Annons
Home 2008

Årlig arkivering 2008

Biologiskt nedbrytbar stent ger lovande resultat

Petra Hedbom
-
0

Personer som genomgått ballongsprängning behandlas ofta med läkemedelsfrisättande stentar.  Dessa har visat sig ge mindre risk för att kranskärlen återigensätts jämfört med vanliga metallstenstar. Problemet med läkemedelsstentarna är dock att de oftare leder till stenttromboser och en fördröjd läkning än de vanliga, vilket lett till att de används med stor försiktighet.

Nu har ett europeiskt forskarlag undersökt hur bra och säker en biologiskt nedbrytbar stent är jämfört med en konventionell läkemedelsstent. Den nedbrytbara stenten består av polymeriserad mjölksyra och bryts ner av kroppen ungefär sex månader efter att de opererats in i ett kranskärl.  
 
Forskarna undersökte 1 707 patienter med stabil kranskärlssjukdom eller ett akut koronart syndrom. Hälften av dem fick en bionedbryttbar stent som avgav substansen biolimus och hälften en konventionell stent innehållande substansen sirolimus. Syftet med studien var att se hur många dödsfall, hjärtattacker, eller nya ingrepp i kärlen (revaskuleringar) som inträffade i de båda grupperna.

Resultaten presenterades i veckan vid den europeiska kardiologikongressen ESC i München och på tidskriften the Lancets hemsida.  Det forskarna såg var att efter  nio månader hade någon av ovanstående händelser inträffat hos 9 procent av de som fått en nedbrytbar stent och för 11 procent i kontrollgruppen. 427 av patienterna fick sina kranskärl röntgade för att mäta graden av reststenos i det behandlade kärlet. Resultatet var att i båda grupperna hade kärldiametern minskat med lika mycket.

Forskarna drar slutsatsen att den biologiskt nedbrytbara stenten är lika säker och effektiv som de konventionella. I en kommentar säger Ron Waksman, hjärtläkare vid Washington Hospital Center, att man ändå bör använda nedbrtytbara stentar med försiktighet och pekar på att 2,6 procent av dem som behandlats med dessa drabbades av stenttrombos efter nio månader vilket är en ganska hög siffra. Han beklagade också att studien inte innehöll en kontrollgrupp som fått metallstent. 

LFN blir TLV

Petra Hedbom
-
0

Från och med den 1 september heter Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, i stället Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Det är den nya tandvårdsreformen som ligger bakom namnbytet och som gjort att myndigheten nu också ska ta beslut om förmån för tandvård. Det gamla uppdraget om beslut av subvention av läkemedel ligger kvar.

TLV:s uppdrag blir bland annat att besluta om vilka tandvårdsbehandlingar som ska ingå i det statliga tandvårdsstödet. TLV ska också besluta om den referensprislista som utgör grunden för beräkningen av statens subvention.
 
I samband med tandvårdsreformen avsätter staten sex miljarder kr varje år till tandvård. Det är dubbelt så mycket som tidigare. Läkemedel subventionerades med nästan 20 miljarder kr 2007.

Monoklonala antikroppar blir storsäljare

Petra Hedbom
-
0

Läkemedel som bygger på små rena kemiska molekyler, oftast administrerade i tablettform, är fortfarande de som säljer allra bäst. Men det är de monoklonala antikropparna som växer snabbast på marknaden och de kommer att fortsätta i samma takt de kommande åren. Förra året landade den globala försäljningen av dessa preparat på 26 miljarder dollar och siffran kommer att vara den dubbla år 2013. Det skriver analysföretaget Datamonitor i en rapport om finansläget i läkemedelsbranschen.

De monoklonala antikropparna går alltså en blomstrande framtid till mötes och i toppen bland storsäljarna ligger Genetechs/Roche´s  Avastin (bevacizumab) och Herceptin (trastuzumab), Biogen Idec/ Genetechs/Roche´s  Rituxan (rituximab), Schering Plough´s Remicade (infliximab) och Abbott´s Humira (adalimumab) som står för dryga 80 procent av marknadsandelarna.

Den största skillnaden mellan de små kemiska molekylerna och monoklonala antikroppar är antalet kopior som finns på marknaden. Medan marknaden för generiska preparat för läkemedel med små molekyler är omfattande så är den nästan obefintlig för monoklonala antikroppar vilket gör att enskilda produkter snabbt kan bli stora på marknaden. Anledning är att det är svårt rent tekniskt och att det finns många regulatoriska hinder. Eftersom de monoklonala antikropparna är så stora och komplexa molekyler går det inte att göra rena generiska kopior av dem. Det går att framställa biologiska kopior, så kallade biosimilars, men den marknaden är fortfarande begränsad i Europa och inte ens tillåten i USA.

Det finns ytterligare några substanser som Datamonitor tror kommer lägga sig i toppskiktet vad gäller försäljning. Det är bland annat bapineuzamb från Elan/Wyeh, Tysabri (natalizumab) från Biogen Idec och Astra Zenecas Numax (motavizumab) som kommer att ta stora marknadsandelar.

Omega-3 bra vid hjärtsvikt

Petra Hedbom
-
0

Det är två studier som båda publicerades i går på tidskriften Lancets hemsida. I den ena studien har italienska forskare studerat nästan 7 000 personer över 18 år med hjärtsvik. Hälften av personerna lottades till att få en kapsel med 1 g fleromättade fettsyror (850-882 mg eicosapentaenoicsyra och docosahexaenoicsyra) och andra hälften fick placebo.

Personerna följdes under fyra år för att se hur många som avled eller vistades på sjukhus på grund av hjärtproblem. 94 procent av patienterna behandlades samtidigt med ACE, 65 procent med betablockerare och 39 procent med sprionolaktan.

Resultaten visade att risken att dö var nio procent lägre för personer som år omega-3 än placebo. Det var också något färre personer i omega-3 gruppen som hamnade på sjukhus på grund av hjärt-kärlproblem än i placebogruppen. Slutsatsen är att 56 personer måste behandlas med omega-3 under fyra år för att förhindra ett dödsfall.

Det är ett bättre resultat än vad forskarna som testade statiner i den andra studien i Lancet kom fram till. I den, också gjord i Italien studien fick 2 285 hjärtpatienter äta 10 mg rosuvastatin (Crestor) dagligen i fyra år och 2 289 fick placebo.  Forskarna kunde inte uppmäta någon skillnad mellan överlevnad och sjukhusvistelse mellan de båda grupperna.

I en kommenterande artikel skriver hjärtforskaren Gregg C Fonarow vid University of California att trots att mer forskning på doser och verkningsmekanismer av omega-3 behövs så bör de finnas med som ett alternativ vid behandling av hjärtpatienter. Men, säger han också, det är av största vikt att inte hjärtpatienter på eget bevåg äta omega-3 utan att läkare är inblandade i beslutet.

Ny chef på Läkemedelsverket

Petra Hedbom
-
0

Christina Rångemark Åkerman är läkare med specialistkompetens inom klinisk farmakologi och kommer närmast från uppdraget som styrelseordförande för Partners för Utvecklingsinvesteringar inom Life Sciences, PULS AB. Hon avlöser nu Gunnar Alvan som varit chef för verket sedan 1999.
– Det känns alldeles utmärkt. Det ska bli väldigt roligt och spännande att få arbeta med den kompetens som finns inom Läkemedelsverket, svarar Christina Rångemark Åkerman.

På frågan om vilka som blir de största utmaningarna vill hon inte svara än, utan säger att hon först ska ta sig tid att sätta sig in i arbetet.

Läkemedelsverkets står också inför andra peronalförändringar. Ställföreträdande generaldirektör Anders Broström slutar sin tjänst den 1 december i år för att gå i pension.

SBL Vaccin flyttar produktionen utomlands

Petra Hedbom
-
0

SBL Vaccin ägs sedan ett par år av det holländska bioteknikföretaget Crucell. Det är besparingar i moderföretaget som gör att vaccinfabriken i Solna utanför Stockholm, med ett 70-tal anställda, nu måste läggas ner.

Produktionen som omfattar det drickbara koleravaccinet Dukoral kommer att flyttas till Schweiz och Spanien, där Crucell redan har fabriker. Redan tidigare är det bestämt att företagets forskningsavdelning ska flyttas till holländska Leiden.

SBL Vaccin är Sveriges enda vaccinfabrik men Anders Tegnell, chef för smittsskyddsenheten på Socialstyrelsen, säger till Läkemedelsvärlden att fabriken inte har en avgörande roll i svensk krisberedskap.
– Vi har ett avtal med den internationella vaccinproducenten Glaxo Smith Kline för den händelse att en pandemi bryter ut, säger Anders Tegnell.

Peter Liss, vd för SBL Vaccin säger att nedläggningen kommer av att  Crucell har ledigt utrymme och kapacitet i sina fabriker i Spanien och Schweiz och att det därför inte är lönsamt för dem att ha kvar ytterligare en fabrik i Sverige. Han säger att hela flytten av produktionen ska vara klar 2012 men att det är ett tidskrävande arbete.
-Det är en mängd regulatoriska omständigheter som ska falla på plats när man flyttar en vaccinproduktion, och vi kommer bland annat att ha parallellproduktion under en tid.

Peter Liss säger också att nedläggningen inte kommer att påverka tillgången på vaccin i Sverige eftersom företagets vaccindistribution kommer att vara oförändrad.

Nytt sätt att ge fentanyl kan godkännas i USA

Petra Hedbom
-
0

Fentanyl är en opiatliknande substans som främst ges till cancerpatienter med svår genombrottssmärta. Vanliga administreringsformer är depåplåster eller injektioner. Det amerikanska företaget Bio Delivery Sciences International, BDSI har tagit fram produkten Onsolis som innebär ett nytt sätt att ge behandlingen på.   

Onsolis består av en liten polymerdisk som placeras på insidan av kinden. Själva disken består av en polymer som löser upp sig själv och släpper ut fentalynet så att det kan tas upp av slemhinnorna i kinden. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, är positiva till läkemedlet och har utfärdat ett så kallat  ”complete response” till BDSI. FDA har också begärt in kompletterande handlingar som gäller rutiner för hur det på ett säkert sätt ska nå rätt patientgrupp.

 Företaget Meda, som marknadsför Onsolis i Europa säger i ett pressmeddelande att de räknar med att produkten blir godkänd i USA under våren 2009.

Antipsykotika ökar risken för stroke hos dementa

Petra Hedbom
-
0

Antipsykotiska läkemedel används
ofta för att behandla beteendestörningar hos personer med demens. Tidigare
forskning har pekat på samband mellan atypiska, eller andra generationens
antipsykotiska läkemedel och stroke. Till gruppen atypiska hör preparat som quetiapin,
risperidon och olanzapin. I den nya studien
som publicerats i British Medical Journal i veckan, visar forskare att sambandet
finns även för dem som äter konventionella antipsykotiska. Till senare gruppen
hör läkemedel som klorpromazin, haloperidol och fentiazin.

Det är en forskargrupp från School
of Hygiene and Tropical Medicine i London som har gått igenom data från 6 790
patienter i Storbritannien. Personerna i studien var i genomsnitt 80 år och hade
alla haft någon form av stroke och behandlats med minst en sorts antipsykotiskt
läkemedel under perioden 1998 till 2002.

Studien visar att under tiden
personerna åt ett eller flera antipsykotiska läkemedel ökade risken för stroke
med 1.7 gånger. För individer som även hade någon form av demenssjukdom var
risken så mycket som 3.5 gånger högre. Forskarna kunde också se att risken var
något högre för dem som åt atypiska varianter av läkemedel än de som åt
konventionella.

En som inte är förvånad över
resultaten är Yngve Gustafson, professor i geriatrik och läkare vid geriatriska kliniken
på Umeå universitetssjukhus.      – De här sambanden är kända sedan länge och att vi
fortsätter att skriva ut dessa läkemedel till äldre med demens i den
utsträckning vi gör är helt oförsvarbart, säger han till Läkemedelsvärlden.

Han menar att det är ett stort problem just vad
det gäller förskrivning av den här typen av läkemedel till äldre. Det sker ofta
alltför slentrianmässigt och utan någon kvalitetsmässig uppföljning. Dessutom
menar han, finns det inte ens tydliga bevis för att behandlingen ens har någon
effekt på patientgruppen.
– Självklart
finns det individer även bland äldre dementa där behandlingen är bra, men i dag
skrivs det ut alldeles för lättvindigt och vi behöver en mycket bättre
kontroll, säger Yngve Gustafson.

I USA infördes redan 2005 en varningstext
på andra generationens antipsykotiska läkemedel med information om ökad
dödsrisk för äldre människor med demens. I juni i år beslöt FDA att varningen
också ska gälla för de konventionella antipsykostiska preparaten. I Sverige
finns ingen sådan varningstext.

Nynäshamn vaccinerar gratis mot HPV

Petra Hedbom
-
0

Som en insats för folkhälsan men också som en signal till politikerna, så vill en av de drivande personerna bakom projektet att det ska uppfattas.
-I dag finns det fungerande vaccin mot livmoderhalscancer men det är inte tillgängligt för alla när det kostar flera tusen kronor att vaccinera sig. Det har blivit en klassfråga och när staten avvaktar vill vi göra något.

Det säger Ilija Batljan (s), kommunstyrelsens ordförande i Nynäshamn som varit med och drivit igenom folkhälsokampanjen till Läkemedelsvärlden. I projektet ingår också ett informationsarbete om sexuellt överförbara sjukdomar och att det är viktigt med regelbundna cellprovtagningar.

Vaccinet som kommer att användas är Gardasil och kampanjen är ett samarbete med företaget Sanofi Pasteur MSD som tagit fram läkemedlet.
-Att vi valt just Gardasil beror på att det passar bra in i det är projektet eftersom det också skyddar mot kondylom. Annars har jag inga åsikter vilket som är det bästa, jag vill bara att regeringen ska agera snabbt, säger Ilija Batljan.

Att erbjudandet går till flickor i åldern 13 till 17 beror enligt Iilja Batljan på att det är en generation som kommer att missas om regeringens planer på att vaccinera från 12 år blir verklighet.

Vaccineringen kommer att påbörjas under hösten och sköts av ungdomsmottagningen och skolsköterskor i kommunen.

Extra miljarder till forskning

Ingert Nilsson
-
0

Prioriterade områden blir enligt regeringens förslag medicin, teknik och klimat.
Nästa år, 2009, ska forskningsanslagen öka med 2,4 miljarder, varav universitet och högskolor ska få 700 miljoner och de strategiska områdena medicin, teknik och klimat500 miljoner. Året därpå ska forskningsanslaget förstärkas med 3,4 miljarder och 2011 3,9 miljarder och 2012 ska förstärkningen vara uppe i fem miljarder.
Förslaget ska läggas fram i höstens budgetproposition.

Läkemedelsföretag betalar för behandling

Petra Hedbom
-
0

Efter tio års debatt har det brittiska NHS (The National Health Board) ingått ett avtal med läkemedelsföretaget Novartis. Avtalet gäller preparatet Lucentis (ranibizumab) som används för behandling av en variant av åldersrelaterad makuladegeneration, AMD. Ögonsjukdomen förekommer i flera varianter men den enda som går att behandla är den som kallas våt AMD.

