Annons
Home 2003

Årlig arkivering 2003

Rosuvastatin godkänt i Sverige

Esbjörn Börjesson
-
0

I förra veckan presenterade Astrazeneca också data från två studier på hjärtkongressen ACC i Chicago. Enligt studierna ger rosuvastatin bättre sänkning av LDL-kolesterolet än konkurrenterna atorvastatin, simvastatin och pravastatin. Dessutom var rosuvastatin bra på att höja HDL-kolesterolet, det som brukar kallas ?det goda kolesterolet?.

Samtidigt saknas helt långtidsstudier på morbiditet och mortalitet för rosuvastatin. Det är i och för sig allmänt vedertaget att sänkningen av kolesterol för med sig goda effekter, och det finns många patienter som inte når de rekommenderade målvärdena med dagens behandling. Samtidigt kan oväntade effekter dyka upp i långtidsstudier på grund av skiljande biverkningsprofiler mellan läkemedel.

Rosuvastatin godkändes i höstas i Nederländerna och godkänns därmed i Sverige enligt proceduren för ömsesidigt godkännande. Läkemedlet är också godkänt i Kanada och Singapore, och granskas i USA och Japan. Det kommer att finnas till försäljning i Sverige när Astrazeneca har förhandlat fram ett pris med Läkemedelsförmånsnämnden.

Var sjätte dansk patient fick fel medicin

Ingert Nilsson
-
0

Drygt 3 000 patienter på 60 medicinska sjukhusavdelningar har svarat på en enkät som ingår i ett projekt kallat Den Gode Medicinske Afdelning. Var sjätte patient sa att de var säkra på att det under sjukhusvistelsen hänt att de fått fel medicin, på vissa avdelningar så många som 30 procent.

? Undersökningen bekräftar att medicineringefel är ett stort problem. Talen i den här enkäten bekräftar tidigare undersökningar, säger överläkaren Beth Lilja Pedersen till danska Dagens Medicin.

Majoriteten av de fel som registrerades i undersökningen blev naturligtvis korrigerade eftersom patienten uppmärksammat felmedicineringen. Och många fel hade inte någon betydelse för behandlingen.

? Men vi vet att det uppstår fler skador som följd av att fel medicin delats ut än på grund av biverkningar, säger Beth Lilja Pedersen.

Någon beräkning av antalet icke uppmärksammade fel ingick inte i undersökningen.

En del av de expedieringar som patienten uppfattat som felaktiga kan också bero på att sjukhuset har ett annat sortiment än den medicin som patienten har hemma.

LFN avslog ADHD-läkemedel

Esbjörn Börjesson
-
0

Concerta är ett centralstimulerande medel, och det enda godkända läkemedlet mot ADHD (attention deficit hyperactivity disorder). Förmånsnämnden anser att ett annat metylfenidatpreparat, Ritalin, är mer kostnadseffektivt. Ritalin är inte godkänt av Läkemedelsverket, men är enligt LFN mer välkänt och väldokumenterat än Concerta, och kostar mindre.

Ritalin och amfetaminpreparat som kan användas mot ADHD kan skrivas ut på licens.

Friska äldre sover lika bra som yngre

Birgitta Gerne
-
0

En undersökning som gjorts av den amerikanska organisationen National Sleep Foundation på personer i åldern 55 till 84 år visar att äldre personer faktiskt sover lika länge ? sju timmar per natt ? som yngre personer. De rapporterar även mindre sömnproblem och är mer benägna att klassa sin sömn som god.

Däremot fann undersökningen att äldre personer med dålig hälsa har mycket mer sömnproblem. Åttio procent av de som har fyra eller fler sjukdomar säger sig ha sömnproblem.
De sjukdomar som ger mest sömnproblem är enligt undersökningen depression, stroke, hjärtsjukdom, lungsjukdom, diabetes, artrit eller hypertoni.

Industrin finansierade patientorganisationer

Esbjörn Börjesson
-
0

För läkemedelsindustrin skulle det vara en mycket lönsam affär med allmän PSA-screening, eftersom testet leder till överdiagnostik och en allmän screening kan antas leda till en ökad läkemedelsförbrukning. Testet är mycket omdebatterat eftersom det ger många falska positiva svar, och många prostatacancerfall utvecklas så långsamt att patienten dör av något annat.

Us Too International finns i nio länder, dock inte Sverige, och har i hårda ordalag attackerat läkare som argumenterat mot allmän PSA-screening. Konfronterad med uppgiften om att organisationen finansieras av industrin svarade ordföranden: ?Vi är inte beroende av något enskilt företag ? vi tar emot pengar från allihop.?

En undersökning 1999 visade att fenomenet inte är helt ovanligt. Företag finansierar patientorganisationer med lämpliga åsikter eftersom de vet att allmänheten har ett stort förtroende för dessa. En amerikansk sammanslutning för grupper som förespråkar PSA-screening menar att det inte är något problem att man finansieras av industrin, eftersom alla som tycker annorlunda är ?vilseledda?.

Ingen subvention till Viagra

Esbjörn Börjesson
-
0

LFN anser att diagnosen erektil dysfunktion är mycket vid, och gruppen som helhet kan inte anses ha särskilt stora vårdbehov jämfört med andra grupper. Dessutom får avtagande erektionsförmåga ses som en naturlig del av åldrandet.

Pfizer hade hoppats på att åtminstone få sildenafil subventionerat för svårt drabbade patienter, men förmånsnämnden bedömde att den inte kunde hitta villkor som begränsar subventionen till de mest motiverade fallen. Tre av nämndens ledamöter reserverade sig mot beslutet och menade att det inte är svårare att bedöma graden av erektil dysfunktion än andra tillstånd som smärta och depression.

Sildenafil undantogs från högkostnadsskyddet 2001 när kostnaderna för erektions- och fetmaläkemedel skenade iväg. En av poängerna med LFN är att regeringen ska slippa ta den typen av känsliga beslut. Nämnden kommer även att granska fetmaläkemedel, och ordföranden Axel Edling utlovar fler kontroversiella beslut i en intervju i Sydsvenskan.

Läkemedelsverket uppmärksammar biverkningar vid substitution

Esbjörn Börjesson
-
0

Läkemedelsverket har fått in nio rapporter om biverkningar efter generisk substitution och utesluter inte att sju av dem kan ha berott på bytet. Under de tre första månaderna sedan generisk substitution infördes den 1 oktober förra året genomfördes drygt 430 000 byten till billigare läkemedel.

Även om generiska preparat ska ha samma medicinska effekt som originalen för att komma med på Läkemedelsverkets utbytbarhetslista så förekommer vissa skillnader. Kopian kan vara ett annat salt än originalet och andra hjälpämnen kan förekomma i tabletter.

Amerikansk granskning av Pharmacia-Pfizer klar

Esbjörn Börjesson
-
0

Företagen har tillsammans med handläggare på Federal Trade Commission formulerat ett förslag till godkännande. EU:s motsvarande myndighet har nyligen godkänt köpet, på villkor att företagen gör sig av med vissa produkter så att de inte blir alltför dominerande. Vilka eftergifter företagen måste göra i USA är ännu inte offentligt.

Det har blivit en lång väntan för de anställda på företagen. Avtalet om köpet kom i juli förra året, sedan dess har byråkratin dragit ut på affären. Sammanslagningen kan inte genomföras utan att först vara godkänd. Därmed vet de anställda än så länge inte hur verksamheten kommer att omorganiseras efter sammanslagningen. Företagen tror nu att ett beslut kan komma i april.

Enzym nytt mål för behandling av fetma och diabetes

Birgitta Gerne
-
0

Enzymet 11-beta hydroxysteroid dehydrogenase 1 (11HSD1) är ett nytt mål för fetmabehandling som studerats av forskare vid universitetet i Birmingham. Resultaten presenterades vid ett möte för brittiska endokrinologer i veckan.
11HSD1 finns både i fettvävnad och lever och omvandlar bland annat kortisol från den inaktiva substansen kortison. Om man blockerar den processen så reduceras effekten av glukos i levern vilket förbättrar insulinkänsligheten.
Baserat på dessa och andra forskningsresultat håller flera läkemedelsföretag nu på att utveckla selektiva hämmare av enzymet. En del data från djurstudier har redan visat att läkemedlet kan bidra till viktminskning och förbättrad insulinkänslighet.

Nytt diabetesläkemedel prövas på patienter

Läkemedelsvärlden
-
0

Djurstudier har visat att möss med en ökad aktivitet av enzymet 11beta-HSD1 i fettväv blir bukfeta, är insulinresistenta, diabetiska och har förhöjda blodfetter. Det är bland annat mot bakgrund av detta som Biovitrum menar att enzymhämmaren BVT.3498 kan ha effekt hos patienter med typ 2-diabetes. Hämning av enzymet syftar till att minska kortisolnivåerna lokalt i vävnader.

Substansen testas i en placebokontrollerad studie som omfattar drygt 100 patienter med typ 2-diabetes i Finland och Sverige. De prekliniska studierna har, enligt Biovitrum, bevisat att behandlingsprincipen fungerar. I en klinisk fas I-studie på 66 friska frivilliga visades en effekt på enzymet 11beta-HSD1.

Rekorddyr hivmedicin godkänd

Esbjörn Börjesson
-
0

Roches antiretrovirala läkemedel enfuvirtid (Fuzeon) har godkänts av läkemedelsverket FDA i USA och rekommenderas för godkännande av den rådgivande kommittén CPMP i EU. Priset i USA har satts till strax under 20 000 dollar (180 000 kronor) per år, ett rekordpris för hivläkemedel.

Enfuvirtid är än så länge godkänt som andrahandsterapi, när proteas- och reverse transkriptashämmare inte ger bra resultat. Substansen togs från början fram av bioteknikföretaget Trimeris. Den är en peptid som blockerar ett protein som viruset använder för att smälta samman med celler vid infektion (se LMV 3/03).

Astma behandlas bättre med glukokortikoider än med leukotrienantagonister

Läkemedelsvärlden
-
0

Studien, en systematisk granskning av 13 randomiserade kontrollerade astmastudier, som har jämfört leukotrienreceptorantagonister (LRA) med inhalerade glukokortikoider (IGK) i minst 28 dagar, uppvisar resultat till glukokortikoidernas fördel.

De patienter som fick LRA uppvisade en 60 procentig ökad risk att försämra sin astma så mycket att det krävdes systemiska glukokortikoider (NNT = 27). Dessutom sågs en större förbättring hos IGK-patienterna avseende utandningseffekt, mätt enligt FEV (forced expiratory volume), samt förbättrad maximalt utandningsflöde på morgonen. Dessutom sågs positiva effekter på nattliga uppvaknanden, användning av beta-2-agonister och symtomfria dagar till IGK:s fördel.

De båda behandlingarna skiljde sig inte åt avseende biverkningar, men patienter på LRA uppvisade en 2,5 gånger ökad risk att avbryta behandlingen på grund av dålig astmakontroll.

Genomgången omfattar tolv studier på vuxna och en på barn. LRA jämfördes med IGK vid en dos ekvivalent till 400-450 mikrogram beklometason. Författarna anser inte att resultaten kan appliceras på barn på grund av för litet underlag.

Rosuvastatin testas mot höga nivåer av CRP

Esbjörn Börjesson
-
0

En studie från 2001 visade att statiner (i det fallet lovastatin) förmodligen kan ge ett skydd mot hjärt-kärlsjukdomar hos försökspersoner som har normala kolesterolvärden men höga nivåer av C-reaktivt protein (CRP). Nu startar Astrazeneca en studie inriktad speciellt på sådana försökspersoner, för att göra klart om rosuvastatin (Crestor) kan ha en gynnsam effekt på sjukdom och död.

Upp till 50 procent av dem som drabbas av hjärt-kärlsjukdom har inte visat några tidigare symtom och har normala kolesterolnivåer. En del av dessa har höga nivåer av CRP, som kan sänkas med rosuvastatin. Det finns ett samband mellan höga nivåer av CRP och hjärt-kärlsjukdom. CRP är en inflammationsmarkör, och man vet att inflammation i blodkärlen är en viktig del i dessa sjukdomar.

Minianalyser ger snabbare svar

Birgitta Gerne
-
0

Prover av läkemedel eller proteiner innehåller många olika komponenter och kan vara komplicerade att analysera. Jenny Samskog har i sin avhandling arbetat med att förminska analyssystemen. Fördelarna med miniatyrisering är att mycket små mängder av prov behövs och att mindre mängder av lösningsmedel konsumeras. Det gör analyserna mycket snabbare.

