Jämförande studier är ofta partiska

Gynnsamma resultat i direkt jämförande läkemedelsstudier påverkas i större utsträckning av vem som sponsrat studien än som tidigare varit känt. Detta kan förklara varför väl utformade direkt jämförande studier av statiner och andra läkemedel ofta ger motsägande resultat.

12 jun 2007, kl 10:50
0

Det är ett känt faktum att publicerade företagsfinansierade placebokontrollerade läkemedelsstudier är mer benägna än icke företagsfinansierade studier att rapportera resultat som favoriserar det studerade läkemedlet före placebo. Men mindre är känt över motsvarande samband när det gäller direkt jämförande läkemedelsstudier. I tidskriften PLoS Medicine publicerades nyligen en analys av 192 studier som jämfört en statin mot en annan statin eller annat läkemedel. I analysen var 50 procent av studierna företagsfinansierade, 37 procent var finansierade av myndigheter och i resten framgick det inte vem som finansierat studien.
Forskarna identifierade ett antal svagheter i studierna som gör att deras kliniska relevans kan ifrågasättas. De viktigaste var bristen på patientrelaterade kliniska utfallsmått, inadekvat blindning, förtigande av anslag, dålig uppföljning och brist på intention-to-treat analyser. Bristerna tyder på att den här typen av studier bör användas med stor försiktighet av de som fattar beslut om behandlingsrekommendationer, hävdar forskarna.


Analysen visade tydligt att företagsfinansierade studier oftare gav positiva resultat för det egna läkemedlet och det finns enligt forskarna flera tänkbara förklaringar till det starka sambandet. För det första är läkemedelsföretagen mer benägna att finansiera studier på läkemedel som har möjlighet att ge ett statistiskt signifikant gott resultat, till exempel genom att välja strategiska doser av läkemedlen för studien. En tidigare analys av 42 statinstudier där två eller fler läkemedel jämfördes visade att nästan alla studier använde doser som egentligen inte var jämförbara. För det andra kan själva publiceringen innebära en felkälla genom att företagen bara publicerar resultat som är positiva.


Forskarna konstaterar också att om gällande riktlinjer för kolesterolsänkning ska följas kommer miljontals amerikaner att behöva statinbehandling. Åtta av nio medlemmar i styrelsen för National Cholesterol Education Program har finansiella kopplingar till läkemedelsföretag som tillverkar statiner. Det finns en allmän oro över att finansieringskällor kan påverka utfall och slutsatser vid medicinsk forskning. Den växande andelen industrifinansierade studier kan dessutom resultera i fler publicerade studier som favoriserar nya läkemedel. Dessa trender pekar på ökade svårigheter när det gäller att rekommendera rätt läkemedel inom en klass, påpekar forskarna.
De menar att sambandet mellan sponsor och resultat är särskilt aktuellt för en läkemedelsklass som statiner eftersom det finns ett antal preparat som marknadsförs av konkurrerande företag. När studien genomfördes fanns sju statiner på marknaden i USA, ett har senare dragits tillbaka.
Lars Åke Levin vid CMT Institutionen för hälsa och samhälle vid Linköpings universitet menar att resultatet inte är förvånande eftersom majoriteten av alla studier idag görs av marknadsföringsskäl. Företagen kan sitt läkemedel väl och vet dess för- och nackdelar. De väljer sina jämförelseläkemedel taktiskt och utsätter sig helst inte för en ogynnsam jämförelse.
? Man försöker köra mot så snälla jämförelser som möjligt och traditionellt är det ju placebo, säger han.
? Samtidigt ska man komma ihåg att det finns en klar trend idag mot att man ska vara kritisk mot allt vad företagen gör. Om man vänder på det och ser på de studier som inte är företagsfinansierade så finns det säkert någon annan typ av bias i dessa. Alla vill ha fram sitt budskap och det är nog så att som man frågar får man svar. 
Han menar att ett sätt att komma åt problemet är att ta fram bättre metoder för att göra metaanalyser som går ut på att göra indirekta jämförelser baserat på placebostudier. Man kan också ställa högre krav på studierna, till exempel att begära dubbelblindning. Det finns ett antal regler för hur studier ska utformas som inte har kommit till för intet, påpekar han.
? Det största problemet är att studierna inte besvarar de frågor som samhället vill ha svar på, till exempel hur länge behandlingen ska pågå. Utsättningsstudier saknas nästan helt idag. Gång på gång visar det sig att det finns en taktik från företagen att dölja den optimala längden på behandlingen. Det tror jag har mycket större konsekvenser för våra val.