Månads arkivering mars 2008

Dyrare men färre kliniska prövningar

Läkemedelsindustriföreningen, Lif, skickar ut en enkät varje
år till sina medlemsföretag med frågor om hur mycket pengar de investerar i
preklinisk och klinisk forskning. Svaren för 2007 visar att företagens
kostnader för kliniska prövningar ökade med cirka 20 miljoner kronor förra
året. Totalt satsade företagen 4.73 miljarder kronor på klinisk forskning 2007.
Av de 43 företag som svarade på enkäten angav 28 att de har investerat i
kliniska prövningarna.

Men trots ökade kostnader så minskade antalet kliniska
prövningar. År 2005 pågick 510 kliniska prövningar i Sverige och året efter det
513 stycken. Förra året var antalet istället 440 stycken.

När det gäller den prekliniska forskningen var det bara fyra
företag som redovisade några sådana utgifter, och totalt uppgick summan till 3,36 miljarder, vilket var ungefär lika mycket som tidigare år.

Apotekare spås tuff framtid

Enligt Högskoleverkets prognos om framtidens arbetsmarknad
så ligger apotekare sämst till av alla hälso- och vårdyrken. Medan det kommer
råda brist på läkare, receptarier, biomedicinska analytiker, tandläkare,
sjuksköterskor och sjukgymnaster, så kommer det finnas alldeles för många
apotekare.

Anledningen är enligt Högskoleverket att
apotekarutbildningen har ökat kraftigt de senaste åren. Läsåret 02/03 började
255 personer en apotekarutbildning, läsåret 04/05 nåddes en topp med 344 nya
studenter, och förra året var siffran nere på 312 personer.

Enligt prognosen är det när studenterna som börjar
utbildningen i höst är färdiga, år 2013, som det finns risk för arbetsbrist.
Men i rapporten står det också att den framtida arbetsmarknaden för apotekare är
svårbedömd på grund av omregleringen av apoteksmarknaden.

Idag arbetar hälften av apotekarna på apotek, och en av fyra
inom läkemedelsindustrin. Två tredjedelar är kvinnor, men bland de
nyutexaminerade är andelen kvinnor betydligt högre. Den lönestatistik som
presenteras i rapporten visar att 2005 var medianinkomsten för en manlig
apotekare i åldern 35-39 år 453 000 kronor per år, för kvinnor i samma
ålder var medianinkomsten 358 000 kronor.

Vitamintillskott kan öka risken för cancer

1

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan vitamintillskott och lungcancer. Christopher Slatore och hans medarbetare använde sig av en befintlig kohort omfattande 77 719 amerikaner, både kvinnor och män, i åldrar mellan 50-76 år.
Efter att ha följt personerna i genomsnitt i fyra år kunde forskarna inte hitta någon cancerskyddande effekt av vare sig multivitaminer, vitamin C, vitamin E eller folsyra. Tvärtom fanns en ökad cancerrisk kopplad till högre intag av vitamin E. Risken var särskilt uttalad för rökare.

Studien publicerades i marsnumret av tidskriften American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, och i samma nummer finns en kommentar till studien av Tim Byers från Colorado School of medicine.
Han skriver att vitamintillskott har en utbredd användning, med tanken att det borde vara bra för hälsan. Men varje gång någon tar en närmare titt på de objektiva bevisen tippar vågskålen över från nytta och närmare risk. De senaste två decennierna har studie på studie grusat hoppet om att vitamintillskott skulle kunna minska risken för olika cancerformer, inklusive magcancer, kolorektalcancer, bröst- eller lungcancer.
Vitaminrika livsmedel däremot minskar cancerrisken, men att förpacka vitaminerna i ett piller har uppenbarligen inte samma effekt, kommenterar Tim Byers.

Slutsatsen överensstämmer väl med en studie som forskare från Karolinska institutet publicerade i höstas där de följt 38 994 svenska män i åldrarna 45-79 år. De ville se om kosttillskott i form av multivitaminer, vitamin C, vitamin E eller fiskolja kunde skydda mot död i cancer eller hjärt- kärlsjukdom, och kanske också förlänga livet i största allmänhet. Efter att ha följt männen i åtta år kunde forskarna konstatera att något sådant skydd inte kunde visas i gruppen som helhet. Kosttillskotten gav inte heller någon ökad livslängd.
Däremot fanns det en grupp som skilde sig markant från övriga. Det var män som rökte och samtidigt åt kosttillskott, vilket gav 50 procents ökad risk att dö av cancer.

Makuladegeneration ökar risken för hjärtdödlighet

Ögonsjukdomen makuladegeneration är den vanligaste orsaken till icke behandlingsbar blindhet hos äldre vuxna i utvecklade länder. Forskare vid universitetet i Sydney fann ett positivt samband mellan makuladegeneration och påföljande kardiovaskulär dödlighet i en population äldre personer i Australien.

I studien ingick från början 3 654 personer från 49 år och uppåt. Fem år senare undersöktes 2 335 av dessa igen och tio år senare 1 952 personer. Forskarna fann att hos de personer som var under 75 år när studien startade gav tidig makuladegeneration en dubbelt så hög risk att dö i hjärtinfarkt eller stroke under de närmaste tio åren. De personer som hade långt framskridna förändringar i gula fläcken hade en femdubblad riskökning för hjärtinfarkt och tiodubblad riskökning för stroke. Studien publicerades den 28 februari på hemsidan till British Journal of Ophthalmology.

Forskarna menar att ögonläkare och allmänläkare bör vara medvetna om sambandet. Att sjukdomarna hänger ihop är i och för sig inte förvånande eftersom båda orsakas av kärlförändringar, men få studier har undersökt det systematiskt.
Efterson patienter med makuladegeneration har en större risk för underliggande kärlsjukdom bör de uppmuntras till livsstilsförändringar och eventuellt behandlas förebyggande för eventuella riskfaktorer som blodtryck och lipider, hävdar forskarna.

 

Ingen subvention för Invega

Den hälsoekonomiska utvärderingen av Invega har gjorts i
jämförelse med Risperdal, detta eftersom den aktiva substansen i  Invega, paliperidon, är en aktiv metabolit av
risperidon som finns i Risperdal.

Eftersom Invega är dyrare än Risperdal har företaget försökt
motivera sitt högre pris med att nivåerna av paliperdon är lättare att förutspå
med Invega eftersom substansen tillförs direkt, och inte som en metabolit.
Detta gör att läkemedlet blir säkrare och lättare att använda enligt företaget
som tagit med minskade biverkningar i sin hälsoekonomiska analys.

Men Läkemedelsförmånsnämnden anser inte att detta är tillräckliga
skäl för det dyrare priset, utan bedömer att Invega och Risperdal är medicinskt
jämförbara och de avslår därför ansökan om subvention.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng