Vi borde lyssna mer på apotekarna i Ghana

Vi tror gärna att vi ligger i framkant inom farmacin i Sverige.Men den som vänder blickarna ut mot världen kommeratt bli förvånad. Kritiken kommer från oväntat håll.

3 nov 2008, kl 17:00
0

Alltså, jag måste fråga, är Sverige ett utvecklingsland? En kollega fick frågan från en apotekare från Ghana under en diskussionsstund på en sjukhusfarmacikongress nyligen. Hon syftade på att apotekarna i Sverige inte är ute på sjukhusets avdelningar och träffar patienter och bidrar med läkemedelskompetens. Svaret, att Sverige räknas som ett utvecklat land, var väl också vad apotekaren från Ghana hade väntat sig. Men hon fick det inte att gå ihop med det faktum som hon just fått klart för sig: att apoteken på många sjukhus i Sverige mest har en funktion som distributörer.

Ifrågasättandet var inte vad vi hade väntat oss att få höra från en deltagare från Ghana. Vi brukar väl anse att vi kort sagt har bra koll på läkemedel i Sverige. Läkemedelsindustrin är en av våra viktiga näringar. Vi har bra utbildningar inom området och oavsett vad man tycker om apoteksmonopolet har det underlättat utvecklingen av gemensamma rutiner, välutvecklade IT-stöd, kvalitetssystem och andra nationella system på apoteken. Men här finns fortfarande stora brister i läkemedelsanvändningen som leder till ohälsa och kostnader. Och tydligen finns det de, i Ghana till exempel, som tycker vi borde ha kommit betydligt längre.

Förutom felanvändning av läkemedel står vi inför andra risker vad gäller patientsäkerheten. På ett seminarium anordnat av LIF nyligen varnade flera av talarna för att förfalskade läkemedel riskerar att komma in i den lagliga distributionskedjan i de nordiska länderna. Det har redan hänt i Kanada till exempel. Och vi lever som bekant i globaliseringens tidevarv. I Ghana och andra afrikanska länder är förfalskade läkemedel vardagsmat. Hälso- och läkemedelsläget i Ghana är olikt Sverige på många sätt. På Gapminders världskarta, ett verktyg som jämför världens länder med avseende på inkomst och hälsa, kan man se att Ghana är ett låginkomstland och att barnadödligheten (före 5 års ålder) där är 30 gånger högre än i Sverige. Ghana har också brist på läkemedelskompetens. Många läkare och apotekare utbildar sig i andra länder och blir kvar där, eller utvandrar efter att de fått sin examen i hemlandet. Dessutom är korruption ett problem. Den här bilden bekräftades på den tidigare nämnda kongressen. Men flera av de svenska kongressdeltagarna uttryckte förvåning över att de kunde hitta gemensamma faktorer med och få inspiration från länder de inte väntat sig.

Vi sneglar ofta på Norge eller andra närliggande länder när vi försöker sia om hur apoteksmarknaden kommer att se ut i Sverige framöver. Och på Storbritannien och USA för att få idéer om hur man kan förbättra den kliniska farmacin. Jag tror att vi kan vinna på att vidga vyerna. Att vi bättre kan utnyttja det positiva med globaliseringen inom läkemedelsområdet. I internationella farmacisammanhang blir det tydligt att länder med mindre resurser än Sverige har blivit duktiga på att samarbeta och ta del av andras framgångar för att förbättra läkemedelsanvändning och -hantering. Moldavien, det enda europeiska land som tillhör gruppen låginkomstländer, brukar vara mycket aktivt i de sammanhang där europeiska apoteksorganisationer möts. På ungerska apotek finns omfattande program för att förebygga och kontrollera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Och i Portugal finns framgångsrika hälsotjänster och uppföljning av patienters läkemedelsbehandling på apoteken sedan länge.

I november är jag inbjuden till Commonwealth Pharmacy Congress i Ghana. Är det någon som vill följa med?

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng