Under de senaste 40 åren har andelen kvinnliga läkare ökat allt mer, men det märks inte bland författarna i ledande vetenskapliga tidskrifter. Det visar en studie som publicerades i New England Journal of Medicine.
I studien undersöktes könsfördelningen från 1970 och därefter vart tionde år. Andelen kvinnliga förstaförfattare steg från 5,9 procent 1970 till 29,3 procent 2004. Studien visar också att fördelningen mellan olika forskningsfält är skev. Kvinnliga ledande författare ökade mest i tidskrifterna Obstetrics & Gynecology samt Journal of Pediatrics men obetydligt i Annals of Surgery.
Annons
Home 2006
Årlig arkivering 2006
Kvinnor publicerar inte
Rivastigmin plåster gav effekt
Plåster med rivastigmin (Exelon) har i en ny studie visat positiv effekt på patienter med Alzheimers sjukdom. Den globala studien, som leddes av professor Bengt Winblad vid Karolinska Institutet i Stockholm, visar att plåstret gav effekt på en rad symtom samt förenklade tillvaron för sjuka och anhöriga.
Läkemedelsindustrin allt oftare i amerikanska rättegångar
Rättegångarna som berör det indragna smärtläkemedlet Vioxx har dominerat nyhetsrapporteringen, men läkemedelsindustrin står inför flera andra rättsliga utmaningar.
Under de senaste åren har exempelvis mer än 6000 stämningar inlämnats vad gäller fyra läkemedel som finns på marknaden; Neurontin, Seroquel, Ortho Evra och Prempro. Åklagarnas angreppspunkt är genomgående att tillverkarna inte informerat tillräckligt om riskerna, och/eller inte utvärderat läkemedlen tillräckligt i kliniska studier.
Enligt juridikprofessor Lars Noah vid University of Florida har advokaterna "alltmer börjat tillämpa en löpandebandstrategi för angrepp mot en industri som befinner sig i tobaksriket vad gäller sin låga popularitet".
Svenskt diabetesvaccin lovande i fas II
De 35 patienter som fick läkemedlet, som är baserat på proteinet GAD65, producerade uppskattningsvis dubbelt så mycket måltidsrelaterat insulin mätt som så kallad C-peptid 15 månader efter den första behandlingen, jämfört med de som fått placebo.
Inga större säkerhetsproblem observerades i studien, där patienterna fick läkemedel eller placebo injicerat två gånger.
Läs mer i Läkemedelsvärlden 10/06.
ASA kan minska risken för oförklarade missfall
Bildningen av blodproppar är en teori till orsaken bakom upprepade missfall. Därför undersökte forskare från Tel Hashomer i Israel effekten av behandling med ASA eller enoxaparin (Klexane) hos 104 gravida kvinnor som tidigare haft flera oförklarade missfall. Studien publicerades i augustinumret av Fertility and Sterility (2006;86:362-366).
Resultatet visar att båda behandlingarna gav positivt resultat, över 80 procent av kvinnorna födde levande barn. Det är fler än det brukar vara hos kvinnor som tidigare haft flera missfall. Det brukar vara mellan 40 och 60 procent.
Fem kvinnor i varje grupp födde för tidigt och komplikationer hos fostren var något vanligare i ASA-gruppen.
Forskarna drar slutsatsen att trombosbehandling kan rekommenderas för kvinnor efter tre eller fler missfall.
Apotekets receptverksamhet i ekonomisk balans
Exkluderas de senare är resultatförbättringen 281 miljoner kronor jämfört med första halvåret i fjol.
Företaget förklarar det förbättrade resultatet med produktivitetsförbättringar i receptverksamheten, som nu anses vara i ekonomisk balans.
Per Matses, vice vd på Apoteket, menar att detta i sin tur har två huvudförklaringar.
– Dels har antalet anställda minskat inom denna verksamhet, dels har försäljningen av receptbelagt ökat. Det nuvarande resultatet kan ses som en ganska rimlig resultatnivå för Apoteket till skillnad från underskottet första halvåret i fjol, säger han till Läkemedelsvärlden.
