvagad form av ett vanligt förkylningsvirus, adenovirus 5. En teori har varit att försökspersonernas immunförsvar angripit adenoviruset innan vaccinet hunnit starta ett immunsvar mot hiv. Men det franska forskarlaget, lett av Eric Kramer vid universitetet i Montpellier, har i sin studie sett att när antikroppar till adenovirus 5 kopplas till vaccinet i en cellkultur, så blev vissa celler i immunförsvaret mer känsligt för hiv.

Det är de så kallade T-cellerna, som är några av målcellerna för hiv, som blev ännu mer mottagliga för angrepp av viruset i närvaro av antikroppar mot förkylningsviruset. Resultaten är publicerades i Journal of Experimental Medicine.
– Fransmännens resultat är väldigt intressanta men deras studier är gjorda in vitro och är bara en av flera möjliga förklaringar till varför försök med vaccinet misslyckades, säger Larry Corey som var en av ledarna i hiv-vaccinstudien.   

Om adenoviruset har betydelse för vaccinet kan det förklara varför de tidiga försöken på djur var lyckade. Försöksdjuren har väldigt sällan varit utsatta för förkylningsviruset och har heller inga antikroppar mot det.

Nytt nummer av Läkemedelsvärlden ute nu

Läkemedelsvärlden
-
0
Nytt nummer av Läkemedelsvärlden ute nu

Monopolets sista timmar

Göran Hägglund är fortfarande övertygad. Sverige blir ett bättre land utan ett apoteksmonopol. Så långt har han också stöd av många. Men regeringens plan för hur det ska gå till har skapat klyftor, både politiskt och mellan aktörer. Med bara ett halvår kvar handlar allt om att gå vinnande ur kampen om läkemedelskronan.

Omdiskuterad rusning efter statiner

Ska större delen av den vuxna befolkningen behandlas med statiner? Den uppfattningen kan man få om man läst rubriker under hösten 2008 som hyllar resultaten av den så kallade Jupiter-studien. Men tolkningen stöter på motstånd.

EU ändrar definitionen på biverkan

I framtiden ska alla oönskade reaktioner av ett läkemedel räknas som biverkan, oavsett om patienten tagit rätt dos eller inte. Det är ett av EU-kommissionens lagförslag för att höja säkerheten.

X om Y: Per Holgersson om tullens ojämna kamp mot förfalskade läkemedel

Mitt bland förfalskade DVD-spelare, mobiltelefoner och t-shirts ska Tullverkets tjänstemän fånga upp potentiellt livsfarliga kopior av läkemedel. I dagsläget är uppmärksam personal på Posten deras skarpaste vapen.

Spänt läge kring KOL

En halv miljon svenskar har diagnosen KOL. De senaste årens forskning delar upp Sveriges läkare i två läger – de som anser att industrin hetsat fram en felaktig läkemedelsanvändning och de som tycker att primärvården snålar med behandlingen.

Reportage: Patienter ska bli proffs

Patienter har alltid varit en förutsättning för kliniska prövningar. Men nu startar ett unikt projekt där även deras åsikter ska fångas upp. Med hjälp av patienterna vill forskare göra svensk klinisk forskning mer konkurrenskraftig.

Kunskapsakuten om Migrän

Migrän är en sjukdom i gränslandet mellan egenvård och läkarledd behandling. Idag finns både starka NSAID och triptaner receptfritt. Samtidigt är behovet av professionell hjälp stor för att till exempel upptäcka migränliknande smärta som faktiskt inte är migrän.

Ingen utfasning av primater som försöksdjur

Ingrid Helander
-
0
Ingen utfasning av primater som försöksdjur

Direktivet är 92 sidor långt och är ett förslag på hur lagstiftningen kring djurförsök från 1986 ska uppdateras. Förslaget har skjutits upp flera gånger, men igår presenterades det tillslut från kommissionen.

Enligt det nya förslaget ska det bli obligatoriskt för alla medlemsländer att införa en etisk bedömning innan alla djurförsök. Direktivet kommer att omfatta fler djur än tidigare, bland annat kommer forskning med fler ryggradslösa djur att styras av regelverk. För att undvika att djur fångas in från det vilda och används som försöksdjur, kommer det att krävas att alla försöksdjur är uppfödda på labb, kravet föreslås bli att djuren kommer från minst andra generationen labbdjur.

De tre R:en, replace, reduce, refine, ska föras in i lagstiftningen. Medlemsländerna måste därmed hela tiden verka för att ersätta, minska och förfina djurförsöken.

En fråga som varit mycket omtvistad inför djurförsöksdirektivet har varit frågan om primaters roll som försöksdjur. EU-parlamentet klubbade förra hösten en skriven deklaration om att användningen av primater i djurförsök skulle fasas ut, något som oroat flera inom forskningsvärlden, särskilt inom läkemedelsforskningen. Men i förslaget som nu ligger står inget om något förbud mot eller någon utfasning av primater. Enligt kommissionen är det inte möjligt med någon utfasning under de kommande åren eftersom primater är nödvändiga i flera viktiga forskningsprojekt för att få fram läkemedel mot bland annat HIV, malaria, hepatit och SARS. Däremot skriver de att de noga tänker följa den vetenskapliga utvecklingen för att när det är möjligt fasa ut användningen av primater.

De föreslår också att det blir förbjudet att använda stora apor, som schimpanser, dvärgschimpanser, gorillor och orangutanger som försöksdjur.  

Vad som kommer att hända med förslaget nu är för tidigt att säga.
? Det beror på hur frågan prioriteras, rent teoretiskt borde det kunna klubbas igenom innan parlamentsvalet nästa sommar, men det är långt ifrån säkert, säger Lena Odland på jordbruksdepartementet.

Även Pfizer avbryter studie med fetmapreparat

Ingrid Helander
-
0

Pfizer skriver i ett pressmeddelande att deras fas III-studier med substansen CP-945,598 hittills visat positiva resultat när det gäller viktkontroll och att de inte märkt några allvarliga problem med säkerheten. Att de ändå väljer att helt avsluta studierna med substansen beror på den senaste tidens utveckling med Acomplia (rimonabant) och MSD:s läkemedelskandidat taranabant.

Alla hör de till klassen CB1 som på olika sätt påverkar  cannabinoidreceptorn 1 i hjärnan. Både studier med rimonabant och taranabant har avslutas på grund av säkerhetsproblemen, särskilt allvarligt är att läkemedlen påverkar patienternas beteende. Enligt Pfizer är det detta som nu gör att de också överger substansen CP-945,598.
? Vi är övertygade om att substansen är säker, men vi tror att det här är rätt beslut utifrån all tillgänglig information om läkemedelsklassen och efter diskussioner med läkemedelsmyndigheter, säger Pfizers forskningschef Martin Mackay i ett pressmeddelande.

Enligt nyhetsbyrån Bloomberg är det nu bara Bristol-Myers Squibb som fortfarande forskar kring ett läkemedel i CB1-klassen.  

Alla prövningar med Acomplia avslutas

Ingrid Helander
-
0

Europeiska läkemedelsverket, EMEA, beslutade för
två veckor sedan att dra tillbaka Acomplia (rimonabant) från den europeiska
marknaden. Då svarade Sanofi-Aventis med att de inte motsatte sig
tillbakadragandet, men att de var fast beslutna att fortsätta sina kliniska
studier med preparatet. Särskilt pekade företaget på deras studier med Acomplia
på diabetespatienter med förhöjd risk för kardiovaskulära sjukdomar.

Men sedan dess har bland annat franska och tyska
myndigheter begärt att de kliniska prövningarna i respektive land avbryts.
Enligt företaget blir det då svårt att fortsätta driva de andra kliniska
prövningarna, och de har därför beslutat att avsluta samtliga kliniska
prövningar med Acomplia.

Acomplia har funnits på den europeiska marknaden
sedan 2006. Men efter flera rapporter om att läkemedlet ger allvarliga
biverkningar i form av depression, och dessutom i stor utsträckning förskrevs
till redan deprimerade patienter, beslutade europeiska läkemedelsverket att dra
tillbaka det från marknaden.

I USA fick läkemedlet avslag förra hösten på grund
av säkerhetsriskerna.      

Genentech vill få Avastin godkänt mot hjärntumör

Ingrid Helander
-
0

Genentech lämnar in en ansökan till FDA trots att
de hittills bara har resultat från en fas II-studie. Förhoppningen är att
godkännandet ska kunna ske snabbare eftersom sjukdomen är livshotande och de preliminära
resultaten är goda.

Fas II-studien studerade 167 patienter med
glioblastom som hade blivit behandlade med befintliga läkemedel, men vars
cancer hade kommit tillbaka. Av patienterna var det 28 procent som svarade på
behandlingen med Avastin (bevacizumab), vilket innebär att deras tumörer minskade med minst 50 procent.
Medianöverlevnaden bland de patienter som behandlades med Avastin var 9,3
månader. Enligt företaget visar siffror att endast 15 procent av de patienter
som drabbas av glioblastom överlever längre än sex månader idag.  

Genentech planerar också en större globala fas
III-studie där Avastins effekter på glioblastom ska utvärderas.

I Europa är Avastin idag godkänt för behandling av
bland annat bröstcancer och kolorektalcancer.

Läkemedelskandidat testad mot skröplighet

Ingrid Helander
-
0

Resultaten presenteras  i veckans nummer av Annals of Internal
Medicine. Forskargruppen har följt 65 personer som var äldre än 60 år under 1-2
år. Personerna delades in i två grupper där den ena gruppen behandlades med
läkemedelskandidaten MK-677 och den andra med placebo.

MK-677 är ett ghrelin-imiterande preparat. I tidigare
studier har det visats att MK-677 ökar utsöndringen av tillväxthormoner hos
unga vuxna utan några allvarliga biverkningar. Forskargruppen, från bland annat
University of Virginia, ville därför undersöka om MK-677 kunde motverka den
minskning av muskelmassa som sker hos äldre personer.

Resultaten visar att gruppen som behandlats med
MK-677 ökade sin fettfria kroppsmassa med 1,6 kg mer än placebogruppen.
Nivåerna av tillväxtfaktorer ökade också till nivåer liknande de som finns hos
friska, yngre, vuxna.

De fysiska skillnaderna till trots så påverkades
inte de behandlade personernas styrka, funktion eller livskvalitet. Forskarna
skriver i sin diskussion att de inte heller hade väntat sig det, anledningen är
att personerna som ingick i studien redan från början var starka och friska. Resultatet
kan bli annorlunda om preparatet istället testas på personer som redan påbörjat
sin försvagning, fortsätter de.

Nu vill forskarna att preparatet testas i en
större studie där man bättre kan utvärdera dess effekt på personer som befinner
sig i riskzonen för att bli försvagade.

Obamas vinst påverkar läkemedelsindustrin

Ingrid Helander
-
0
Obamas vinst påverkar läkemedelsindustrin

I flera av de stora medicinpolitiska frågorna har Barack
Obama och John McCain haft samma inställning under valkampanjen. Båda har
förespråkat återimport av läkemedel från billigare länder, ökad användning av
generika och en mer tillåtande inställning till biosimilars. Båda kandidaterna
har också uttryckt att de vill häva förbudet på federal finansiering av
embryonal stamcellsforskning. Förändringar som kan komma att ske efter
presidentskiftet.

Det som utmärker Barack Obama är hans inställning
till den allmänna sjukvården. Han vill införa ett allmänt sjukvårdssystem som
finansieras av staten, något som läkemedelsindustrin ser som positivt eftersom
det sannolikt kommer att öka försäljningsvolymerna. Samtidigt vill Barack Obama
att staten ska kunna förhandla ner priserna på läkemedel, en rätt som George W.
Bush avsade sig när han utökade Medicare-programmet år 2003. Genomför Barack
Obama dessa förändringar kommer det med andra ord innebära kraftigt ökad
försäljning fast med mindre marginal för företagen.    

Valutgången förväntas också påverka hur FDA styrs.
Bushadministationen har utövat en stark politisk styrning av FDA och de flesta
bedömare räknar med att den kommer att minska under Barack Obamas ledning.

En längre artikel om presidentvalets påverkar på
läkemedelsindustrin finns i nummer 6 av Läkemedelsvärlden.

Regeringen ska utreda barnvaccin

Ingrid Helander
-
0
Regeringen ska utreda barnvaccin

Socialstyrelsen har de senaste åren fått en mängd
nya vacciner att ta ställning till för det allmänna vaccinationsprogrammet. I
våras kom beslutet att pneumokockvaccin ska införas i programmet, men fortfarande
pågår utredningar om rotavirusvaccin, vattkoppsvaccin, meningokockvaccin och vaccin
mot hepatit B.

De nya vaccinerna har aktualiserat frågan om vem
som ska finansiera barnvaccinationer, och det är för att svara på bland annat
den frågan som regeringen nu tillsätter en utredning, skriver Svenska
Dagbladet.

Utredningen ska vara klar den 31 maj 2010 och ska
bland annat svara på vilka vaccin som är på gång, hur de ska finansieras, om
det är vissa kriterier som ska uppfyllas för att ett vaccin ska ingå i det allmänna
barnvaccinationsprogrammet och om informationen till föräldrarna är
tillräcklig.
Vem som ska hålla i utredningen är inte klart
ännu.

Britter får betala dyra läkemedel själva

Petra Hedbom
-
0

I augusti i år sade den brittiska hälsovårdsmyndigheten NHS nej till att subventionera vissa kostsamma cancerläkemedel. Trots att de är effektiva menade myndigheten att preparat som Avastin (bevacizumab), Nexavar (sorafenib), Sutent (sunitinib) och Torisel (temsirolimus) inte ska subventioneras av den brittiska läkemedelsförmånsnämnden, NICE, för behandling av njurcancer. Anledningen är att de är för dyra, något som NHS vänder sig emot.

De patienter som valt att själva bekosta sin behandling med dessa läkemedel har fram tills nu riskerat att nekas vård inom det nationella sjukvårdssystemet. Anledningen är att inte skapa splittring i sjukvården där personal på samma avdelning ska behandla patienter som har råd med de dyra läkemedlen och de som inte har tillgång till dessa. Genom att välja att stå för kostnaderna för sin behandling har de frånsagt sig statlig finansiering av vård, har varit NHS ståndpunkt.

Men nu verkar landets hälsominister Alan Johnson ha ändrat uppfattning. Enligt flera brittiska medier kommer han att i veckan att meddela att dessa patienter inte längre ska kunna nekas vård. Han har också nyligen annonserat om att NHS kan komma att ompröva sitt beslut vad gäller finansieringen av cancerpreparat som nu fått nobben. Ett nytt besked väntas i januari.

NHS väckte uppmärksamhet tidigare i höst när de ingick avtal med läkemedelsföretaget Novartis om att företaget skulle bekosta delar av behandlingen med ögonläkemedlet Lucentis. 

Anders Ekblom ny forskningschef på Astrazeneca

Petra Hedbom
-
0

Anders Ekblom, kommer att börja som vice vd för Astrazeneca utvecklingsavdelning vid årsskiftet för att successivt ta över som chef när John Patterson går i pension. Ekblom kommer även att ingå i företagets koncernledning.

Anders Ekblom har arbetat på Astrazeneca sedan 1993 och bland annat haft befattningarna Vice president of strategy, portfolio and alliances och Head of pain control. Han är docent i fysiologi, specialistläkare inom anestesi och intensivvård samt utbildad tandläkare.

Apotekens platschefer ersätts av apotekschef

Petra Hedbom
-
0

Den nya strukturen som annonserats av Apoteket innebär att alla apotek måste ha en chef. Den nya chefstjänsten innefattar ansvar för ekonomi, kommunikation, arbetsmiljö och säkerhet på arbetsplatsen. I dag har inte alla apotek en sådan tjänst och på dessa enheter kommer tjänsten att utlysas. De platschefer som är anställda kommer inte automatiskt att erbjudas de nya tjänsterna utan det är fritt för alla att söka meddelar apoteket.

Det finns heller inga krav på att de som söker de nya chefstjänsterna ska vara farmacevt.
– Det måste finnas en ansvarig farmacevt på plats men det behöver inte vara apotekschefen, säger Marianne Dicander Axelsson, chef för Apoteket Privatkund till Läkemedelsvärlden.

Både Farmaciförbundet och Sveriges Farmacevtförbund är positiva till den nya strukturen.
– Det blir bra att ha en chef för varje apotek, särskilt i det stora förändringsarbete som Apoteket AB är inne i nu, skriver Farmaciförbundets ordförande Carina Jansson i ett pressmeddelande

FACIT Kunskapsakuten Cancer

Läkemedelsvärlden
-
0

1. Nämn tre vanliga måltavlor för tyrosinkinashämmare!

SVAR: BCR/ABL, C-kit, VEGFR, RAF, EGFR, PDGFR, HER2


2.Vilka av följande målinriktade terapier är antikroppar, och vilken typ av antikropp (till exempel human, humaniserad eller chimär):
sunitinib, bevacizumab, rituximab, sorafenib, panitumumab    

SVAR:
bevacizumab (chimär antikropp)
rituximab (humaniserad antikropp)
pantitumumab (human)


3. Para ihop rätt substans och preparat:

Herceptin                            imatinib

Glivec                                 bevacizumab

Avastin                               trastuzumab

SVAR:
Herceptin – trastuzumab, Glivec – imatinib, Avastin – bevacizumab

4. Vid vilken cancerform överuttrycks HER2, och vilka läkemedel har denna som måltavla?
SVAR: HER2 överuttrycks i cirka 25 procent av alla fall av bröstcancer. Tyverb och Herceptin har HER2 som måltavla.

 

5. Vilken måltavla för nya terapier hänger samman med defekten som kallas Philadelphiakromosomen, och vilken cancer handlar det om?
SVAR: Kronisk myeloisk leukemi (KML), måltavlan är BCR/ABL.

SEN SIST vecka 38-43

Läkemedelsvärlden
-
0

26 september
USEL RÅDGIVNING PÅ BRITTISKA APOTEK

När kunder i de brittiska apotekskedjorna handlar får de sällan den
information om produkterna som de borde. På vissa ställen får de till
och med råd som är rent farliga. Risken finns att det blir likadant i
Sverige menar Cecilia Bernsten, ordförande i Sveriges Farmacevtförbund.

30 september
EMEA GODKÄNNER LÄKEMEDEL MED HJÄLP AV BARNKRITERIER
Det europeiska läkemedelsverket, EMEA, har i dagarna godkänt Cancidas
mot svåra svampinfektioner även för barn. Godkännandet har gjorts med
stöd av de nya riktlinjerna för läkemedel till barn, PIP.

3 oktober
4 AV 10 SJUKHUSLÄKARE STRUNTAR I ATT RAPPORTERA BIVERKNINGAR
Bara 60 procent av alla svenska sjukhusläkare har någonsin rapporterat
en biverkning till Läkemedelsverket. Det visar en ny svensk studie.
Forskarna uppskattar att ungefär 90 procent av alla allvarliga
biverkningar inte rapporteras alls.

7 oktober
ELI LILLY KÖPER BIOTEKNIKBOLAGET IMCLONE
46 miljarder kronor blir notan för Eli Lilly när de förvärvar Imclone
Systems. Affären ska stärka Eli Lilly:s portfölj av cancerläkemedel.

9 oktober
LYCKAD WHO-SATSNING KAN UTPLÅNA ELEFANTSJUKA
Sedan år 2000 har ett globalt WHO-program delat ut 1,9 miljarder kurer
för att utplåna sjukdomen lymfatisk filarios, även kallad elefantsjuka.
Resultat av de första åtta åren redovisas i oktobernumret av PLoS
Neglected Tropical diseases och kan liknas vid en framgångssaga. Nu
finns hopp om att kunna nå målet att utrota sjukdomen till år 2020.

10 oktober
INDUSTRIN LOVAR STÖRRE SATSNINGAR PÅ AIDSFORSKNING
Ledarna för 17 av världens största läkemedelsföretag ska investera mer
resurser för att forska på behandlingar av hiv och aids. Det meddelade
FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon efter ett möte med industrin.

10 oktober
Q-MED VARSLAR APOTEKARE

Bioteknikföretaget Q-Med varslar 50 personer om uppsägning. Företaget
har beslutat att överge utvecklingen av produkter för
specialistsjukvård och satsa på skönhetsområdet.

13 oktober
VAR FJÄRDE AMERIKANSK FLICKA HAR VACCINERATS MOT HPV
Sedan Gardasil kom ut på den amerikanska marknaden i mitten av 2006 har
25 procent av alla flickor mellan 13 och 17 år tagit vaccinet. Succén
antas bero på massiv marknadsföring och intensivt lobbyarbete.

13 oktober
SKRÄMSELKAMPANJ MOT HANDEL PÅ NÄTET
Amfetamin, potensmedel och smärtlindrande medicin är några av
produkterna som marknadsförs i en annons av ”crimemedicine.com”. Bakom
annonsen står Läkemedelsverket som vill uppmärksamma svenskarna om
risken med att köpa läkemedel på internet.

21 oktober
EUROPAPARLAMENTET KRÄVER RECEPT PÅ ANTIBIOTIKA
Inställningen till antibiotika varierar kraftigt mellan EU-nationerna.
I flera av medlemsländerna går det bra att köpa antibiotika utan
recept, något som ledamöterna i parlamentet vill ändra på.

21 oktober
APOTEKET FORTSÄTTER MED FRANCHISING
Det pilotprojekt som Apoteket AB haft med franchiseliknande enheter
kommer att fortsätta. Efter en lyckad försöksperiod har styrelsen
beslutat att det kommer att bli en av företagets framtida driftsformer.
Men på Farmaciförbundet råder missnöje att det inte ställs krav på
kollektivavtal.

22 oktober
INDUSTRIN OCH FACKET LOBBAR FÖR NY PRISMODELL
Ingen prisförhandling i vare sig apoteks- eller grossistled och låta
apoteken konkurrera genom service. Det ingår i den
prismodell som Sveriges Farmacevtförbund tillsammans med Lif, Föreningen för Generiska Läkemedel och
Läkemedelshandlarna föreslår för regeringen.

23 oktober
REGERINGEN PRIORITERAR MEDICIN
Diabetes, cancer och vårdforskning är några av de områden inom det
medicinska forskningsområdet som regeringen satsar extrapengar på i sin
proposition.

Vi borde lyssna mer på apotekarna i Ghana

Teresa Matérn
-
0

Alltså, jag måste fråga, är Sverige ett utvecklingsland? En kollega fick frågan från en apotekare från Ghana under en diskussionsstund på en sjukhusfarmacikongress nyligen. Hon syftade på att apotekarna i Sverige inte är ute på sjukhusets avdelningar och träffar patienter och bidrar med läkemedelskompetens. Svaret, att Sverige räknas som ett utvecklat land, var väl också vad apotekaren från Ghana hade väntat sig. Men hon fick det inte att gå ihop med det faktum som hon just fått klart för sig: att apoteken på många sjukhus i Sverige mest har en funktion som distributörer.

Ifrågasättandet var inte vad vi hade väntat oss att få höra från en deltagare från Ghana. Vi brukar väl anse att vi kort sagt har bra koll på läkemedel i Sverige. Läkemedelsindustrin är en av våra viktiga näringar. Vi har bra utbildningar inom området och oavsett vad man tycker om apoteksmonopolet har det underlättat utvecklingen av gemensamma rutiner, välutvecklade IT-stöd, kvalitetssystem och andra nationella system på apoteken. Men här finns fortfarande stora brister i läkemedelsanvändningen som leder till ohälsa och kostnader. Och tydligen finns det de, i Ghana till exempel, som tycker vi borde ha kommit betydligt längre.

Förutom felanvändning av läkemedel står vi inför andra risker vad gäller patientsäkerheten. På ett seminarium anordnat av LIF nyligen varnade flera av talarna för att förfalskade läkemedel riskerar att komma in i den lagliga distributionskedjan i de nordiska länderna. Det har redan hänt i Kanada till exempel. Och vi lever som bekant i globaliseringens tidevarv. I Ghana och andra afrikanska länder är förfalskade läkemedel vardagsmat. Hälso- och läkemedelsläget i Ghana är olikt Sverige på många sätt. På Gapminders världskarta, ett verktyg som jämför världens länder med avseende på inkomst och hälsa, kan man se att Ghana är ett låginkomstland och att barnadödligheten (före 5 års ålder) där är 30 gånger högre än i Sverige. Ghana har också brist på läkemedelskompetens. Många läkare och apotekare utbildar sig i andra länder och blir kvar där, eller utvandrar efter att de fått sin examen i hemlandet. Dessutom är korruption ett problem. Den här bilden bekräftades på den tidigare nämnda kongressen. Men flera av de svenska kongressdeltagarna uttryckte förvåning över att de kunde hitta gemensamma faktorer med och få inspiration från länder de inte väntat sig.

Vi sneglar ofta på Norge eller andra närliggande länder när vi försöker sia om hur apoteksmarknaden kommer att se ut i Sverige framöver. Och på Storbritannien och USA för att få idéer om hur man kan förbättra den kliniska farmacin. Jag tror att vi kan vinna på att vidga vyerna. Att vi bättre kan utnyttja det positiva med globaliseringen inom läkemedelsområdet. I internationella farmacisammanhang blir det tydligt att länder med mindre resurser än Sverige har blivit duktiga på att samarbeta och ta del av andras framgångar för att förbättra läkemedelsanvändning och -hantering. Moldavien, det enda europeiska land som tillhör gruppen låginkomstländer, brukar vara mycket aktivt i de sammanhang där europeiska apoteksorganisationer möts. På ungerska apotek finns omfattande program för att förebygga och kontrollera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Och i Portugal finns framgångsrika hälsotjänster och uppföljning av patienters läkemedelsbehandling på apoteken sedan länge.

I november är jag inbjuden till Commonwealth Pharmacy Congress i Ghana. Är det någon som vill följa med?

1...789...47Sida 8 av 47