Läkemedlet Lucentis har visat sig ge positiva resultat och förhindra att personer som har våt AMD förlorar synen. Behandlingen går ut på att ranibizumab injiceras i ögats glaskropp månadsvis och kan förhindra att patienten förlorar synen. Dilemmat är att behandlingen är lång och väldigt dyr och diskussionen om det är värt att subventionerna har gått varm i Storbritannien.

Men nu presenterar den brittiska läkemedelsförmånsnämnden NICE, riktlinjer som säger att de första 14 injektionerna betalas av det allmänna sjukförsäkringssystemet och att ytterligare doser betalas av producenten Novartis.

I Sverige blev Lucentis medtaget i läkemedelsförmånen 2007, men i våras kom SBU med en rapport som sade att behandlingen är dyr och att data saknas för hur resultatet är efter mer än två år. Varje injektion kostar 13 000 kronor vilket innebär att en tvåårsbehandling av de omkring 4000 behandlingsbara fall som upptäcks varje år skulle leda till en kostnad på 1,3 miljarder kronor per år.

Allopurionol kan sänka blodtrycket hos tonåringar

Petra Hedbom
-
0

Att personer med högt blodtryck ofta har förhöjda nivåer av urinsyra i blodet har varit känt sedan tidigare. Men att urinsyran i sig skulle kunna vara en av orsakerna till högt blodtryck har inte varit en allmän uppfattning. Men en ny studie gjord av forskare vid Baylor College of Medicine i Houston visar att det kan finnas ett sådant samband.

I studien ingick trettio ungdomar mellan 11 och 17 år som nyligen fått diagnosen högt blodtryck. Hälften av dem fick allopurinol, ett läkemedel som sänker urinsyranivåerna i blodet och hälften fick placebo. Båda grupperna fick sin dos två gånger om dagen i fyra veckor.

Hos de ungdomar som fick allopurinol sänktes både det diastoliska och det systoliska trycket. I genomsnitt sänktes det systoliska trycket med 6,9 mm Hg och det diastoliska med 5,1 mm Hg. I placebogruppen sänktes det systoliska trycket med 2,0 mm Hg och det diastoliska med 2,4.  

Artikelförfattarna säger i en kommentar att det här visar att det är möjligt att specifikt reglera den biokemiska mekanismen bakom högt blodtryck och inte göra det på ett ospecifikt sätt. De pekar samtidigt på att allopurinol har flera kända biverkningar varav en av de mer allvarliga är Steven-Johnson-syndromet som är en kraftig allergisk reaktion.

Ökad kunskap om cisplatin

Ingert Nilsson
-
0

Veronica Janssons forskning visar bland annat att cisplatinkänsliga celler har defekter i två proteinfamiljer som är viktiga för att aktivera apoptos, BH3-proteinfamiljen samt så kallade kaspaser.

I de cisplatinkänsliga cellerna ökade cellernas innehåll av BH3-protein när de behandlades med cisplatin. I de okänsliga hade cisplatin nästan ingen effekt alls på innehållet av BH3-protein medan de hade en ökad aktivitet av kaspas-3 som är viktigast för att apoptosen genomförs.
Det här fyndet kan få betydelse eftersom läkemedel som imiterar effekten av ökat innehåll av BH3-protein är under utveckling för att behandla bland annat lungcancer.

Avhandlingen som Veronica Jansson försvarar vid Umeå universitet på fredag har ökat kunskapen om hur cisplatin kan döda tumörceller, hur tumörceller kan reagera på behandling med cisplatin och vilka proteiner som kan vara inblandade i styrningen av cellers känslighet för cellgiftet.

 

Nya regler för blodtrycksmedel

Ingert Nilsson
-
0

På måndag börjar Läkemedelsförmånsnämndens, LFN:s nya beslut om subvention av läkemedel mot högt blodtryck att gälla. Det innebär bland annat att dyrare medel som angiontensin receptorblockerare (ARB) liksom samtliga betablockerare får begränsad subvention.

