Annons
Home 2004

Årlig arkivering 2004

Kvalitet var ordet

Esbjörn Börjesson
-
0

Kvalitet, vad är det? De som vet ? eller i alla fall tror sig veta ? hävdar att kvalitet handlar om att göra rätt saker på rätt sätt. Andra föredrar att svänga sig med mer svävande fraser som  ?Är det här kvalitetssäkrat?? eller ?Vi måste se över våra kvalitetsmål?. Ibland är det nog mest tomt prat. Ta den där ?Y2K?-hysterin, till exempel. Inför år 2000 skulle allt från bilar till hushållsapparater gås igenom, för det kunde ju tänkas att de skulle haverera. Man hörde talas om att på vissa arbetsplatser försågs till och med kaffebryggarna med lappar som förkunnade att de var ?milleniesäkrade?. När det sedan blev årsskifte hände absolut ingenting, vilket antingen berodde på ett extremt väl utfört milleniesäkringsarbete eller också, troligare, att problemet egentligen inte existerade.


Får vi kanske se påskriften ?kvalitetssäkrad? på häftapparaterna snart? Nu ska ingen tro att jag på något sätt vill ifrågasätta kvalitetsarbete som sådant; det är bara dess kvalitet jag ironiserar över. Ingen har ju, vad jag vet, hittills vågat sig på att kvalitetssäkra själva kvalitetsbegreppet.

Göra rätt saker rätt, jaha, men genast inställer sig då frågan: Vad är rätt? Vem avgör förresten vad som är rätt, är det myndigheterna? Visst vore det enklast så, men livet är inte alltid så enkelt som man skulle önska. Dessutom har vi (alltså myndigheterna) fullt upp ändå, utan att till råga på allt behöva ha rätt hela tiden. I hockey är det mycket tydligare, där har domaren alltid rätt, även när han har fel. Det finns visserligen läkemedelsmyndigheter som fungerar så också, men jag tänker inte avslöja vilka. Man vill ju inte äventyra EU-samarbetet!


För att kunna göra rätt saker rätt måste man veta a) vad som är rätt, och b) hur man ska utföra a på rätt sätt. Allra enklast vore förstås att inte göra någonting alls, då blir ju ingenting fel, men å andra sidan inte speciellt rätt heller. Näst enklast är att göra något, vad som helst. Då finns förstås risken att det är helt fel sak på fel sätt, men även chansen att det blir rätt. Att göra rätt saker rätt är förstås det allra bästa, medan fel saker på fel sätt är sämst, men hur blir det däremellan? Att göra fel saker rätt, är det bättre än att göra rätt saker fel? Jag märker att det här snarast börjar likna en filosofisk diskussion och det är inte precis mitt område. Stor risk för rätt saker på fel sätt, med andra ord. För att ytterligare komplicera det hela kan ju rätt kvalitet, vid rätt tillfälle, faktiskt vara dålig kvalitet, fast tillräckligt bra. Man häller inte sitt bästa vin i såsen, men heller inte det suraste man kan hitta.

I min egen lilla delbransch, registreringsarbete, är kvalitet ? ?Quality? ? allt som har med kemi och farmaci att göra; detta alldeles oavsett själva dokumentationens kvalitet. Kvalitetsdokumentation är alltså inte nödvändigtvis en kvalitetsprodukt. Ett inte helt ovanligt exempel är när ett läkemedelsföretag i ett ärende skickar in en pärm med dokument; vissa relevanta, men de flesta inte alls. En sorts kvantitetsarbete skulle man kunna säga, med den troliga baktanken att i en hel pärm med papper måste det väl finnas åtminstone något som är rätt. Vissa läsare kanske tror att jag hittar på, men det kan jag försäkra att jag inte gör. Jag vill dock påpeka att flertalet läkemedelsföretag är mycket kvalitetsmedvetna, i ordets bästa bemärkelse.


Svenska akademiens ordlista räknar upp en mängd ord som börjar på ?kvalitets-?, men tack och lov inte det förskräckliga ?kvalitetstid?, som innebär att en stressad nutidsmänniska har rutat in sitt liv så till den milda grad att även den eventuella ledighet man unnar sig måste fyllas till brädden med aktiviteter. En bidragande historisk orsak är säkert statsmaktens välvilliga oro för att medborgarna, när de fick lagstadgad semester, skulle ägna den åt onyttigheter som att ligga i en skogsbacke och dricka pilsner. Därför inrättades fritids- och friluftsområden för att hålla folk i gång även under ledigheten. Nyttigt och bra på alla vis, förstås, men man skall heller inte underskatta värdet av att, i bland, vara helt ledig och kanske just ligga i en skogsbacke och dricka pilsner. Det kallar jag kvalitet!

Bråkdel av hivinfekterade i Afrika vet om att de är smittade

Läkemedelsvärlden
-
0

Vid Riksstämman leder Rune Andersson, professor och infektionsläkare vid Kärnsjukhuset i Skövde, ett symposium med inriktning på hiv/aidsproblematiken i tredje världen.
? Tanken är att belysa den oroande utvecklingen men framför allt fokusera på hur man kan gå vidare i framtiden. Vad kan vi lära av de länder som lyckats bättre än andra i kampen mot hiv?
Föredragshållarna har stor bredd, dels deltar personer med erfarenheter av interventioner som syftar till ökad kunskap och minskat riskbeteende, dels experter som arbetat med medicinsk behandling av hivpatienter.


På den afrikanska kontinenten finns ljuspunkter i form av länder som lyckats bättre än andra med att begränsa hivepidemins spridning. Det gäller exempelvis Uganda och delar av Tanzania, även om siffrorna är osäkra.


? Förklaringen är till stor del att man här varit mer öppna kring hiv och aids, säger Rune Andersson.


Globalt har även medelinkomstländer som Thailand och Brasilien lyckats relativt bra, bland annat tack vare öppenhet och kondomanvändning.


Men i medelinkomstlandet Sydafrika där man talat ganska tyst om hiv och aids har det gått sämre. Där genomfördes 2002 den så kallade Nelson Mandela-studien, där huvuddelen av deltagarna tog ett salivbaserat hivtest och svarade på en frågeenkät. Undersökningen, en så kallad tvärsnittsstudie, visade på en hivprevalens på 11,4 procent i befolkningen som helhet. I gruppen sexuellt aktiva kvinnor mellan 15 och 49 år var dock andelen hivinfekterade enligt en annan studie betydligt högre ? 27,9 procent. 


Ett anmärkningsvärt delresultat från Nelson Mandela-studien var att bara 23 procent av de vars testresultat var positivt sade sig känna till att de var infekterade. Bland männen var siffran så låg som 15 procent.


? Det tar visserligen ofta 8-10 år innan man utvecklar symtom, men det här är exceptionellt låga siffror. I Sverige är motsvarande siffra omkring 70 procent vilket gjort det möjligt att påverka epidemin. Det är ett enormt problem att så många inte vet att de är smittade. I många fall törs man inte eller vill inte testa sig.

Kostnadsfri behandling


Genom den så kallade Globala fonden (Global Fund to fight Aids, Tuberculosis and Malaria, GFATM) har nu omfattande program där kostnadsfri behandling med bromsmediciner erbjuds etablerats i bland annat Sydafrika och Swaziland.


? Detta är naturligtvis mycket positivt, men det återstår att se om riskbeteendet ökar eller minskar och huruvida fler testar sig nu när behandling finns tillgänglig. Hur den nya situationen påverkar epidemin är osäkert. Även om fonden finansierar många bra projekt är infrastrukturen inte alltid utbyggd i tillräcklig omfattning vilket är ett problem, säger Rune Andersson.


I flera länder med hög prevalens, exempelvis Sydafrika, har epidemin nu börjat plana ut, om än på en hög nivå.


? I övrigt är tendenserna mycket olika från land till land. Vissa länder tar itu med problemen medan andra, ofta fattiga länder inte tycks orka.


Nils Bergeå


 

Handeln avstår från att sälja receptfritt

Läkemedelsvärlden
-
0

Handeln kommer vara en viktig samtalspart när EG-domen om rätten att sälja receptfritt utanför Apoteket kommer. Handeln kommer också vara en viktig part i det arbete som vidtar efter att EG-domstolen kommit med sitt beslut, både avseende tolkning av domen och avseende hur ett eventuellt nytt system för försäljning av receptfria läkemedel ska se ut.

Det framgår av ett pressmeddelande från branschorganisationen Svensk Handel, efter ett möte där Svensk Handel och Svensk Dagligvaruhandel träffade socialdepartementets statssekreterare Mikael Sjöberg.

? Det var ett mycket bra möte, konstaterar både Dag Klackenberg, vd i Svensk Handel och Thomas Svaton, vd i Svensk Dagligvaruhandel.

Svensk Handel och Svensk Dagligvaruhandel lovade vid mötet att avhålla sig från att sälja receptfria läkemedel tills en eventuellt ny reglering är satt i kraft, beroende på vad EG-domstolen kommer fram till och förutsatt det inte tar för lång tid.

? Vi förde en öppen dialog och vi känner det väldigt positivt att vi blivit ombedda att vara delaktiga i den fortsatta processen efter domen. Vårt mål är att undvika osäkerhet på marknaden när domen kommer och vi vill bidra till fortsatt stabilitet, säger Dag Klackenberg.

Cox-2-hämmare kan förbättra behandlingen av barncancer

Birgitta Gerne
-
0

Cox-2 har tidigare påvisats i cancerceller från vuxna patienter och anses bidra till cancerns tillväxt och spridning.
Tidigare trodde man inte att cox-2 spelade någon viktig roll i barncancer. I skuggan av indragningen av Vioxx visar nu resultaten av en studie vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Cancer-
centrum Karolinska (CCK), att cox-2-hämmare kan ha effekt även på barncancer. Studien publicerades nyligen i tidskriften Cancer Research (2004;64:7210-7215).
När forskarna undersökte neuroblastom, den svåraste cancerformen hos barn, fann man cox-2 både i tumörer från barn och i odlade tumörceller. Dessutom kunde man se att tumörceller dog vid behandling med cox-hämmande läkemedel. Flera resultat pekar på att barn med andra cancerformer också skulle ha nytta av behandlingen.
Det är första gången cox-2-hämmare prövas på barncancer och forskarna hänvisar den bromsande effekten till så kallad apoptos, vilket innebär att cellerna begår självmord.
? Vi prövade olika läkemedel och bäst effekt fick vi av Voltaren och Celebra, säger John Inge Johnsen vid Karolinska Institutet.
Eftersom cox-hämmande läkemedel redan finns tillgängliga för behandling av barn hoppas forskarna att kunna starta kliniska studier ganska snart. Till våren ska man göra en pilotstudie med ett litet antal patienter.
? Om vi får respons i pilotgruppen kommer vi att gå vidare med en större studie på barn med neuroblastom från hela Europa. Dessutom vill vi pröva olika kombinationer med cytostatika och strålning, säger John Inge Johnsen.

Ännu vet man inte hur stor effekt behandlingen kan ge, men i en djurmodell har en väsentlig förbättring observerats. Läkemedlen kommer att användas som tillägg till annan behandling för att förstärka effekten utan att förvärra biverkningarna.
Effekten av cox-2-hämmare i cancerbehandling upptäcktes ursprungligen genom att man såg att patienter med reumatoid artrit uppvisade mindre tjocktarmcancer. Det pågår idag kliniska studier på lungcancer och koloncancer

Olika hypertonimedel ger lika bra njurskydd

Birgitta Gerne
-
0

Den ena studien visade att tidiga stadier av diabetesnefropati kunde förhindras helt med behandling med A II-antagonist eller ACE-hämmare, medan den andra kom fram till att utvecklingen av njurkomplikationerna kunde bromsas. Båda studierna publicerades nyligen i NEJM (2004;351:1941-1961).
Den internationella studien av Barnett och medarbetare är den första direkt jämförande studien med två hypertoniläkemedel på patienter med tidigt stadium av diabetesnefropati. br
I studien på 250 patienter
var A II-antagonisten telmisartan lika bra som ACE-hämmaren enalapril när det gällde att förhindra njurkomplikationer. Båda läkemedlen verkar genom att hämma angiotensinsystemet.
Att läkemedlen var lika effektiva var enligt forskarna inte det mest intressanta resultatet i studien utan att båda läkemedlen helt stannade upp sjukdomsförloppet och skadorna på njurarna.

I den andra studien, av Ruggenenti och medarbetare, randomiserades 1 204 personer till antingen ACE-hämmare (trandolapril) samt kalciumblockerare (verapamil), ACE-hämmare enbart, kalciumblockerare enbart eller placebo. Deltagarna följdes i minst tre år.
Jämfört med placebo minskade ACE-hämmaren enbart eller i kombination med kalciumblockeraren risken för nefropati med 50 procent.
Budskapet är, menar forskarna, att man inte ska vänta med att behandla patienter med typ 2-diabetes med läkemedlen tills det går att konstatera att patienten har ett förstadium till njurpåverkan.

Ingen Bringwell-dom i november

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt Gitte Stadler, informationsansvarig vid EG-domstolen i Luxemburg, kommer ett datum för domen som väntas avgöra det svenska apoteksmonopolets framtid att meddelas två till tre veckor i förväg.

Eftersom något datum ännu inte offentliggjorts kommer följaktligen domen knappast att levereras under november månad.

Gitte Stadler dementerar att domen kommer att föregås av ett inofficiellt förhandsbesked några veckor innan offentliggörandet, en uppgift som florerat i den svenska debatten.

Radiosändare ska stoppa piratkopierade läkemedel i USA

Läkemedelsvärlden
-
0

Nästan en procent av alla läkemedel som säljs i USA är stulna eller förfalskade enligt USA:s läkemedelsmyndighet FDA, som menar att det utgör ett stort hot mot patienter.

FDA har tidigare haft krav på hur förpackningarna ska se ut som förhindrat montering av sändare. För att försvåra för illegala läkemedel lättar nu FDA på förpackningsreglerna, vilket innebär att tillverkare får fästa små radiosändare på förpackningarna, enligt ett TT-telegram.

