Månads arkivering mars 2008

Två nya utredningar om smittskyddet

I propositionen ”En förnyad folkhälsa” finns bland annat förslag om en nollvision för självmord, att genomföra en nationell utvärdering av fysisk aktivitet på recept och att bygga upp ett föräldrastödsprogram som ska erbjudas till alla föräldrar med barn upp till 18 år.

 

Under våren ska regeringen också tillsätta två särskilda utredare inom smittskyddsområdet. Den ena ska göra en allmän översyn över de nationella strukturer som finns runt smittskyddet, bland annat ska utredaren se över vilka uppgifter som Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut har.

Den andra utredaren ska se över det nationella vaccinationsprogrammet och lämna förslag på hur det ska utformas i framtiden.

Hopp för penicillin i kampen mot resistens

Pneumokocker orsakar lunginflammation, öroninflammation, bihåleinflammation och även hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Fem miljoner barn dör årligen världen över till följd av denna typ av bakterieinfektion.

Penicillin har använts som antibiotika i över 60 år och verkar genom att störa uppbyggnaden av polymeren peptidoglykan, som utgör en viktig del i bakteriens cellvägg. På senare tid har dock allt fler bakterier utvecklat resistens mot penicillin.

Forskarna bakom studien har undersökt enzymet MurM, som tillsätter aminosyrorna L-serin eller L-alanin till en viss del av peptidoglykanen, och funnit att dess aktivitet ligger bakom pneumokockernas resistens. I en resistent bakteriestam var tillägget av L-alanin vanligare än L-serin medan det i en penicillinkänslig stam var tvärtom ? med skilda peptidstrukturer som följd. Mekanismen verkar vara densamma även hos meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA).

Forskningsresultaten hoppas leda till utveckling av läkemedel som påverkar enzymet MurM och därmed förhindrar uppkomsten av resistens. En av forskarna, Adrian J. Lloyd, säger till BBC News att detta skulle kunna bli verklighet inom två till tre år.

Studien presenteras i Journal of Biological Chemistry.

Somadril försvinner 1 juni

Efter att Europeiska läkemedelsverkets vetenskapliga råd, CHMP,
utrett säkerheten kring Somadril (karisoprodol) beslutade EU-kommissionen i
höstas att marknadsföringstillståndet skulle dras tillbaka. Bland annat anser
kommissionen att riskerna för beroendeutveckling och missbruk är för stora. Läkemedelsverket har nu beslutat att försäljningen ska upphöra den 1 juni i år.

Somadril är ett muskelavslappnande preparat som används för
att lindra led- och muskelsmärtor. Läkemedelsverket rekommenderar nu patienter
som behandlas med Somadril att kontakta sin läkare för att hitta en alternativ
behandling. Behandlingen ska inte avslutas utan samråd med läkare eftersom det finns
risk för utsättningssymtom.

90 ansökningar förra året

Bland de 90 ansökningarna som kom in till EMEA förra året fanns
11 ansökningar för särläkemedel, 10 för generiska läkemedel och 10 för
biosimilars. Det visar myndighetens årsrapport från 2007. EMEA:s vetenskapliga
råd hann under året ta ställning till 65 ansökningar om godkännande, vilket är
14 fler än 2006. Flest ansökningar gällde cancerläkemedel.

Under 2008 räknar myndigheten med att ansökningarna ska bli
ännu fler, enligt prognosen kan det bli över 100 ansökningar under året.

Förorenat heparin från Kina sprids över världen

I slutet av 2007 ökade antalet inrapporterade biverkningar från
patienter som behandlats med heparin i USA kraftigt. Normalt får amerikanska
läkemedelsverket, FDA, in drygt 100 rapporter om året om heparin. Från november
2007 fram tills nu har myndigheten i stället fått in 785 rapporter, varav 19
dödsfall.

Biverkningarna som rapporterats in har bland annat varit andningssvårigheter,
illamående, svåra svettningar och snabbt fallande blodtryck som kan leda till livshotande
chocktillstånd. I USA visade sig alla biverkningar komma från patienter som
behandlats med heparin från Baxter, och i slutet av februari drog Baxter
tillbaka allt sitt heparin från den amerikanska marknaden. Men orsakerna till
de allvarliga biverkningarna är fortfarande oklara och ett omfattande
utredningsarbete pågår sedan ett par veckor tillbaka i USA.

