Annons
Home 2008

Årlig arkivering 2008

Sjukhusens nya förutsättningar kräver förberedelser

Bo Holmberg
-
0

Sjukvårdshuvudmännen är nu intensivt engagerade i hur de skall ha det med sjukhusens läkemedelsförsörjning. Redan i remissvaren till Apoteksmarknadsutredningens delbetänkande om sjukhusen framförde såväl SKL som de enskilda landstingen en positiv, men försiktig, hållning till kommande förändringar. Den inställningen har sannolikt stärkts nu när Läkemedelsverkets föreskrifter om innehållet i anmälan presenterats. Av dessa framgår det tydligt att det måste finnas sjukhusapotek på sjukhusen med uppgift att samordna och stå för kvalitetskontroll av leveranser, flöden och läkemedelshantering inom sjukhusen.

Omfattningen av förberedelser för eventuella förändringar har medfört att landstingen förlängt kortsiktiga avtal med Apoteket AB och flertalet har nu något år på sig. I förberedelserna ingår att skaffa sig ökade kunskaper och nödvändig kompetens på området. Även om förslaget om inrättande av chefsfarmacevt inte genomförts har huvudmännen insett att de behöver personer med denna kaliber i sin organisation. Inte oväntat pågår därför en rekryteringsprocess som bland annat inriktas mot befattningshavare inom Apoteket AB.

En annan viktig fråga är hur samordningen av läkemedelsförsörjningen till öppen och sluten vård skall utvecklas, vilket såväl landsting, myndigheter och några organisationer tog upp redan i remissvaren. Förhoppningen var att denna fråga skulle belysas i huvudbetänkadet, men så blev inte fallet. En konsekvens av apoteksutredningen som helhet blir att privata entreprenörer som driver sjukhus också kan stå för expeditionsapotek. En situation som landstingen anser vara orimlig.

En allmän uppfattning är att Apoteksmarknadsutredningens olika delar i första hand utgår från producent- och organisationsperspektiv i stället för patienternas, som betonades i direktivet.
Mängden av olika aktörer, som nu skall bygga upp en samlad och kostnadseffektiv apoteksverksamhet står därför inför stora utmaningar.

Landstingen håller fast vid apoteket

Ingert Nilsson
-
0
Landstingen håller fast vid apoteket

Fram till i höst har sjukhusen kunnat välja mellan att driva sjukhusapoteken i egen regi eller anlita Apoteket AB.
Alla har de senaste decennierna valt Apoteket.
Men från den första september måste sjukhusen välja om de ska sköta försörjningen med läkemedel själva eller lägga ut delar eller hela verksamheten av den på andra företag. All verksamhet som sjukhusen inte vill driva i egen regi ska man begära in anbud på. Eftersom Apoteket fram tills nu skött all läkemedelsförsörjning har landstingen drabbats av förvirring. De närmaste åren kommer dock det mesta att tuffa på som vanligt.Flera landsting, till exempel Stockholm, Västernorrland och Blekinge, som redan till det här årsskiftet kunde ha genomfört förändringar har istället valt att förlänga sina avtal med Apoteket innan den nya lagen trädde i kraft.
? Eftersom vi bara haft en part att diskutera med tidigare, behöver vi som är ett litet landsting lära oss vilka krav vi ska ställa, vare sig vi väljer att driva det själva eller handla upp det, säger Gunilla Skog på Blekinge landstingets planeringsenhet.
Och Stockholms läns landsting förhandlade före semestern fram ett avtal med Apoteket som gäller till och med 2010.
? Men det är ett mycket slimmat avtal som renodlat gäller försörjningstjänsten av läkemedel, säger Gunilla Thörnvall Bergendahl, samordnare för läkemedel på hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning i Stockholm.

Den nya lagen har inneburit att landsting, såväl stora som små, nu på allvar fått anledning att fundera över hur läkemedelsförsörjningen idag fungerar inom slutenvården och hur man vill ha den i framtiden, menar Magnus Thyberg på Sveriges Kommuner och landsting, SKL.
? Det är väldigt många frågor som vi tidigare inte tvingats ställa oss, eftersom Apoteket tagit hand om det.

De nya bestämmelserna tydliggör att landstingen nu själva måste ta ansvar för läkemedelsförsörjningen inom slutenvården. Något man tidigare mer eller mindre lagt i Apotekets knä. Idag upphandlar landstingen läkemedlen från företagen och Apoteket beställer hem och ansvarar för vård?enheternas läkemedelsförråd. Och det är i det här ledet, distributionsledet, som lagändringen egentligen har störst betydelse.

Sjukhusen kan framöver välja att själva både beställa hem och distribuera ut vissa varor utan någon omväg, som Björn Johansson, apotekare i Hallands landsting, beskriver det.
? Röntgenkontrast skulle till exempel kunna gå direkt från fabriken till röntgenavdelningen, utan att behöva landa hos någon grossist eller på ett sjukhusapotek.
Och Magnus Thyberg spår att det tydligare ansvaret för sjukvårdshuvudmännen kommer att innebära nya och olika försörjningssystem till olika patientgrupper. Det finns många tekniska lösningar, inte minst internationellt.
? Det har öppnat för en diskussion som kommer att synas ända ut till patienterna och inte stanna vid läkemedelsförrådet på avdelningen.
? För en del patientgrupper fungerar det kanske bäst om de får läkemedlen hemskickade, till exempel dialysvätskor, helst direkt från företaget, utan att passera vare sig sjukhusapotek eller avdelningar.

Att landstingen behöver egen anställd farmacevtisk personal står nu också klart för landsting som ännu inte har det.
På senare år har flera landsting egna farmacevter på strategiska platser där det är olämpligt att ha en konkurrensutsatt leverantör, det vill säga Apoteket, som ger råden. De landstingsanställda farmacevterna har mer än fördubblats mellan 2005 och 2007, även om det i antal handlar om små siffror, från 17 till 34 personer, enligt en enkät gjord av Sveriges Farmacevtförbund. Men de kommer att bli fler spår Christer Borg på Sveriges Farmacevtförbund.

Europeiska riktlinjer för läkemedel mot Alzheimers och Parkinsons

Petra Hedbom
-
0

Att EMEA nu ger ut dessa riktlinjer beror på framsteg som gjorts inom forskning på demenssjukdomar som Alzheimers och Parkinsons. Framförallt är det upptäckter på molekylär nivå om sjukdomarna och deras förlopp som EMEA nämner. Detta har gjort att nya läkemedel tagits fram, både symptomlindrande och de som går på mekanismerna bakom sjukdomarna.

EMEA säger i ett pressmeddelande att för att säkerställa kvalitén i användningen och utvecklingen av dessa läkemedel krävs tydliga och detaljerade riktlinjer om både hur diagnoser ställs och hur förändringar i sjukdomstillstånd mäts. Myndigheten ger bland annat information om vilka kognitiva och psykologiska test som bör användas för att diagnostisera patienter och hur kliniska studier ska organiseras.

Eftersom flera läkemedel för att behandla Parkinsons och Alzheimers är nya så finns inga uppföljningsstudier och en rapportring av biverkningar och utfall är därför nödvändig, säger EMEA. De nya riktlinjerna är inte juridiskt bindande utan ska betraktas som en guide att användas i tillsammans med andra riktlinjer från EMEA.

FDA kräver skärpt varningstext på TNF-blockerare

Petra Hedbom
-
0

Produkterna det handlar om är Johnson & Johnson:s Remicade (infliximab), Wyeth:s  Enbrel (etanercept), Abott:s Humira (adalimumab) och UCB:s Cimzia (cerolizumab). Alla fyra är så kallade TNF-alfa-blockerare som hämmar immunsystemet och används för behandling av bland annat reumatism, psoriasis och Crohn´s sjukdom.

Redan i dag har dessa läkemedel varningstext om risken att drabbas av infektioner, framförallt svampinfektioner. Men enligt FDA är kommer det trots det rapporter om patienter som drabbats av opportunistisk infektion efter att ha tagit medicinerna. Anledningen, skriver FDA i ett pressmeddelande, är att sjukvårdpersonal och patienter inte är tillräckligt uppmärksamma på riskerna vilket gör att en korrekt behandling inte sätts in i tid.