Bland de läkemedel som drabbats värst av förfalskningar och stölder är potenshöjaren Viagra från Pfizer, som nu överväger att fästa sändare på förpackningarna. Andra som brottas med illegala kopior och stölder är Glaxosmithkline (GSK) som också har långtgående planer på sändare.

Förutom att sändarna underlättar spårning av stulna eller försvunna läkemedel kan de användas som redskap för att kontrollera att det verkligen rör sig om de läkemedel som det påstås handla om på etiketten.

Radiosändare i litet format används redan av en rad detaljister för att spåra och kontrollera varor och varulager, bland andra detaljhandelsjätten Wal-Mart Stores i USA, brittiska Marks & Spencer och tyska Metro.

MSD övervägde tidig hjärtkärlstudie på Vioxx

Läkemedelsvärlden
-
0

Redan 2000 fanns misstankar om att rofecoxib orsakade fler hjärtkärlbiverkningar än jämförbara preparat, och forskare inom MSD övervägde att genomföra en omfattande studie.

Högre nivåer inom företaget stoppade dock planerna. "Det finns inte något tvingande marknadsbehov av en sådan studie", stod det i en intern propå som skulle användas vid ett möte mellan företagets marknadsförare och forskare i maj 2000, enligt den amerikanska tidningen New York Times.

Läkemedelsvärlden publicerade redan i mars 2001 en nyhet om tio biverkningsrapporter till Läkemedelsverket om förhöjt blodtryck efter behandling med Vioxx (se länk i högermarginalen).

Biverkningen var visserligen känd och angiven i Fass, men Karin Hedenman på Läkemedelsverket kommenterade ändå fallrapporterna till Läkemedelsvärlden med orden "det här ser anmärkningsvärt ut".

Hon avsåg då ta upp problematiken på ett internt möte för diskussion om eventuella åtgärder från verkets sida.

Diovan ska inte användas för profylaktisk behandling

Läkemedelsvärlden
-
0

I två tidigare ärenden (W299 och W462) har IGM anmält Novartis och deras marknadsföring av Diovan. Då har företaget fällts för antydan om indikationsutvidgning och vidare behandlingsmöjligheter än de godkända.
Den nya anmälan riktar samma kritik mot Novartis. I annonsen nämns ordet protektion. I de tidigare ärendena har IGM fastslagit att man med ordet ?protektiv? endast menar organprotektiva effekter och inte prevention av morbiditet och mortalitet. Eftersom Novartis använder samma ord nu men enligt IGM åsyftar prevention, vilket inte är godkänd indikation, får läsaren intrycket att Diovan har sådan dokumenterad effekt, vilket inte är förankrat i gällande produktresumé.
I annonsen anges också att Diovan i Valuestudien visade
23 procent minskning i insjuknande i typ 2-diabetes jämfört med amlodipin. Dettas förstärks med en röd nedåtriktad pil. Hur riskreduktionen är beräknad framgår inte. Enligt NBL-ärende 554 måste det klart och tydligt framgå att riskreduktion ska anges som absolut, om den anges som relativ ska den kompletteras med även den absoluta eller med uppgift om ?numbers needed to treat?.
Samma formulering om 23 procent minskning i insjuknande i typ 2-diabetes jämfört med amlodipin antyder att Diovan bör ges till personer med risk att utveckla typ 2-diabetes, vilket är en indikationsutvidgning.
I sitt svar bestrider Novartis anmälningen och menar att det idag finns massiva erfarenheter av de skyddande/protektiva effekterna av hypertonibehandling. Novartis menar vidare att Diovanbehandling enligt Valuestudien har en skyddande/
protektiv effekt jämförbar med amlodipin. Vidare är dagens kunskap avseende Diovans effekter inte jämförbar med den vid tidpunkten för ärenden W299.
Novartis menar att man har ett etiskt ansvar att rapportera resultat från kliniska studier, som till exempel Value. Syftet med annonsen var att rapportera de mest intressanta resultaten från Valuestudien, bland annat den primära effektvariabeln.
Enligt IGM spelar det ingen roll vad som är visat i kliniska studier så länge det inte står med i den godkända produktresumén, som ska ligga till grund för all marknadsföring. Att godkänd indikation står med längst ner i annonsen, när Novartis i densamma skriver om ?dokumenterad protektion?, neutraliserar inte det budskapet. Därmed är det också ett åsidosättande av tidigare IGM-beslut i ärende W299.
Att Novartis dessutom har lämnat in ansökan för, och i framtiden förväntar sig ytterligare godkända indikationer, saknar betydelse för bedömningen av det aktuella ärendet.
På det hela taget menar IGM att annonsen strider mot artiklarna 2, 4 och 11 i regelverket. Novartis har dessutom inte lojalt följt tidigare beslut, vilket betraktas som allvarligt. Enligt nuvarande praxis uttages dubbel avgift vid åsidosättande av tidigare beslut. Därför fastställs den nya IGM-avgiften till 120 000 kr.

