Årlig arkivering 2007

Imorgon träffas en expertpanel på amerikanska läkemedelsverket, FDA, för att diskutera säkerhet och effekt av bantingsmedlet rimonabant. Panelens utlåtande kommer sedan att ligga till grund för beslutet om rimonabant ska godkännas i USA eller inte.

Inför mötet har FDA särskilt bett panelen att överväga riskerna för depression och självmord, detta efter att FDA:s genomgång av tillgänglig data visar på ökad risk för psykiatriska biverkningar.  I sin rapport refererar FDA till studier som visar att 26 procent av patienterna som fick en daglig dos på 20 milligram drabbades av psykiatriska biverkningar som depression, ångest och sömnsvårigheter. Motsvarande siffra i placebogruppen var 14 procent.  FDA konstaterar också att rimonabant har god effekt på övervikt, och ber därför panelen att väga riskerna mot nyttan.

Sanofi Aventis, som står bakom preparatet, skriver i sin rapport till expertpanelen att nyttan med rimonabant tydligt överväger riskerna. Enligt företaget var majoriteten av biverkningarna milda. De skriver också att andra bantningspreparat som redan är godkända, som till exempel orlistat (Xenical) också har depression som biverkan. Något som dock inte styrks av produkresumén för Xenical.  

FDA följer i regel panelens rekommendation, och ett officiellt ja eller nej väntas från myndigheten den 26 juli. Rimonabant är godkänt i EU sedan juni förra året.  

Det vaccin som Socialstyrelsen ska ta ställning till är ett nytt så kallat 7-valent vaccin, Prevenar, som skiljer sig från det tidigare vaccinet som inte var så effektivt för små barn. Vaccinet skyddar mot hjärnhinneinflammation, lunginflammation samt i viss utsträckning öroninflammation. Hittills är det bara i Stockholm som man fattat officiellt beslut om att införa allmän pneumokockvaccinering medan andra landsting avvaktar Socialstyrelsens beslut.
Vaccinationen beräknas kosta 500 kronor per dos och innebär att landstingens kostnader för vaccinationsprogrammet fördubblas. Kostnaden kan dock vägas upp av hälsoekonomiska vinster, till exempel genom att risken för att vuxna drabbas av pneumokockinfektioner minskar.
? Det var främst en ekonomisk utvärdering som saknades för att vi skulle kunna fatta beslut om vaccineringen. Institutet för Hälsoekonomi, IHE, blir klar med sin bedömning i början av juni och då sammanställer vi ett underlag för beslutet som kommer senare i höst, säger Anders Lindberg, läkare på Socialstyrelsens smittskyddsenhet.
Förra året tillstyrkte Smittskyddsinstitutets referensgrupp för vaccinationsfrågor, Refvac, vaccineringen för barn vid tre, fem och tolv månaders ålder. I Sverige drabbas cirka 60 barn årligen av invasiv pneumokocksjukdom (IPS), och enligt Smittskyddsinstitutet skulle två tredjedelar av dessa fall ha kunnat undvikas om barnen hade varit vaccinerade.
? Sedan år 1994 finns en rekommendation om att personer som löper ökad risk att drabbas av allvarliga pneumokockinfektioner ska vaccineras med det äldre vaccinet och den rekommendationen finns fortfarande kvar, påpekar Anders Lindberg.
En anledning till att Sverige inte redan har infört allmän vaccinering är att vi har en lägre förekomst av IPS än många andra länder. I USA har man kunnat konstatera att antalet fall av IPS minskat efter att man införde allmän spädbarnsvaccinering år 2000.  Förutom USA har bland annat Norge infört pneumokockvaccinering och i Nya Zeeland, där man har en relativt hög grad av IPS, införs allmän vaccinering med Prevenar under nästa år.

I april i år fick Prevenar utökad indikation för förebyggande av akut öroninflammation inom EU. Enligt en amerikansk studie, som nyligen publicerades i tidskriften Pediatrics, har vaccineringen positiva effekter på antalet fall av öroninflammation. I studien följdes 27 000 barn i New York och 150 000 barn i Tennessee från födseln till två års ålder som var födda efter att Prevenar lanserades. Under tiden som täckningen av vaccinet ökade minskade antalet barn med frekventa öroninflammationer, eller som fick ett rör inopererat, med 16 procent i Tennessee och 25 procent i New York.

I Sverige ingår inte vaccinering mot meningokocker som orsakar hjärnhinneinflammation i barnvaccinprogrammet eftersom antalet fall hittills har varit lågt. Även om den smittsamma sjukdomen oftare drabbar små barn är det tonåringar som råkar mest illa ut och man räknar med att cirka vart femte fall har dödlig utgång. Problemet är att det finns meningokocker av olika typer och det finns inte något vaccin som fungerar mot bakterier av typ B som är den vanligaste i Sverige. Vi har färre fall av grupp C som är vanlig i många europeiska länder.
? Vi håller ögonen på möjligheten att vaccinera mot meningokocker, men vi överväger inte i dagsläget att införa det i det allmänna vaccinationsprogrammet, säger Anders Lindberg .
? Det måste vara en rimlig avvägning mellan den risk som olika sjukdomar utgör och det skydd som vaccinet ger.