ARB-läkemedlen ska skrivas ut först om patienten inte får tillräcklig effekt av de billigare. Betablockerare ska bara ingå i högkostnadsskyddet för patienter som först provat andra läkemedelsklasser. Skälet är att betablockerare inte anses ha lika bra effekt som övriga för behandling av hypertoni.

Det var i februari som LFN presenterade sin genomgång av blodtrycksläkemedel. Förutom beslutet att begränsa förskrivningen av vissa läkemedel, 23 av 46 granskade, försvinner nu också tre substanser ur högkostnadsskyddet.

Ungefär var femte svensk, 1 656 500 enligt läkemedelsregistret, behandlas idag med blodtrycksläkemedel. Totalt räknar LFN med att staten ska spara runt 250 miljoner kronor om året på en som man menar mer kostnadseffektiv användning.

På måndag byter också LFN namn till TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.

 

Motion på recept framgångsrikt

Petra Hedbom
-
0

Att ordinera fysisk aktivitet på recept har varit möjligt i Sverige sedan år 2000. Olika landsting har varit olika snabba att införa det men nu finns det möjlighet att få motion på recept i hela landet. I dagarna presenteras de första siffrorna som visar att det har en positiv effekt.

Det är Lena Kallings, med hemvist på statens Folkhälsoinstitut, som presenterar sin doktorsavhandling från Karolinska Institutet i nästa vecka. Resultaten visar att fysisk aktivitet på recept, så kallad Far, kan vara en effektiv metod att hjälpa personer till en mer hälsosam livsstil.

I avhandlingen ingår två studier. I den ena ingick 481 patienter i primärvården mellan 12 och 81 år, som fick individuellt anpassad ordination på fysisk aktivitet. I den andra fanns101 överviktiga personer mellan 67 och 68 år, där hälften fick personligt utformade träningstips och andra halvan en kort information om att fysisk aktivitet är bra för hälsan.
– Vi har sett att de som fått recept på träning motionerar betydligt mer än personer i kontrollgruppen. De mådde bättre och hade mindre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, säger Lena Kallings.

Recept på fysisk aktivitet kan till exempel ges till personer med problem i rörelseorganen, övervikt eller högt blodtryck och skrivs ut av vårdpersonal som läkare, distriktssköterskor och sjukgymnaster. Det kan vara den enda behandlingen eller ges i kombination med läkemedel.

 Lena Kallings säger att det är viktigt att träningsformen tas fram tillsammans med patienten så att den passar personens livsstil och fysiska kapacitet. På så sätt kan det bidra till att förbättra folkhälsan.
– Redan idag rekommenderas motion och ändrad livsstil vid flera sjukdomstillstånd och avhandlingen visar att det fungerar bra under svenska förhållanden. Dessutom var det 65 procents följsamhet vilket är minst lika bra som vid många läkemedelsbehandlingar, säger hon.

Vd för Apoteket Omstrukturering utsedd

Petra Hedbom
-
0

Eva-Britt Gustavsson har utsetts till vd för bolaget Apoteket Omstrukturering AB. Bolaget ska ansvara för att leda och övervaka försäljningen av en stor andel av öppenvårdsapoteken.

Eva-Britt Gustavsson är också styrelseordförande i Akademiska Hus och har tidigare lett omstruktureringen av statligt helägda finansinstitutet Venantius. Hon säger att det är ett spännande och utmanande uppdrag som ligger framför henne.
– Det är mycket att fundera på innan vi kan ta itu med arbetet och mycket som ska stämma. Målet är ju att öka konkurrensen utan att läkemedelsförsörjningen äventyras, säger hon.

Sedan tidigare är det klart att ordförande för Apoteket Omstrukturering AB är Birgitta Böhlin.

1...202122...47Sida 21 av 47