Jämförelsen är inte rättvisande

Läkemedelsvärlden
-
0

På hemsidan www.karleksinfo.nu skriver Eli Lilly, med hänvisning till en studie, att ?7 av 10 män med impotens väljer Cialis framför Viagra?. IGM menar att detta påstående är generaliserande och antyder att ett sådant förhållande alltid råder utan några som helst reservationer.
Den studie som Lilly refererar till är behäftad med en hel del begränsningar och reservationer, vilket författarna också tar upp. I två ledarkommentarer i samma tidning tas också studiens begränsade värde upp. Bland annat fick Cialispatienterna den högsta godkända dosen medan de patienter som fick Viagra fick den lägsta rekommenderade dosen. Enligt praxis ska jämförelser göras i rekommenderade normaldoser. Vidare fick bara
35 procent av de på Viagra öka dosen. Dessutom var patientinstruktionen till dem som fick Cialis fyra gånger längre än den till de patienter som fick Viagra.
IGM menar att Lilly refererar studien på ett felaktigt sätt, att den inte är rättvisande och att man bryter mot artiklarna 4 och 12. Dessutom åsidosätter man besluten i ärende W573 och W585. Därför döms Lilly att betala en IGM-avgift om 150 000 kr.
Den dömda marknadsföringen är numera borttagen från hemsidan.

Förbundet lanserar etisk vägledning för Sveriges läkare

Läkemedelsvärlden
-
0

Parallellt med Läkemedelsindustriföreningens (Lif) och Landstingsförbundets (LF) avtal om hur kontakterna mellan industrins och sjukvårdens representanter ska gå till, har Sveriges Läkarförbund tagit fram nya etiska riktlinjer.
Syftet är att vägleda läkarna i de ibland svåra ställningstaganden som kan uppstå. Läkarna måste vara oberoende av industrin, ha ett gott förtroende hos allmänheten och få del av kompetensutveckling tillsammans med industrin.
? Regler är till för att följas, men de etiska riktlinjerna har en vidare funktion. Som läkare är det viktigt att man har en betryggande marginal till det som är juridiskt otillåtet eller oacceptabelt i omgivningens ögon, säger Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Läkarförbundet.
? Många medlemmar efterfrågar vad som egentligen är tillåtet och hur de ska förhålla sig. Frågor kring dessa relationer är mycket vanliga på vårt kansli.
I riktlinjerna uppmanas läkare att alltid handla ?så att du med hedern i behåll och utan tveksamhet kan berätta om dina relationer med företag i branschen, för dina patienter, dina kollegor, medarbetare, arbetsgivare och uppdragsgivare, dina vänner, samt för journalister och media?.

Inte sponsra kursfester
Skillnaden mellan dessa riktlinjer och det juridiskt bindande avtalet mellan Lif och LF är att detta även tar upp läkarstudenternas situation, verksamhetschefernas roll och de läkare som har uppdrag för industrin.
? Vi beskriver dessutom det juridiska regelverket, förutom avtalet mellan Lif och LF. Under de avsnitt som handlar om produktinformation och utbildning formulerar vi texten som råd till kollegor, inte som regler i avtalet, säger Eva Nilsson Bågenholm.
I de nya riktlinjerna finns för första gången en passus om läkarstudenter. Enligt regelverket måste allmänheten och patienter kunna lita på att läkarutbildningen håller hög vetenskaplig standard och är fri från företagsintressen. Eftersom det är fakulteternas ansvar att erbjuda opartisk utbildning inom ramen för läkarutbildningen ska det inte behöva uppstå behov av den produktinformation eller utbildning som företagen lämnar. Vidare ska studenter alltid ifrågasätta gåvor från läkemedelsföretag. Det är heller inte lämpligt att industrin bekostar kursfester eller andra sociala aktiviteter.

Fler konsensusuttalanden att vänta från ordförandena

Läkemedelsvärlden
-
0

Under 2005 ska läkemedelskommittéernas ordförandekollegium, Lok, arbeta med att förbättra kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning.
? Exakt hur det kommer att läggas upp är inte helt klart ännu. En arbetsgrupp har nyligen tillsatts och förmodligen blir det någon sorts nationell konferens under 2005, säger Sten Iwarson, Lok:s nya ordförande, tillika ordförande i läkemedelskommittén i Göteborg.
Han menar att det inte kan vara rimligt att patienter på svenska sjukhem i snitt använder tio till tolv läkemedel, och de som använder flest har 27 olika läkemedel.
? Ett sätt kan vara att tillsammans med apotekare genomföra fler läkemedelsgenomgångar på sjukhem runt om i landet.