Sjukdomsprocessen vid meningokockinfektioner har hittills varit relativt okänd. Men med hjälp av en ny metod har professor Ann-Beth Jonsson och medarbetare vid Uppsala universitet lyckats följa bakterierna och fått fram information som kan bidra till att utveckla nya effektivare vaccin.
I ett modellsystem har forskargruppen använt sig av möss som producerar den mänskliga receptor som bakterierna binder till. Genom att märka bakterierna så att de ger ifrån sig ljus har forskarna med en kamera kunnat följa bakterierna i mössen under infektionen. Forskarna kunde också se att bakterierna samlas i sköldkörteln och kan påverka hormonproduktionen under infektionen.
Forskningen visar också att bakterier som saknar ett visst adhesin inte kunde fästa vid slemhinnorna och det är något som skulle kunna utnyttjas i ett framtida vaccin. Genom att blockera adhesinerna skulle sjukdomsförloppet kunna stoppas.

Växtbaserade orala vaccin är en ny lovande inriktning inom bioteknologin som har flera fördelar över konventionella vaccin.
Växtcellerna fungerar som skyddande kapslar för antigenet. Eftersom det inte finns något behov av rening av rekombinanta protein när målgenen uttrycks i ätlig växtvävnad är metoden att använda transgena plantor för antigenproduktion både enkel och billig. En annan fördel att man kan odla det på plats och slipper långa transporter, kylning och lagring. Dessutom behövs inte steril utrustning för injektion.
En rysk forskargrupp har nyligen lyckats få fram ett växtbaserat hiv-vaccin. Forskarna stoppade in en liten bit av virusets DNA i tomater, torkade sedan tomaterna och gav tomatpulvret till möss. Efter bara några dagar hade mössen bildat antikroppar mot delar av hiv-viruset.

Företaget Protherics hävdar att deras vaccin kommer att göra det mycket lättare att behandla högt blodtryck. Med det nya vaccinet räcker det med tre injektioner med en veckas mellanrum följt av en påfyllnadsdos två gånger per år för att hålla trycket på rätt nivå.
Vaccinet, som har testats framgångsrikt på människa, baseras på ett protein från en snäcka och verkar via hormonet angiotensin som produceras i levern. Enligt företaget gör vaccinet att kroppens immunsystem motverkar hormonet. Vissa av dagens läkemedel mot högt blodtryck påverkar också angiotensin, antingen genom att hämma produktionen av hormonet eller genom att förändra dess verkningsmekanism.
Personer som har testat vaccinet uppgav få biverkningar, men en på tio klagade över en lätt influensaliknande känsla.
Det schweiziska företaget Cytos Biotechnology utvecklar ett liknande vaccin. De har redan i försök på människa visat att det ger en sänkning av blodtrycket som dock är mindre än vid tablettbehandling. Fler försök planeras senare i år. Företaget utvecklar även vaccin mot rökning, fetma och influensa.
Att hitta nya och bättre sätt att sänka blodtrycket välkomnas av professor Graham Mac-Gregor vid Blood Pressure Association.
Om man börjar med tablettbehandling mot högt blodtryck måste man ofta fortsätta resten av livet, påpekade han i en intervju i Daily Mail.
Det är inte känt hur mycket blodtrycksvaccinet kommer att kosta, men enligt företaget blir det inte så mycket dyrare än dagens tablettbehandling.

En internationell studie har identifierat fem nya områden i människans arvsmassa som påverkar risken att drabbas av bröstcancer. Studien, som publicerades i Nature, bygger på en genomsökning av arvsmassan hos drygt 40 000 kvinnor. Fyra av de fem funna genetiska varianterna kan kopplas till specifika gener och det är bara en av dessa som tidigare har kopplats till bröstcancer. Denna gen har inget med östrogen att göra vilket var oväntat.
De genvarianter som nu har hittats är mycket vanliga i befolkningen till skillnad mot de tidigare.

Forskare vid Lunds Tekniska Högskola får 1,4 miljoner för att utveckla effektivare vacciner. Forskarna hoppas kunna utveckla en ny generell metod där ett enkelt nässpray kan ersätta sprutor.
I projektet har Dr Malin Lindstedt och professor Carl Borrebaeck tillsammans med en japansk forskargrupp kunnat koppla vaccin till små nanopartiklar som visat sig öka effekten av vaccineringen avsevärt. Det som gör nanopartiklarna, som är helt ofarliga för cellerna, unika är att de tar med sig antigenet in i cellerna och stimulerar dem inifrån.