Axfood tonar ned aggressivt språkbruk om nikotin
I januari i år, sedan åklagaren dragit tillbaka sin överklagan till hovrätten i Hanner-målet, beskrev Axfood det som fritt fram att sälja rökavvänjningsmedel och lovade att förse sina butiker med nikotintuggummi och nikotinplåster.
Så blev dock aldrig fallet, och istället presenterade utredaren Anders Lönnberg i februari sitt delbetänkande om en allmän avreglering av försäljningen av nikotinmedel.
Nu tonar Axfood ned sitt aggressiva språkbruk från i vintras.
– Det har hänt saker under resans gång och nu avvaktar vi tills de nya reglerna är på plats, säger Niklas God på Axfood.
Istället lär Axfood, liksom flera andra aktörer, sannolikt börja sälja nikotinläkemedel när det nya regelverk som statens utredare Anders Lönnberg föreslagit väntas träda i kraft i april nästa år.
Så stänger hiv av immunförsvaret
Enkelt uttryckt stänger hiv-viruset av cellerna via en molekylär strömbrytare på T-cellerna, celler som annars skulle attackera viruset.
I provrör har Bruce Walker och hans forskarteam kunnat återuppliva T-cellerna genom att blockera ?strömbrytaren? PD-1 (programmerad död ? 1).
Att se om T-cellerna blivit förstörda, eller bara felaktigt programmerade var en av de grundläggande frågor forskarna ville ha svar på.
– Och vi upptäckte att de hade förmågan att fungera, de hade bara stängts av, säger Bruce Walker i ett pressmeddelande.
Enligt forskarna finns läkemedel som blockerar PD-1 redan tillgängliga, vilket innebär att kliniska studier skulle kunna starta inom kort. Men fler studier behövs eftersom läkemedlen skulle kunna ge upphov till allvarliga biverkningar, till exempel autoimmuna reaktioner som triggar immunförsvaret att attackera egna celler.
Studien publicerades i nätupplagan av tidskriften Nature.
Magsår och magblödningar med spironolakton
Enstaka fallrapporter indikerar att patienter som behandlas med spironolakton drabbas av fler magsår och blödningar i det övre GI-området än dem som inte behandlas med spironolakton.
Därför gjordes en populationsbaserad fall-kontroll-studie ur en primärvårdsdatabas i Holland. Alla patienter som var över 18 års ålder mellan 1 januari 1996 och 30 september 2003 inkluderades. Primär effektparameter var förekomst av GI-händelse – blödning eller magsår. Patienter med alkoholism och eller gastrointestinal cancer exkluderades. Totalt inkluderades 306 645 patienter, där man hittade 523 fall av magsår (209) eller övre GI-blödning (314). Medelåldern var 63,4 år. Dessa matchades mot 5 230 kontroller – tio kontroller per fall som matchades för datum för första händelse, kön och ålder.
Bland de patienter som använde spironolakton hittades en 2,7 gånger så stor, signifikant ökad risk att drabbas av en GI-händelse. Sambandet ökade med högre doser spironolakton. Däremot var inte ökade doser av loopdiuretika eller amilorid förknippat med ökad risk för GI-händelser. Användningen av andra läkemedel var också högre bland fallen än bland kontrollerna.
Därmed drar författarna slutsatsen att spironolaktonanvändning ökar risken för gastrointestinal blödning eller gastroduodenalt magsår. De menar också att både läkare och patienter bör informeras för risken för GI-händelser vid användning av spironolakton.
Stopp för nya läkemedel i Lund
Det är stora kostnadsökningar inom framför allt onkologi och reumatologi som gör att sjukhuset har ett underskott på sina läkemedel om cirka 30 miljoner kr i år och på mellan 40 och 50 miljoner kronor för 2007. För 2006 ligger underskottet på 14-15 miljoner kr för läkemedel inom cancervården. Inom reumatologi ligger underskottet på ungefär samma nivå.