Samarbete med SBU
Lok är ett samverkansorgan för landets läkemedelskommittéordföranden och tar upp frågor av gemensamt intresse, till exempel policyfrågor. Lok fungerar också i vissa sammanhang som talesman för landets läkemedelskommittéer.
? Lok är idag en etablerad aktör inom läkemedelsområdet och vi är representerade i ett betydande antal grupperingar, säger Sten Iwarson.
Bland annat är Lok direkt eller indirekt representerade i LFN, hälsoekonomiska nätverk och Landstingsförbundet.
Lok kommer fortsätta med de konsensusuttalanden man gått ut med de senaste åren, i samarbete med SBU.
? Vi kommer till viss del rätta oss efter de rapporter som SBU publicerar.
Lok har också haft gemensamma konferenser med SBU och ser som en del av sin uppgift att föra ut budskapen från SBU-rapporterna.

Ökad samordning
På senare tid har det riktats kritik mot att landets kommittéer i stor utsträckning gör samma sak ? utvärderar läkemedel och utarbetar rekommendationslistor. Sten Iwarson tycker inte att det är fel modell.
? Det är själva poängen med lokala kommittéer. Målsättningen är att engagera och intressera så många förskrivare som möjligt för läkemedel och läkemedelsfrågor för att därmed öka kunskapen om läkemedel och kvaliteten i förskrivningen.
Han menar att genom att rekommendationslistorna tas fram lokalt blir implementeringen enklare och man får ett större engagemang från dem som är ute och ?missionerar? om rekommendationer.
I somras kom Socialstyrelsen med en rapport där man bland annat föreslår att Läkemedelskommittéerna bör sträva efter att skapa en nationell baslista för förskrivning av läkemedel i öppen vård.
? Det sker idag en ökad regional samordning såväl inom som utom de stora regionerna, säger Sten Iwarson.
? Bland annat kommer vi i Västra Götalandsregionen, där det idag finns fem olika rekommendationslistor, att från och med 2006 ha en gemensam lista. Det går säkert att samordna ännu mer men det måste ske i lagom takt.
En nationell lista ser han inga fördelar med.
? Vi måste upprätthålla en fri konkurrens och inte binda oss till ett mindre antal leverantörer.

Fler fel rapporteras på apoteken

Läkemedelsvärlden
-
0

Under första halvåret 2004 rapporterade ungefär 6 000 felexpedieringar inom Apoteket. Under samma period 2003 var motsvarande siffra cirka 3 950, eller runt 7 900 för hela 2003. Det motsvarar en ökning om 52 procent.
? Det är för tidigt att säga vad ökningen beror på. Men vi tror att det är en ökad rapportering av enklare fel, eftersom antalet allvarliga fel som rapporteras till HSAN eller enligt Lex Maria inte har ökat, säger Annika Nordén-Hägg på Stab Kvalitet på Apoteket.
Sett till hur många expedieringar som sker totalt på apoteken är den rapporterade siffran liten, runt 0,12 promille. Antalet anmälningar enligt Lex Maria ligger konstant på runt 60 per år, och anmälningar till HSAN ligger konstant på mellan fem och tio stycken, enligt Annika Nordén-Hägg.
? Siffrorna för allvarliga ärenden ligger betydligt högre för sjukvården.

Snabbare återkoppling
Den 1 mars 2004 installerades ett nytt datoriserat inrapporteringssystem för felexpeditioner på apoteken. Annika Nordén-Hägg tror att det nya systemet stimulerar till en ökad rapportering.
? Det är lättare att rapportera idag och personalen får snabbare återkoppling.
Den vanligaste orsaken till fel, vilket sker i 62 procent av fallen, är att farmacevten skriver fel när receptet registreras. I nio procent av fallen tolkar farmacevten receptet fel, medan plockfel och bristande dialog med kunden vardera utgör sex procent.
De vanligaste feltyperna är att farmacevten i 25 procent av fallen väljer fel styrka vid plocktillfället, 17 procent av felen beror på felaktig dosering, fel läkemedelsform 14 procent, fel vara 13 procent och fel patient eller avdelning är det i elva procent av felen. I samtliga fall informeras kunden och förskrivaren.
? Dessutom informeras personalen på apoteket för att lära av de fel som begås. Vid behov ändras även processer och rutiner.

Försenade genomgångar

Läkemedelsvärlden
-
0

De första genomgångarna hos LFN av läkemedelsområdena migrän och syrarelaterade sjukdomar drar ut på tiden. När genomgångarna startade hoppades man att de skulle vara klara under hösten.
? Det här är än så länge en pilotverksamhet och det måste få ta den tid det tar. Det är svårt att tidsplanera det här arbetet, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör vid LFN, som förnekar att arbetet hängt upp sig.
Starten för de planerade genomgångarna av läkemedel mot depression och höga blodfetter senareläggs till i mars respektive oktober 2005.