I slutet av förra veckan gick tyska läkemedelsverket ut med
information om de fått in 80 rapporter om biverkningar liknande dem i USA från
patienter som behandlats med heparin. Biverkningarna verkar inte vara lika
allvarliga som i USA, och hittills har inga dödsfall rapporterats. Men
företaget som sålt det tyska heparinet, Rotexmedica, drog i fredags tillbaka
sitt heparin från marknaden.

Efter larmet från Tyskland väcks nu frågan i både USA och
resten av Europa om vilken källan egentligen är till det skadliga heparinet,
och hur spritt det kan vara.
? Alla europeiska läkemedelsmyndigheter sitter nu och granskar varifrån det heparin
som finns i respektive land kommer. Här i Sverige säljs heparin av företaget
Leo och vi har nu tillsammans med företaget granskat varifrån deras aktiva
substans kommer, och det kommer inte från Kina, säger Tomas Salmonson på
Läkemedelsverket.

Baxters heparin i USA produceras av ett företag som heter
Scientific Protein Laboratories som har en produktionsanläggning i Changzhou i
Kina. Men det tyska företaget Rotexmedica får sina aktiva substanser från en
annan leverentör och det har fått FDA att misstänka att själva föroreningen
skett tidigare i processen. Enligt rapporter får fabriken i Kina visst material
från små familjeföretag.

FDA har kunnat spåra kontamineringar i de prover de gjort av
Baxters heparin. De kan ännu så länge inte säga vad kontaminationen består av,
bara att heparinet innehåller ett ämne som inte finns i ett normalt prov av
heparin. Ämnet är också väldigt likt själva heparinet, vilket gör att det är
mycket svårt att upptäcka. Det är bara synligt vid två sorters analysmetoder, och
efter att historien upprepats i Tyskland har FDA lagt ut testmetoderna på sin
hemsida. Uppmaningen från FDA är att alla företag som tillhandahåller heparin
bör göra dessa tester. I Tyskland har myndigheterna ännu så länge inte kunnat
påvisa någon kontamination.

Enligt Tomas Salmonson, som är Sveriges
representant i EMEA:s vetenskapliga råd CHMP, kommer den här frågan mest
troligt tas upp på kommitténs månadsmöte nästa vecka.
? Då kommer det väl ske någon slags sammanställning av de olika ländernas
genomgångar, säger han.

I USA har det förorenade heparinet startat en stor debatt om
säkerheten på läkemedel som importeras från andra länder. FDA har fått mycket
kritik för att de inte kontrollerar alla produktionsanläggningar och enligt en
rapport som släpptes nyligen av FDA har de enbart kapacitet att granska cirka
sju procent av alla produktionsanläggningar som ligger utanför USA. En faktum som oroar många eftersom allt fler företag förlägger sin produktion av aktiva subsanser i Asien. Uppskattningsvis produceras redan idag femtio procent av världens aktiva substanser i Kina och Indien.
? Det kommer säkert bli en liknande debatt i Europa, men man ska komma ihåg att
det är mycket sällan som sådana här saker händer, säger Tomas Salmonson.

Lilly lämnar insulinstudie

Eli Lilly avbryter samarbetet med företaget Alkermes Inc som
håller i studierna av AIR Insulin. Enligt Lilly beror det inte på att
resultaten i den pågående fas III-studien är dåliga eller visar på
säkerhetsbrister. Anledningen är istället att företaget ytterligare analyserat
marknaden.

I ett pressmeddelande skriver Lilly att ?beslutet beror på
ökad osäkerhet kring regulatoriska frågor, och en utvärdering av den kommande
kommersiella och kliniska potentialen för produkten jämfört med redan existerande
medicinska terapier?.

Alkermes skriver i ett pressmeddelande att de vill fullfölja
studien eftersom de anser att resultaten är viktiga för framtida
diabetesläkemedel.

Amerikaner efterfrågar mer läkemedel efter reklam

Det är tidningen USA Today som tillsammans med The Kaiser Family Foundation och Harvard School of Public Health gjort en rundringning till 1695 amerikaner för att undersöka deras attityder till reklam för receptbelagda läkemedel.

Resultaten visar att över nittio procent av de tillfrågade amerikanerna svarade att de sett eller hört reklam för receptbelagda läkemedel. Och en tredjedel har bett sin läkare om att få ett av dessa läkemedel förskrivet. Av dessa fick 44 procent ett recept på den efterfrågade medicinen, och 54 procent svarade att deras läkare rekommenderat dem att ta ett annat läkemedel. Totalt hade 82 procent av de som frågat sin läkare om ett läkemedel gått från besöket med ett recept i handen, antingen för exakt det preparat de frågade efter eller ett annat.

En knapp majoritet av de tillfrågade, 56 procent, säger att de tycker att läkemedelsreklamen ger utmärkt information om de möjliga fördelar som finns med en viss medicinering. Men ungefär lika många anser att reklamen ger dålig information om eventuella risker med ett läkemedel.

Reklam för receptbelagda läkemedel direkt till allmänheten är tillåtet i USA sedan 1997 och läkemedelsindustrin i USA spenderar över fyra miljarder dollar per år på reklamen.

I Europa har EU-kommissionen nyligen presenterat ett förslag om att låta läkemedelsföretag ge information om receptbelagt till allmänheten via radio och TV.

Lovande resultat med blodtrycksvaccin

Vaccinet, som går under namnet CYT006-AngQb, verkar genom
att inducera antikroppar mot angiotensin II. I den fas II-studie som forskarna
idag presenterar i The Lancet ingick 72 patienter med lite eller måttligt förhöjt
blodtryck. Det primära målet med studien var att kontrollera säkerhet, men för
den grupp som fick högsta dosen av vaccinet (300 mikrogram) kunde forskarna
också se att patienternas blodtryck sänktes.

Forskarna skriver i sin diskussion att deras resultat visar
att det troligtvis går att göra ett terapeutiskt vaccin mot högt blodtryck som kan
ges till patienter ett par gånger om året.  Många patienter som idag inte behandlar sitt
höga blodtryck på ett korrekt sätt skulle vara hjälpta av ett sådant vaccin,
skriver de också.

I en kommentar till artikeln skriver Ola Samuelsson, docent
och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, att resultaten är
spännande och lovande. Samtidigt noterar han att det finns anledning att
fundera över vilka riskerna är med att inhibera angiotensin II i flera månader
utan möjlighet att bromsa behandlingen. Med dagens behandlingsmetoder med
tabletter är det bara att sluta med behandlingen om så skulle behövas, vilket är
betydligt svårare om man har aktiverat kroppens eget immunsystem.

 

Högskoleverkets rapport får stark kritik

Högskoleverkets rapport visar på ett stadigt ökande överskott av apotekare på arbetsmarknaden med start redan för omkring fem år sedan. Enligt Ingrid Nylander är detta inte förenligt med resultat från undersökningar vid Uppsala universitet och Göteborgs universitet där de som examinerades 2002 respektive 2006 har angett hur lång tid det tog för dem att få arbete.
– De båda studierna gav i stort sett samma resultat: 60 procent fick anställning inom det farmacevtiska yrkesområdet redan innan examen och 30 procent inom det närmaste halvåret efter examen. Jag känner inte igen Högskoleverkets resultat i vår verklighet, säger hon.

Hon menar även att det är anmärkningsvärt att Högskoleverket inte har tagit hänsyn till regeringens förslag till omreglering av apoteksmarknaden där en framtida brist på farmacevter – istället för ett överskott – påtalas som ett stort bekymmer.

Stig Forneng är ansvarig för Högskoleverkets rapport och förklarar att den information som presenteras där utgår från Statistiska Centralbyråns Arbetskraftsbarometer, där arbetsgivarna har fått uttala sig om utsikterna på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper.
– Ingen kan veta hur arbetsmarknaden ser ut om sex, sju år och vår rapport utgör inte sanningen på något sätt. Men den kan användas som en utgångspunkt. Man kan tänka sig en ökad efterfrågan på apotekare efter omregleringen men det är svårt att väga in detta i beräkningarna i nuläget, säger han.

Stort intresse för att starta eget apotek

Omkring två tredjedelar av de apotekare som deltog i studien och en tredjedel av receptarierna kan tänka sig att starta och driva apotek i egen regi. Överlag är intresse störst bland de yngre medlemmarna.
– Det är kul att se att de unga är så framåt trots att det inte finns en timmes entreprenörskap i utbildningen. Det bådar gott för framtiden. Om apoteksreformen ska lyckas är det helt avgörande att tillräckligt många vill och vågar starta eget, säger Lennart Axelsson, förbundsdirektör för Sveriges Farmacevtförbund.