– Anledningen är att det saknas avtal om finansiering inom många områden, bland annat onkologi och hjärtakärl. Vi kan inte använda pengar som vi inte har, säger sjukhuschefen Bent Christensen.
Samtidigt säger han att läkemedel som redan används i klinisk praxis är indirekt accepterade att använda, trots att avtal saknas. Stoppet handlar alltså om nya godkända läkemedel. För dem måste det finnas ett avtal mellan verksamhetschefen och sjukhusledningen om hur de nya läkemedlen ska finansieras, innan de kan förskrivas på sjukhuset.
Men att det skulle handla om att sätta sig över läkarnas fria förskrivningsrätt håller Bent Christensen inte med om.
– Det är alla läkares ansvar att tänka både på patientens bästa och på avdelningens ekonomi. Om man som läkare inte respekterar den budget som finns påverkar man den prioritering som finns i patientbehandlingen.
Samtidigt betonar Bent Christensen att det är upp till verksamhetscheferna att i god tid ta upp förnyade budgetdiskussioner om nya läkemedel som är på gång att godkännas.
– Finns det en klar medicinsk indikation och nytta med ett läkemedel ska vi använda det, säger han.
Bent Christensen får nu vända sig till politikerna i Region Skåne och äska mer pengar för årets läkemedelsnota. Trots underskottet lovar han att inga patienter inte ska få den behandling som de behöver.
Biverkningar av bröstcancerbehandling fler än väntat
Forskare vid Dana-Farber Cancer Institute i USA analyserade en databas över rapporterade biverkningar hos nyligen diagnostiserade bröstcancerpatienter som var 63 år och yngre. Deras studie, som publicerades i augustinumret av Journal of the National Cancer Institute, är den första populationsbaserade analysen av kemoterapirelaterade biverkningar hos yngre kvinnor med bröstcancer.
Forskarna identifierade 12 239 kvinnor i åldersgruppen varav 4075 fått kemoterapi under tolv månader efter diagnosen och 8 164 som inte fått behandling. Analysen visade att biverkningar av behandlingen som feber, infektion, lågt antal vita blodkroppar, illamående, diarré, undernäring eller uttorkning resulterade i fler läkarbesök och sjukhusinläggningar och därmed ökade sjukvårdskostnader än hos kvinnor som inte fått kemoterapi och i högre grad än man tidigare trott.
Forskarnas slutsats är att biverkningarna av behandlingen svarar för mer lidande för patienterna och högre sjukvårdskostnader än som rapporterats i tidigare stora kliniska studier.
Följsamheten inte bättre
bland cancerpatienter
? Många tror, också cancerläkare, att ju allvarligare sjukdom ju bättre följsamhet. Men vår studie visar att det inte är så, säger Lars G Nilsson, tidigare ordförande i Nepi och en av dem som gjort studien.
Nepi undersökte följsamheten hos patienter med cancerläkemedel genom att från receptkopior avgöra om patienterna hämtat ut läkemedel så att de haft mediciner tillgängliga under behandlingstiden. Studien som utfördes på tre sjukhusapotek och omfattade 141 itererade recept visar ingen skillnad mellan cancerpatienter och patienter med andra läkemedel.
Hälften följde ordinationen
Ungefär hälften av patienterna har en acceptabel följsamhet, såväl bland cancerpatienter som andra.
De cirka 14 procent av cancerpatienterna som hade en följsamhet under 80 procent av ordinationen saknade i medeltal läkemedel under cirka en tredjedel av behandlingstiden.
En engelsk studie som nyligen gjorts på bröstcancerpatienter bekräftar resultatet från Nepis receptstudie.
Den studien visar, enligt en artikel i Jyllandsposten, att över hälften av de engelska bröstcancerpatienterna inte tar sin medicin enligt ordination.
– Att följa en ordination är en komplicerad psykologisk verksamhet säger Lars G Nilsson.