De viktigaste framtidsområdena inom förminskade analyssystem kopplade till masspektrometri är inom sjukdomsdiagnostik och kvalitetskontroller av läkemedel.

Genom att analysera prov från friska och sjuka människor och jämföra erhållna mönster så kan man hitta sjukdomsmarkörer som gör det möjligt att skräddarsy läkemedel för vissa sjukdomar. Miniatyriserade analysmetoder gör denna process både säkrare och snabbare.

Myten om dubbla kostnader

Läkemedelsvärlden
-
0

Ledande opinionsbildare på läkemedelsområdet hävdar att för varje krona som läggs på läkemedel uppstår en minst lika stor kostnad för felaktig läkemedelsanvändning. Den skulle därmed uppgå till drygt 27 miljarder kronor per år i Sverige.



Bakgrunden till myten är främst en sju år gammal artikel av Johnson och Bootman, som sponsrats av amerikanska apotekarorganisationer och vars syfte var att allokera mer skatte- och försäkringsdollar till apotekssektorn. Mer resurser till pharmaceutical care skulle betala sig genom besparingar på felaktig läkemedelsanvändning.



Författarna lät 15 apotekare uppskatta hur många läkemedelsrelaterade problem (LRP) av varierande svårighetsgrad, som uppstår bland amerikaner, som får läkemedel på recept. Deras svar var att mer än 40 procent skulle få något problem. Som jämförelse kan nämnas att i en nyligen framlagd svensk avhandling registrerades LRP hos 2,5 procent av 39000 patienter. Även om den siffran på grund av bristande utbildning och motivation hos personalen, är i underkant, framstår de amerikanska uppskattningarna som fria fantasier. Inte heller övriga uppskattningar av de femton är trovärdiga.



62 procent av följdkostnaderna för LRP i den amerikanska studien utgjordes av inläggning på sjukhus. Författarna räknade med att 28,2 procent av alla sjukhusinläggningar i USA orsakades av LRP. Andra studier har uppskattat siffran till cirka 5 procent. Studier vid medicinklinikerna vid Umeå och Huddinge universitetssjukhus anger att biverkningar, som följer av många LRP, orsakar eller bidrar till knappt 14 procent av inläggningarna. Om patienter med allvarliga biverkningar i högre utsträckning hamnar på universitetssjukhus och medicinkliniker blir procentsiffran för samtliga sjukhusinläggningar lägre. Vi vet inte.



Även om talet om dubbla läkemedelskostnader är en myt så finns förstås pengar att spara på en bättre läkemedelsanvändning. Det pekar bland annat studier av äldres medicinering och av behandlingar med antibiotika på. Fler bra studier behövs från andra områden. Problem orsakade av patientens egna val, sjukdom respektive ordinerade läkemedel bör då redovisas. Annars riskerar läkemedelskostnaderna att öka genom felaktiga slutsatser och insatser.



Sedan Molières tid finns ett arv, som framställer sjukvården som kontraproduktiv. En sentida pamflett kom 1970 med Ivan Illich bok Den sjuka sjukvården. I Sverige finns politiskt förankrade grupperingar, som hävdar att läkemedelsskadorna ökar och att det ligger en läkemedelsskadad i var tionde sjuksäng. De förespråkar en teriak av utökade statsingripanden och alternativbehandlingar.

Blandade resultat för vaccin mot Alzheimers sjukdom

Läkemedelsvärlden
-
0

I en artikel i tidskriften Nature Medicine beskriver brittiska forskare fynden från en neuropatologisk undersökning av en kvinna som år 2000 deltog i en klinisk prövning för ett amyloid-betavaccin mot Alzheimers sjukdom. Kvinnan, som led av sjukdomen, dog ett år efter femte och sista dosen av vaccinet. Fyra veckor efter sista injektionen var hennes kognitiva förmåga oförändrad. Efter sex veckor fick hon plötsligt yrsel, feber och trötthet.

Resultaten visar på både negativa och positiva effekter av vaccinet. Delar av hjärnan hade färre amyloid-betaplack än vad som kunde förväntas hos en obehandlad patient. Men det fanns också tecken på hjärnhinneinflammation. Också andra patienter i studien utvecklade kliniska tecken på hjärnhinneinflammation sedan de fått vaccinet. Det anses därför vara en biverkan av vaccinet.

1...747576...88Sida 75 av 88