Han menar att det är överraskande att så pass många är beredda att starta och driva apotek i egen regi men påpekar att resultatet ska tolkas med viss försiktighet på grund av det begränsade urvalet.
– Vi planerar att följa upp med mer omfattande undersökningar när vi vet mer om apoteksbranschens framtid, säger han.

Vaccinera mot mässling vid utlandsresa

Under årets första månader har tio fall av mässling konstaterats i Sverige. Fem barn har drabbats och fem vuxna ? och minst nio av dessa var inte vaccinerade mot mässling. Fyra av de tio smittades utomlands, i Schweiz, Frankrike, Italien och Thailand. Även i Danmark har fem fall upptäckts sedan årsskiftet.

Mässling är en mycket smittsam virusinfektion som kan leda till komplikationer i form av svår hjärn-, lung- och öroninflammation. De första symptomen, som kommer omkring tio dygn efter smittotillfället, är feber, snuva och hosta som följs av utslag på kroppen och irritation i ögonen. På grund av den stora smittorisken bör infektionsklinik eller barnklinik kontaktas direkt vid ett misstänkt fall av mässling, enligt Smittskyddsinstitutet.

Mässlingvaccin ingår i det trippelvaccin som normalt ges till barn på Barnavårdscentralen vid 18 månaders ålder.

Raloxifen kan lindra ledgångsreumatism

Mer än hälften av alla kvinnor med ledgångsreumatism får benskörhet efter klimakteriet vilket starkt ökar risken för benbrott. Caroline Jochems, läkare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, har i sina studier som ligger till grund för handlingen studerat möss med ledgångsreumatism.

Det visade sig att östrogenbrist och ledgångsreumatism ger lika mycket förlust av bentätheten och att de möss som hade båda faktorerna förlorade så mycket som 55 procent av sin bentäthet, säger Caroline Jochems i ett pressmeddelande.Det är känt att östrogenbehandling gör skelettet starkare. Efterson flera patientstudier har visat att långtidsbehandling med hormonersättning kan medföra risk för allvarliga biverkningar arbetar flera forskningsgrupper med alternativa medel. Ett sådant medel är raloxifen som sedan 1997 är godkänd för behandling av benskörhet efter klimakteriet. Den påverkar samma receptorer i skelettet som östrogen.

Den forskargrupp Caroline Jochems ingår i har tidigare visat att behandling med östrogen vid ledgångsreumatism efter klimakteriet mildrar ledsjukdomen och hämmar benskörhetsutvecklingen. I den aktuella studien undersöktes därför om raloxifen hade samma gynnsamma effekter som östrogen. Hon kunde visa att raloxifen är lika effektiv som östrogen vid behandling av möss med ledgångsreumatism. De behandlade mössen fick en mildare sjukdom, mindre ledförstörelse och hade bibehållen bentäthet. Raloxifen kan i framtiden vara en effektiv tilläggsbehandling till konventionell terapi av ledgångsreumatism hos kvinnor efter klimakteriet, menar hon.

 

 

Ny varningsflagg för hormonersättning

Kvinnor som slutade ta en kombinationsbehandling med östrogen och progesteron för två och ett halvt år sedan har fortfarande ökad risk för cancer, framför allt bröstcancer. Det visar en uppföljning av vad som hände de närmare 17 000 kvinnor som ingått i den gigantiska och ansedda studien Women´s Health Initiative. Kvinnorna hade i genomsnitt fått hormonersättning i 5,6 år.

Att den ökade risken kvarstod även år efter att behandlingen avslutats var oväntat, säger Gerardo Heiss, en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.
– Den ökade risken är liten, men vår uppföljning tyder på att det finns fler fall av bröstcancer, lungcancer, stroke, och även fler dödsfall bland de personer som fått den här behandlingen. Därför är det viktigt med förebyggande insatser genom val av livsstil, att kontrollera riskfaktorer, och regelbundet gå på hälsokontroller, säger Gerardo Heiss i pressmeddelandet.

Risken för hjärt-kärlsjukdom som var uppenbar i samband med att studien avbröts har dock mattats av med åren, visar uppföljningen. Rekommendationen till kvinnor är densamma nu som tidigare, konkluderar Gerardo Heiss och hans kollegor. Hormonersättning bör användas så kort tid som möjligt, och endast för kvinnor med uttalade besvär.

Men studien har också nackdelar, påpekar professor Amos Pines från the International Menopause Society i en kommentar:
?Efter en lång och smärtsam debatt om resultaten från WHI-studien, och uppfattningen att kvinnans ålder är en viktig faktor i nytta-riskbedömningen, är det synd att informationen återigen presenteras på ett så otillfredsställande sätt.?

Han påpekar bland annat att resultaten borde brytas ner i olika åldersgrupper, och grupper baserat på hur många år kvinnorna följts upp. Att kombinera resultaten på de sätt som gjorts har ?hjälpt? forskarna att visa signifikans för vissa variabler, anser han.

Studien publiceras i veckans nummer av JAMA (The Journal of the American Medical Association).

Dyrare placebo bättre än billigare

Läkare vill gärna tro att det är läkemedlet och inte deras egen entusiasm som gör ett visst läkemedel mer terapeutiskt effektivt, men att det är mer komplicerat än så bekräftas av en studie av beteendevetaren Dan Ariely vid Duke University i USA som publiceras i tidskriften JAMA.

Ariely gjorde tillsammans med forskare vid Massachusetts Institute of Technology en studie om hur läkemedlets pris påverkar smärteffekten. Forskarna använde en standardmetod för att framkalla smärta via en svag elektrisk stöt till försökspersonernas handled och de fick sedan placebo. Hälften av deltagarna fick en broschyr som beskrev läkemedlet som ett nyligen godkänt läkemedel som kostade 2,50 dollar per dos och hälften fick en broschyr som informerade om att läkemedlet kostade 10 cent utan att redogöra varför det var så billigt. I högkostnadsgruppen var det 85 procent av deltagarna som beskrev en minskad smärta och i lågprisgruppen var det 61 procent.

Resultatet från vårt relativt begränsade experimentet pekar på en rad större frågeställningar, skriver Ariely i en kommentar. Resultatet stämmer med tidigare forskning om hur patienter uppfattar kvalité och hur det påverkar den terapeutiska effekten. Han menar att det som är särskilt intressant är kombinationen av prisstyrd konsumentförväntan och den välkända placeboeffekten. Resultaten pekar på att det är viktigt att läkemedel ger intryck av att vara exklusiva och inte distribueras i enkla bruna förpackningar. Och hur ger vi patienterna billigare läkemedel eller generika utan att de uppfattas som mindre effektiva, undrar han.

 

Migränmejl från MSD ger granskare huvudvärk

Ett mejl från MSD som cirkulerar består av texten ?Miljöproblem,
mardrömmar, mulliga mansgrisar, minor, mörker, migrän. Om migrän var en man
skulle du inte kunna leva med honom.? Därefter kommer en uppmaning till läsaren
att gå in på webbsidan www.migrainemovie.com
för att se en film.  Det mejl som
Läkemedelsvärlden fått är skrivet i en personlig ton och ser ut som ett
privat mejl från en anställd på MSD. Men i själva verket kommer initiativet
från företaget som skickat mejlet till sina 180 anställda i Sverige med
uppmaningen att skicka det vidare till sina bekanta.
? Vi vill öka kunskapen hos allmänheten om migrän och huvudvärk, och vi hoppas att det här
mejlet och filmen ska fungerar som en intresseväckare som gör att folk går
vidare och söker mer information, säger Eva Nelson, informationschef på MSD.

Men när industrins egen informationsgranskningsman, IGM,
Göran Wennersten får se mejlet blir han ytterst tveksam.
? Det här ser inte bra ut och jag får nog göra ett initiativärende för att
höra vad MSD har tänkt, säger han.
Vilka regler det är som MSD eventuellt bryter mot kan han däremot inte svara
på.
? Jag måste tänka lite först. Den här sortens marknadsföring har jag inte
behövt ta ställning till tidigare, men vad jag har fått lära mig så får man
inte skicka reklammejl på det här sättet till folk utan att de har gått med på
att de vill ha informationen, säger han.
? Man får ju inte skicka mejl till läkare och jag har svårt att se att det är
ok att skicka det till allmänheten.