– Det handlar om att patienten får tillräckligt med information men också att man förstår konsekvenserna med ordinationen. Och man ska ha förtroende för såväl läkare som sköterska.
Miljontals blir blinda av brist på behandling
Trachoma är en av människans äldsta infektionssjukdomar. Trots att infektionen går att bota uppskattar WHO att 84 miljoner människor i världen är infekterade, varav nästan åtta miljoner riskerar att bli blinda.
Efter år av upprepade infektioner blir ögonlocken så ärrade att de vänds inåt, och då ögonfransarna river mot horninnan skapas ärr som utan behandling gör den drabbade blind.
WHO har en utarbetad strategi för att behandla sjukdomen: SAFE (Surgery, Antibiotic, Facial cleanliness, Environmental change).
Med kirurgi kan ögonfransarna vändas rätt, antibiotika behandlar infektionen och minskar spridningen, ansiktstvätt minskar smittspridning och rent vatten och bättre sanitära förhållanden är nödvändiga förutsättningar.
Jeremiah Ngondi och hans forskarteam har nu visat att genom att använda denna strategi kunde de minska prevalensen av aktiv trachoma-infektion dramatiskt. I studien följdes 4000 barn i fyra olika distrikt i Sudan i tre år. I de två distrikt där studien kunnat genomföras bäst hade prevalensen sjunkit med över 90 procent.
Flera av insatserna kommer dessutom att kunna minska problem med diarré, lunginflammation och malaria på köpet, poängterar forskarna.
Fortsatt dålig kontroll i Apotekets webbshop
Apotekets nya hemsida lanserades igår torsdag, med främsta inriktningen att handla receptfria läkemedel, beställa receptbelagda läkemedel och spara sina recept. Det råder numera inga tvivel vad Apotekets webbplats ska användas till.
Igår rapporterade dessutom SVT:s Rapport att en 11-årig flicka utan problem lyckats beställa och hämta ut både nikotintuggummi och akut-p-piller. På sin hemsida skriver SVT: ”Apoteket uppger att det har sett över sitt datasystem efter Rapports granskning och att barn inte längre kan beställa nikotintuggummi. Andra beställningar kan dock fortfarande genomföras av minderåriga.”
– Vi ändrade så att beställningar som innehåller nikotintuggummi bara skickas till apotek eller apoteksombud, inte till ett av Postens serviceställen, säger Apotekets presschef Andreas Rosenlund.
När Läkemedelsvärlden gick in på sidan visar det sig att det inte är några problem alls att beställa nikotintuggummi. Någon beställningskontroll med till exempel personnummer finns inte. Apoteket har visserligen lagt till en fråga i beställningsrutinen om vem som ska hämta ut läkemedlen – beställaren eller någon annan, lämpligtvis en äldre kamrat eller syskon. Ålderskontrollen sker inte på webbplatsen utan där kunden hämtar ut sin beställning.
Beställningar av nikotintuggummi kan alltså bara hämtas ut hos lokalt ombud eller apotek, andra varor kan även skickas hem till kunden. Om kunden väljer att hämta ut försändelsen hos ett lokalt ombud, ofta en tobakshandel eller närlivsbutik, ökar förmodligen chansen för minderåriga att få ut till exempel nikotintuggummi, jämfört med att hämta ut det hos det lokala apoteket.
– Visst kan det finnas kvalitetsbrister i ålderskontrollen hos de lokala apoteksombuden, men vi kommer att gå ut och informera dem igen, säger Andreas Rosenlund.
– Det är helt oacceptabelt att en 11-årig flicka kan hämta ut både nikotintuggummin och akut p-piller. Det kan få allvarliga följder och måste åtgärdas snarast, säger Cecilia Bernsten, ordförande Sveriges Farmacevtförbund, i ett pressmeddelande.
Hon menar att patientsäkerheten omgående måste förbättras vid Apotekets distansförsäljning av läkemedel.