Läkemedel bränns upp och blir fjärrvärme

Läkemedelsvärlden
-
0

Vid tiotiden en disig förmiddag rullar den vita lastbilen in på Vattenfall Värmes anläggning i Uppsala. Bilen vägs in och kör upp för rampen till lossningsplattan utanför förbränningsugnen.
? Vi kör bara hit om vi har full bil, säger chauffören Ingemar Jansson.
Det är Tamro som har uppdraget från Apoteket att samla in läkemedel som ska förbrännas.
? Samtidigt som jag levererar läkemedel till apoteken tar jag med mig kasserade läkemedel tillbaka hit, säger Ingemar Jansson och börjar lossa.
Full bil betyder 18 lastpallar med kasserade och insamlade läkemedel, i sina lådor, blister, glas- eller plastburkar. Det motsvarar ungefär tre och ett halvt ton. Två till tre leveranser körs per vecka, varje vecka under året. Totalt drygt 450 ton om året. Bara i Uppsala. I hela landet destrueras runt tusen ton läkemedel varje år, till ett värde av 1,5 miljarder kronor.
Enligt en undersökning av Anders Ekedahl vid Apoteket, som nyligen presenterades på Läkemedelskongressen, är de vanligaste orsakerna till att läkemedel blir över ordinationsändring, att förpackningen blivit gammal och att patienten avlidit.

Risk för spridning
Från lastbilen tippas läkemedelskartongerna med truck ner i tråget som matar in till förbränningsugnarna. Ovanpå läkemedelsavfallet släpps vanligt hushållsavfall som också ska brännas. Enda skillnaden är att läkemedel och annat specialavfall tippas direkt i tråget, hushållsavfall kan lagras i avfallsbunkern intill.
Varför ska man då bemöda sig att lämna in läkemedel på apoteken om de ändå bränns som vanliga sopor, undrar vän av ordning. Det handlar om det som händer före förbränningen, där samhället har kontroll över hanteringen.
? Om läkemedelsavfallet skulle gå med hushållssopor så finns det möjligheter till läckage genom hela kedjan. Blöta sopor i hemmen, i sopbilen, på tippen, på transporten till förbränning och i vår bunker. Förutom att vi skulle kunna få ett okontrollerat läckage till omgivningen, finns risken för oönskad spridning genom djur och människor, säger Anders Willén, marknadsansvarig för specialavfall vid Vattenfall i Uppsala.

Ännu mer avfall
Det finns tre andra anläggningar i landet som bränner läkemedel. De ligger i Malmö, Göteborg och Umeå.
? Hit till Uppsala kommer ungefär 40 procent av alla läkemedel i Sverige som ska brännas, säger Anders Willén.
Och brännas är just vad det ska. Förutom avfall som är direkt miljöfarligt, som till exempel cytostatika och läkemedel som innehåller kvicksilver och krom, destrueras läkemedel genom förbränning som blir till fjärrvärme.
Till Vattenfall i Uppsala kommer varje år drygt 4 000 ton specialavfall. Det innefattar läkemedel, sjukhusavfall, smittbärande avfall, piratkopierade och piratimporterade kläder, tullvaror och mycket annat.
? För en tid sedan brände vi också 24 ton kräftor som hade blivit otjänliga som livsmedel, säger Anders Willén och visar Vattenfalls miljardbygge på andra sidan lossningsplattan som står klart nästa sommar och kan ta emot ännu mer avfall till förbränning.
Enligt de senaste tillgängliga siffrorna släpper man ut långt mindre än vad man får göra. Till exempel är utsläppet av svavel 16 procent av det tilllåtna, kvicksilver mindre än 0,3 procent och dioxin mindre än två procent av det tillåtna.
? Vi har Sveriges och en av världens renaste anläggningar för avfallsförbränning. Det måste vi ha, eftersom vi ligger centralt i Uppsala, säger Anders Willén, samtidigt som den vita lastbilen rullar ner för rampen, vägs ut och börjar en ny runda.

?Funktion och säkerhet måste komma före miljöpåverkan?

Läkemedelsvärlden
-
0

I mitten av 1980-talet var det ingen på Apoteket som tänkte på att det varje år sprids runt 150 miljoner läkemedelsförpackningar med biologiskt aktiva substanser ? och hur det påverkar vår miljö.
Men trots att både medvetenheten är större och organisationen bättre inom företaget i dag, är miljöarbetet svårt, menar Bo Gunnarsson, ansvarig för den nationella samordningen av miljöfrågor inom Apoteket.
? Apoteket är ett stort företag där vi har liten styrning över våra kunder, vårt läkemedelssortiment eller över lagstiftningen. Men i takt med att svårigheterna ökar så ökar också möjligheterna, säger han.
Svårast är det att skapa motivation kring de långa tidsperioderna som miljöfrågor handlar om, kanske en generation, ibland upp emot hundra år.
? Samtidigt är det mycket som är lätt. Det är lätt att få med sig Apotekets ledning, lätt att samverka med vården och industrin och det finns faktiskt en gemensam syn i frågorna.