När Göran Wennersten senare tittat på själva filmen har han även
en annan invändning:
? Jag tycker filmen
borde anmälas till ERK, Näringslivets Etiska Råd mot könsdiskriminerande
reklam. Det är dock inte riktigt IGM:s uppgift att göra en sådan anmälan. Möjligen
skulle den kunna uppfattas som stötande enligt artikel 3, men ERK är en bättre
instans att pröva detta.

Även
Läkemedelsverket
tycker marknadsföringen är tveksam.
? Vilken soppa, utbrister Lennart Forslund som är chef för medicinsk information
på Läkemedelsverket när han läst mejlet och tittat på filmen.
? Ja, det är ju inte sakligt så det stör, fortsätter han.

Men
inte heller
Lennart Forslund kan på rak arm säga om mejlet och filmen bryter
mot något regelverk.
? Vi får titta närmare på det här. Det är svårt med den här typen av
marknadsföring, de är ju noga med att inte marknadsföra någon av sina produkter
direkt, utan det är ju egentligen mest reklam för att man ska gå till doktorn.
? Samtidigt är det ju helt klart osakligt och det är väl det som vi får tar
ställning till först.

Marknadsföringsmejlet
från MSD är en i raden av nya gråzoner på internet som Läkemedelsverket stöter
på.
? Det låter ju fånigt att säga att det är nya tider nu med internet, men det är
faktiskt först nu som vi märker av att företagen blir aktiva på internet. Vi
måste nog börja diskutera ordentligt hur lagar och regler ser ut kring den här
typen av marknadsföring.


MSD räknar
man med att mejlet och filmen håller sig inom regelverket.
Hittills
har filmen visats drygt 600 gånger, och vilket målet är kan inte företaget
svara på.
? Det vet vi inte. Internet är ju idag ett vanligt sätt för att få ut information och för att marknadsföra olika produkter och tjänster, men just
den här informationskanalen är ny för oss och det är ett test, säger Eva Nelson.

 

Bristande beredskap inför pandemi

Riksrevisionen har i rapporten ?Pandemier ? hantering av hot mot människors hälsa? granskat regeringens och ansvariga statliga myndigheters beredskap och samhällets operativa förmåga i samband med en pandemisk influensa. I sina bedömningar har Riksrevisionen utgått från ett scenario som motsvarar Spanska sjukans, en pandemi som inträffade 1918-1919 och dödade mellan 20 och 50 miljoner människor världen över.

Utöver granskning av statens insatser har Riksrevisionen studerat pandemiförberedelserna i tre län; Stockholms, Östergötlands och Västra Götalands, och sammanlagt 69 kommuner. Undersökningen visar att endast åtta av dessa kommuner har planerat för en pandemi.
– Pandemiplaneringen i Sverige görs utan ett nationellt ställningstagande från regeringen. Detta innebär att det lämnas stort utrymme för landsting, kommuner och statliga myndigheter att själva välja vilken säkerhetsnivå man ska uppnå i dagsläget. Endast Östergötlands landsting har planerat för att klara det vårdbehov som kan förväntas uppstå vid pandemins kulmen och Karolinska Sjukhuset, ett av Europas största sjukhus, har inte planerat för en pandemi, sa Thomas Dawidowski, projektledare.

Den samlade bedömningen i rapporten är att regeringen och ansvariga statliga myndigheter inte har tryggat en god beredskap för hantering av ett pandemiutbrott.
– Regeringen bör säkerställa att Socialstyrelsen är den aktör som har det samlade samordningsansvaret för pandemiberedskapen i hela det svenska samhället, sa Thomas Dawidowski.

Han konstaterade också att den logistiska planeringen för antivirala läkemedel, till exempel Tamiflu, inte är utvecklad vare sig på nationell eller regional nivå.
– En avgörande orsak är att Socialstyrelsen inte har tagit fram operativa planer för distributionen, sa han.

Det finns även behov av att tydliggöra vem som ska ansvara för att utforma specifika planer i pandemins inledande skede för vilka som ska få antivirala läkemedel.
– Socialstyrelsen bör också skapa en operativ plan som behandlar hur antivirala läkemedel snabbt kan transporteras till rätt plats under en pandemi och hur användningen kan övervakas, sa Thomas Dawidowski.

Riksrevisionens rapport berör inte några planer för vaccinering mot en pandemisk influensa.
– Vi har tittat på de resurser som finns att tillgå idag och vaccinfrågan är inte löst ännu, sa Thomas Dawidowski.