– Läkemedelsverket bör omgående inspektera verksamheten och Apoteket AB bör inte utvidga verksamheten innan säkerheten kan garanteras. Det är bra att tillgängligheten till läkemedel förbättras men det får inte ske på bekostnad av patientsäkerheten, säger Cecilia Bernsten.
Högdos atorvastatin minskar risk för stroke efter stroke
Närmare 40 procent av dem som överlever sin första stroke, får ytterligare en inom fem år. Därför randomiserades 4 731 patienter till 80 mg atorvastatin (Lipitor) eller placebo. Patienterna skulle ha haft en stroke eller TIA inom 1-6 månader före studiestart, ett LDL-värde mellan 2,6 och 4,9 mmol/l och utan känd koronar hjärtsjukdom. Primär effektparameter var en första fatal eller icke-fatal stroke och uppföljningstiden var i genomsnitt 4,9 år.
Kolesterolnivåerna låg i genomsnitt på 1,9 mmol/l i atorvastatingruppen och på 3,3 mmol/l i placebogruppen. 265 patienter på atorvastatin och 311 patienter på placebo fick en stroke (2,2 procent absolut riskreduktion, p=0,05). 218 patienter på atorvastatin fick en ischemisk stroke och 55 fick en hemorragisk stroke, jämfört med 274 och 33 i placebogruppen – noterbart en höjning med 66 procent i antalet hemorragisk stroke för patienter på atorvastatin.
Absolut riskreduktionen för kardiovaskulära händelser var 3,5 procent för patienter på atorvastatin (p=0,002). Mortaliteten var likartad i grupperna, 216 dödsfall i atorvastatingruppen och 211 i placebogruppen. Likaså förekomsten av biverkningar. Förhöjda leverenzymer var vanligast i gruppen som fick atorvastatin.
– Att patienter som fick Lipitor uppvisade en signifikant minskning av stroke och allvarliga hjärthändelser är imponerande när man beaktar att majoriteten patienter i studien redan behandlades med läkemedel, som till exempel blodförtunnande och blodtryckssänkande läkemedel, vilka ofta ges för att minska risken för ny stroke, säger Christina Lindahl, medicinsk rådgivare vid Pfizer, i ett pressmeddelande.
Dock kvarstår kontroversen, enligt en kommentar i NEJM, om det är sänkningen av kolesterol eller statinen som gör att strokerisken minskar. Väl värt att notera är också att patienter med förmaksflimmer och andra kardiovaskulära källor till embolier exkluderas från studien, antagligen för att kardioembolisk stroke svarar sämre på statinbehandling.
Ketamin gav snabb effekt på depression
DEPRESSION Forskare vid det amerikanska National Institute of Mental Health, NIMH, genomförde en liten studie på 18 patienter som i genomsnitt hade varit sjuka i 30 år och i medeltal prövat sex olika antidepressiva läkemedel utan framgång. Försökspersonerna fick antingen en intravenös dos av ketamin eller placebo.
Läkemedlet hade en dramatisk effekt och 71 procent av de patienter som fick ketamin förbättrades inom en dag och 29 procent var närmast symptomfria inom 24 timmar. Även efter en vecka var 35 procent i ketamingruppen väsentligt förbättrade.
Patienterna i placebogruppen rapporterade ingen förbättring.
Konventionell antidepressiv behandling kan uppnå liknande resultat efter åtta till tio veckor.
Narkosläkemedelet ketamin är känt för att orsaka hallucinationer och i Sverige narkotikaklassades läkemedlet förra året eftersom det också är starkt beroendeframkallande.
Ketamin verkar genom att blockera NMDA-receptorer och läkemedel inom klassen har också prövats för behandling av neurogen smärta.
De idag använda antidepressiva läkemedlen riktas främst mot signalsubstansen serotonin, men allt mer tyder på att dessa läkemedel även påverkar NMDA-receptorer.
Forskarna vid NIMH fann att den euforiska effekten av ketamin klingade av när den antidepressiva effekten trädde in.
Studien publicerades i augustinumret av Archives of General Psychiatry (se länk).