Funktion före miljö
Apoteket är enligt lag skyldigt att tillhandahålla de läkemedel som är godkända för försäljning. I det avseendet är det litet som Apoteket kan göra för att påverka ett läkemedels miljöpåverkan.
? När det gäller läkemedel måste funktion och säkerhet komma före miljöpåverkan. Vi vill ju inte skrämma människor så att de inte tar sina läkemedel, säger Bo Gunnarsson.
Företagets miljökontakter sträcker sig över hela läkemedelssfären ? industri, verk, myndigheter, sjukvård och universitet ? både i Sverige och internationellt. Eftersom Apoteket ska tillhandahålla läkemedel blir det mycket lobbyarbete och försök att påverka andra att förbättra sig.
? Ända sedan 1995 har vi kontinuerligt bjudit in industrin för att diskutera frågan. Vi har också mycket god kontakt med myndigheter, bland annat Läkemedelsverket, speciellt i deras utredningsarbete som presenterades i augusti.
Apoteket är också med i olika internationella nätverk för miljöarbete. I september 2003 var man värd när det internationella nätverket Enviro Pharm samlades i Stockholm.
? Vi sponsrar också ett projekt på reumatikersjukhuset i Spenshult där man mäter ett antal läkemedel som patienterna använder för att se vad som händer i avloppssystemet och i Spenshults eget reningsverk, säger Bo Gunnarsson.
Förutom spridning av läkemedel till miljön är transporter till landets 900 apotek, dit även 90 miljoner kunder reser varje år, den springande punkten i Apotekets miljöarbete.
? Vi försöker arbeta mot de nationella målen som finns uppsatta som gäller minskad klimatpåverkan och en giftfri miljö. Det gör vi bland annat genom att lyfta upp frågorna till diskussion.
Det har bland annat gjorts med de två grossisterna, KD och Tamro, som varje dag i princip kör med dubbla bilar till alla apotek.
? Skulle vi få dem att samarbeta skulle vi göra enorma miljövinster. Förr i tiden har KD och Tamro samordnat sina transporter i ett gemensamt transportkoncept. Då kom det en bil till apoteken. Idag finns horribla exempel, bland annat att två bilar varje dag åker till Gotland för att besöka sex apotek, säger Bo Gunnarsson.
En annan vinst vore om människor inte behövde besöka ett apotek.
? Ur miljösynpunkt kan det vara bättre att frakta läkemedel till patienten än att patienten ska frakta sig själv fram och tillbaka till apoteket, säger Bo Gunnarsson.

Tuffare krav på industrin
Som exempel där Apoteket lyckats förändra något tar Bo Gunnarsson pvc-plast, där Apoteket drev på så att den slutade användas i infusionsvätskebehållare.
? Där är ju innehållet mindre intressant men förpackningen var oerhört intressant ur miljösynpunkt.
Förra året drevs kampanjen Överblivna läkemedel som ledde till att inlämnade läkemedel till apoteken ökade med runt 30 procent.
? Vi har också arbetat med våra egna beredningar och tagit bort blyplåster samt kvicksilverhaltiga blister inom veterinärmedicin.
När företaget Organon i augusti lanserade en ny p-ring, Nuvaring, kom man överens med Apoteket att apoteken tar emot använda ringar enligt en speciell rutin.
? Ringen kommer i en speciell återförslutningsbar foliepåse som vi uppmanar kunderna att lägga ringen i efter användningen, säger Eva Karlsson, informationschef på Organon.
När kunden kommer till apoteket med recept på p-ringen får apotekspersonalen en chans att förklara ringens miljöeffekter och vikten av att lämna tillbaka den använda ringen, eftersom den fortfarande innehåller aktiva hormoner.
? Vi kommer att fortsätta följa det här och se hur många ringar som lämnas tillbaka och om vi ytterligare kan göra något för att minska miljöbelastningen.
Någon liknande insamling finns dock inte i några andra länder, enligt Eva Karlsson.
? Men vi informerar om miljöeffekterna i bipacksedlar och annat informationsmaterial.
Bo Gunnarsson menar att Organon är ett bra exempel, men att det måste ställas tuffare krav på industrin för att fylla igen de kunskapsluckor som finns kring många läkemedel. Dessutom måste kraven ställas tidigare i utvecklingsprocessen av nya läkemedel.
? Samtidigt har industrin visat en positiv kursändring under de senaste tre åren. De har visat ett mycket större intresse i miljöfrågorna och en större öppenhet, vilket är oerhört positivt, säger Bo Gunnarsson.

1...345...43Sida 4 av 43