FDA har fått in 240 rapporter om personer som drabbats av svampinfektionen histoplasmos efter att ha tagit något av de fyra läkemedlen. Minst 21 av dessa upptäcktes först efter en tids sjukdom och 12 av patienterna avled till följd av infektionen. Också andra fall av svampinfektioner har rapporterats. FDA ger tillverkarna 30 dagar på sig att ändra produktinformationen och skärpa varningstexterna. Tecken som enligt FDA särskilt ska uppmärksammas är om patienten långvarig feber, svår trötthet och luftrörsproblem.

Enbrel, Humira och Remicade används i Sverige och i FASS finns riskerna med infektion angivna. Just histoplasmos äri princip obefintlig i Sverige enligt Smittskyddsinstitutet och de enskaka fall som konstaterats har smittats utranför Europa.

Cimzia fick avslag av EMEA 2007 för behandling av Crohn´s sjukdom och finns inte på den svenska marknaden.

Inget samband mellan mässlingvaccin och autism

Petra Hedbom
-
0

Sedan MMR-vaccin (measles, mumps, rubella) mot mässlingen, påssjuka och röda hund började användas i stor skala har det stundtals varit mycket ifrågasatt. En av farhågorna har varit att det finns ett samband mellan vaccinet och autism. 1998 kom en studie som visade att barn som både hade autism och en inflammationssjukdom i mag-tarmkanalen bar på RNA från mässlingvirus i mag-tarmkanalen.

En nyligen avslutad studie gjord av forskare vid bland andra Columbia University i USA hittar inget sådant samband. I studien har forskarna undersökt tarmbiopsier från 25 barn med autism och inflammation i mag-tarmkanalen. Dessa har jämförts med biopsier från 13 barn som enbart har en inflammatorisk mag-tarmsjukdom. Barnen var i femårsåldern när studien gjordes och hade alla fått MMR-vaccin.

Resultaten, som publiceras i veckan i nättidningen PLoS, visar att mässlingvirus hittades i tarmen hos ett barn i vardera gruppen. Forskarna bakom studien menar att detta är ännu ett bevis för att det inte finns någon anledning att inte vaccinera sina barn med MMR av rädsla för autism.

Amerikanska Smittskyddsinstitutet, CDC, har bara i år fått in 131 rapporter om mässlingfall hos barn. Omkring 90 procent av dessa hade inte blivit vaccinerade med MMR och en vanlig orsak är enligt CDC att föräldrarna är oroliga att vaccinet inte är säkert. Även i Sverige har oroliga föräldrar inte velat vaccinera sina barn vilket lett till att fall av mässling dykt upp efter att i princip varit utrotat i flera år. Här har barn vaccinerats mot mässlingen sedan 70-talet och 1982 infördes kombinationsvaccinet MMR i det allmänna vaccinationsprogrammet. Det ges vid 18 månaders och följs av en påfyllningsdos till skolelever i årskurs 6.

Ny VD på Sanofi-aventis

Ingert Nilsson
-
0

Den nya vd:n för Sanofi-aventis i Sverige kommer närmast från företagets huvudkontor i Paris där hon varit chef för Marketing & Business Effectiveness.

Margarita Lopez Acosta är utbildad apotekare och arbetade i 23 år hos Abbott Industries i Spanien med allt från laboratoriearbete till försäljning för att senare bli rådgivare till företagets ledningsgrupp.

Apoteket lägger ned

Ingert Nilsson
-
0

Apoteket har beslutat att lägga ned Kundcentrum i Uppsala. Skälet är omregleringen av apoteksmarknaden.
? Kundcentrums roll kommer att förändras och Apoteket kommer inte att behöva samma resurser i framtiden, säger Stefan Carlsson, Apotekets vd i ett uttalande.

200 personer i Uppsala är berörda av beslutet och samtliga fackförbund har reserverat sig mot nedläggningen.
Facken anser att Apoteket genom sitt beslut föregår riksdagsbeslutet om apoteksmonopolets avskaffande, det är ju ännu inte fattat.

Kundcentrum ger information om läkemedel, rådgivning om hälsa och svarar på frågor om priser och öppettider. Cirka fem miljoner ärenden om året tar man hand om. Kundcentrum finns idag i Uppsala och Kalmar. Verksamheten i Kalmar blir kvar. 

Klart vem som betalar vaccin

Ingert Nilsson
-
0

Från och med nästa år ska alla spädbarn erbjudas gratis vaccination mot pneumokocker. Vaccinationen finansieras genom att staten bidrar med 150 miljoner kronor årligen fram till 2013.

Därefter minskas beloppet till 120 miljoner kronor. Landstingens kostnad beräknas bli 180 miljoner kronor första året.

Missbruk av smärtstillande ökar i USA

Ingert Nilsson
-
0

Missbruket av smärtstillande receptbelagda läkemedel fortsätter att stiga i USA. Den amerikanska hälsovårdsmyndigheten, Substance Abuse and Mental Health Services räknar med att 4,6 procent av amerikaner mellan 18 och 25 år förra året missbrukade dessa läkemedel.

Samtidigt har användningen av kokain minskat till knappt två procent i samma åldersgrupp. Även missbruket av metaamfetaminer har minskat under senare år, 0,4 procent av de unga vuxna använder enligt rapporten den illegala drogen.
Rapporten från hälsomyndigheten bygger på intervjuer med 67 500 amerikaner. Myndigheten beräknar att närmare 20 miljoner amerikaner från 12 år och äldre använde olagliga droger månaden innan undersökningen gjordes.

Höga kalciumnivåer kan förutspå prostatacancer

Lisa Kvist Wadman
-
0

Amerikanska forskare har studerat förekomsten av dödlig prostatacancer hos 2 814 män vars kalciumnivåer i blodet mättes i samband med hälsoundersökningar på 1970-talet. I snitt tio år efter kalciummätningen hade 85 män drabbats av prostatacancer, varav 25 fall rörde sig om den livshotande formen. Resultaten av studien visar på en 2,68 gånger högre risk att drabbas av denna cancerform bland de män som hade högst kalciumnivåer i blodet jämfört med dem som hade lägst vid mättillfället.

I ett uttalande till Reuters säger forskarna att det vore mycket intressant om kalciumhalterna visar sig vara av betydelse för utvecklingen av framskriden prostatacancer eftersom det finns läkemedel som kan påverka dessa nivåer.

Resistenta huvudlöss i Sverige

Lisa Kvist Wadman
-
0

Under sommaren 2007 påbörjades en insamling av huvudlöss på initiativ av Smittskyddsinstitutet i samarbete med skolsköterskor i Stockholmsområdet. Projektet pågår fortfarande men en första rapport visar att en del av lössen är resistenta mot malathion (Prioderm).
– Prioderm är det lusmedel som används mest i Sverige. Men det finns ganska många alternativ idag, främst en ny generation lusmedel, så kallade medicintekniska produkter, som kväver lössen istället för att förgifta dem, säger Johan Lindh, mikrobiolog på Smittskyddsinstitutet och ansvarig för projektet.

Än så länge finns det inga uppgifter om hur stor andel av lössen som är resistenta mot malathion.
– Den begränsande faktor för projektet är att få in levande löss. Så fort de lämnar hårbotten dör de inom ungefär ett dygn, förklarar Johan Lindh.

Sedan 2005 har försäljningen av lusmedelsförpackningar legat på omkring 275 000 stycken totalt per år i Sverige och av dessa innehöll omkring 80 procent malation. Huvudlöss är något som främst drabbar förskole- och skolbarn upp till tio års ålder. Att kamma håret med luskam kan vara en behandlingsmetod i sig men även ett sätt att kontrollera om behandlingen med lusmedlet har fungerat.

Problemet med resistens är något som har upptäckts även i andra länder, bland annat Danmark, Frankrike och England. Smittskyddsinstitutet efterfrågar gemensamma riktlinjer i Sverige och Skandinavien för behandling av huvudlöss och detta är något som kommer att diskuteras vid en speciell SMI-dag om löss i november.

Ibuprofen effektivast mot feber hos barn

Lisa Kvist Wadman
-
0

Brittiska forskare har studerat den febernedsättande förmågan hos paracetamol och ibuprofen tillsammans eller var för sig hos 156 barn i åldern sex månader till sex år. Barnen i de tre grupperna fick som mest fyra doser paracetamol och/eller tre doser ibuprofen per dygn under två dygn och ansågs vara feberfria när temperaturen hamnade under 37,2 grader. Inledningsvis hade barnen mellan 37,8  och 41,0 grader i feber till följd av en sjukdom som kunde skötas i hemmet.

Behandling med enbart ibuprofen visade sig vara ungefär lika effektivt som de båda substanserna tillsammans med avseende på febernedsättning, enligt resultaten som publicerats i BMJ. Men ibuprofen eller en kombinationsbehandling fick bort febern drygt 20 minuter snabbare än en behandling med endast paracetamol.

Under de fyra första timmarna efter inledd behandling var de barn som hade fått både paracetamol och ibuprofen feberfria i 55 minuter längre än dem som enbart fått paracetamol. Och de barn som bara fick ibuprofen var feberfria i 39 minuter längre än dem som fick paracetamol. Utslaget på ett helt dygn gav kombinationsbehandlingen 4,4 fler feberfria timmar än behandlingen med bara paracetamol och 2,5 fler timmar än enbart ibuprofen gav.

Av resultaten drar forskarna slutsatsen att ibuprofen bör vara förstavalet vid feber hos barn i den aktuella åldersgruppen och att man sedan ska väga fördelarna med en kombinationsbehandling mot den ökade risken för feldosering när två preparat används. Forskarna nämner också att ibuprofen inte bör användas av barn som är eller riskerar att bli uttorkade.

I Sverige har Läkemedelsverket inte tagit ställning i frågan:
– Vi har inte tagit fram någon behandlingsrekommendation för feber hos barn men det finns ingenting i produktinformationen som säger att man inte får blanda produkterna, säger Jane Ahlqvist Rastad på Läkemedelsverket.

Och i praktiken används ofta båda läkemedelstyperna, enligt Anders Forslund, barnläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Vi varvar med ibuprofen och paracetamol men ger dem inte samtidigt. Den kliniska erfarenheten är att ibuprofen ibland fungerar bättre än paracetamol för att få ner febern hos barn, säger han.

Många biverkningar hos barn rapporterade i USA

Petra Hedbom
-
0

När FDA i slutet av 90-talet beslöt att skärpa kontrollen för läkemedelsanvändning hos barn använde de sig av ett sorts belöningssystem. Läkemedelsföretagen fick en garanti på en sex månader förlängd ensamrätt av en viss produkt på marknaden, om de i gengäld lät läkemedlet ingå i en studie av hur läkemedlet verkade på barn.

Med hjälp av ett datasystem började vårdpersonal och föräldrar att rapportera in biverkningar och effekter av de läkemedel som ingått i avtalet med FDA. Rapporteringen har pågått sedan 2002.

Totalt handlade det om 67 olika läkemedel och nu har forskare vid Duke Children´s Hospital i Durham sammanställt de rapporter som kommit in. De flesta av läkemedlen, 65.7 procent, var så pass säkra för barn att de inte ansågs behöva ytterligare utredning. Men nästan vart femte läkemedel har fått lägga till varningstext och information i sin produktinformation på grund av biverkningar. I vissa fall handlade det om mycket allvarliga eller direkt livshotande effekter.

Några av läkemedlen som fått ny varningstext i USA till följd av rapporteringssystemet är fentanyl som visat sig kunna leda till dödsfall hos barn, metylfenidat som används för behandling av ADHD och som kan ge alvarliga psykiska biverkningar. I Sverige finns varningar på dessa läkemedel.

Enligt Danny Benjamin, barnläkare på Duke Children´s Hospital som varit med och gjort studien, är dessa typer av rapporteringssystem för biverkningar bland barn av största vikt.
– Det är först när ett läkemedel är ute på marknaden och börjar användas på bred front som sambanden blir tydliga. Det är jätteviktigt att både vårdpersonal och föräldrar hjälper till att rapporterna in biverkningar.

Studien publiceras i septembernumret av tidskriften Pediatrics.

Ingen prövning om utbytbarhet

Petra Hedbom
-
0

Det är läkemedelsföretagen Janssen-Cilag, Nycomed och Merck Sharp & Dohme som överklagat flera olika beslut från Läkemedelsverket från 2005 och framåt. Besluten gäller utbytbarhet för depotplåster med fentanyl som är en syntetisk opiat och tabletter med alendronat för behandling av osteoporos.

Läkemedelsverket har beslutat att dessa läkemedel är utbytbara. Kammarrätten biföll inte överklagandena från företagen och genom att Regeringsrätten nu beslutat att inte ta upp domarna till prövning, har Läkemedelsverkets beslut vunnit laga kraft.

Inte fler recept med dyra annonser

Petra Hedbom
-
0

Att en bra marknadsföring och lockande reklam påverkar våra val är ingen nyhet. Detta har läkemedelsindustrin tagit fasta på och bara i USA spenderade läkemedelsindustrin omkring 20 miljoner kronor på annonser för receptbelagda läkemedel år 2005.

Men en nyligen avslutad studie gjord av forskare i USA och Kanada pekar på att annonserna inte ger en ökad försäljning. I undersökningen jämförde personer i den engelsktalande delen av Quebec med de fransktalande. I Kanada är reklam för receptbelagda läkemedel inte tillåten men en stor del av annonserna från USA når dem ändå, genom radio, tv och tidningar. Forskarna utgick från att folk i den engelsktalande delen i mycket större utsträckning kom i kontakt med annonserna än de i den fransktalade. Personerna i den fransktalande delen betraktades därför som kontrollgrupp.

Forskarna tittade på tre olika läkemedel; reumatoidläkemedlet Enbrel (etanercept), allergimedicinen Nasonex (mometason) och den nu tillbakadragna magmedicinen Zelnorm (tegaserod). Alla tre hade funnits på marknaden minst ett år innan annonskampanjerna började.

Efter att gått igenom förskrivningsstatistik från 2 700 kanadensiska apotek syntes ingen skillnad i förskrivningen av vare sig Enbrel eller Nasonex i någon av grupperna. För Zelnorm steg förskrivningen med hela 40 procent när den amerikanska kampanjen drog i gång, men sjönk efter ett par år. En förklaring till det menar forskarna, kan vara att det var det enda läkemedlet av just den typen på marknaden då.

Stephen Soumerai vid Harvard Medical School är en av forskarna bakom studien som publiceras i dag på British Medical Journal:s hemsida. Han säger i en kommentar att receptbelagda läkemedel inte är några typiska konsumtionsvaror.
– En person måste se annonsen, bli motiverad, boka en läkartid, komma ihåg annonsen och övertala läkaren om att det är det bästa innan receptet skrivs ut. Det är en lång kedja av händelser som kan brista på många ställen, säger Stephen Soumerai.

Artikelförfattarna säger också att det verkar som att många läkemedelsföretag fortsätter att annonsera bara för att andra gör det utan att titta på vilka effekterna egentligen är.

Nytt förslag om generisk förskrivning

Petra Hedbom
-
0

När överenskommelsen blev klar mellan staten och landstingen om ersättning för kostnader för läkemedelsförmånerna i början av året, tillsattes också en särskild arbetsgrupp med representanter från både socialdepartementet och Sveriges kommuner och Landsting. Gruppens uppgift är att ta fram förslag för hur kostnadseffektiviteten och användningen av läkemedel i Sverige kan förbättras. 

Nu har gruppen kommit med sin första delrapport med förslag på åtgärder som de anser kan leda till förbättringar. Ett av förslagen är att det bör utredas om Tandsvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, ska ges i uppdrag att värdera alla läkemedel ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Som det är i dag analyserar TLV bara de läkemedel som tillverkaren vill ska hamna i förmånssystemet och inte läkemedel som avses för slutenvård. Arbetsgruppen föreslår också att hela förmånssystemet med vilka läkemedel som subventioneras bör ses över.

Ann-Christin Tauberman, generaldirektör för TLV, tycker att förslaget låter bra. Hon säger att uppdelningen av läkemedel till öppen och- slutenvård har blivit inaktuell eftersom alltfler läkemedel hamnar i gråzonen.
– Många läkemedel som är avsedda för behandling i slutenvård kan vara sådana som patienten får med sig hem på recept när den lämnar sjukhuset. Det gäller bland annat flera av cancerpreparatet. Det borde inte spela någon roll inom vilket område läkemedlen ska användas, den ekonomiska nyttan borde undersökas i alla fall, säger hon.

Ett annat förslag som arbetsgruppen lägger fram är att läkare ska kunna skriva substansnamnet och inte produktnamnet på receptet. Dagens system med Generisk förskrivning kan upplevas som förvirrande för patienten. Om läkaren kan ange substansnamnet direkt minskar risken för dubbelmedicinering och missförstånd, skriver arbetsgruppen i rapporten.

Högkostnadsskyddet bör också utredas på nytt anser arbetsgruppen. 

1...192021...47Sida 20 av 47