Månads arkivering januari 2003

Datoriserade journaler gav kunskap om biverkningar

Med hjälp av datoriserade journalsystem kan man få fram bättre rekommendationer om hur biverkningar ska undvikas, och hitta områden där det behövs mer information. Det anser medicine doktor Mia von Euler vid Huddinge universitetssjukhus, som talade på postersessionen för sektionen för läkemedelslära.

? Man skulle kunna rekommendera att patienterna har en egen lista på sina läkemedel. Det skulle kunna finnas en tom lista i Kloka listan (rekommendationshäftet från Stockholms läkemedelskommitté).

? Man borde också ta reda på vilka naturläkemedel folk använder.

I undersökningen granskades samtliga journaler för patienter inlagda på den medicinska akutvårdsavdelningen under tre veckor i april. De vanligaste biverkningarna berodde på warfarin och kortison och den vanligaste interaktionen följde av en kombination av warfarin och paracetamol. Undersökningen kommer nu att upprepas för att spåra de försämringar som befaras uppstå med generikareformen.

Förbättrad lipidbehandling de senaste sex åren

1997 var måluppfyllelsen vid lipidbehandling i primärvården 23 procent. 2002 ligger den på 54-62 procent enligt OBS-studien, utförd av Kurt Svärdsudd och Per Kristiansson vid Institutionen vid folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala Universitet (se även LMV 10/02). De gör bedömningen att förbättringen beror på tillskott av statiner samt ett ökat intresse för primär- och sekundärpreventiva insatser.
Bland de patienter som bedömdes som färdiginställda uppnådde 54 procent behandlingsmålet s-kolesterol &lt 5 mmol/l och 77 procent nådde ? 5,5 mmol/l. Bland samma patienter uppnådde 62 procent behandlingsmålet LDL-kolesterol &lt3 mmol/l, 75 procent nådde ? 3,2 mmol/l och 85 procent ? 3,5 mmol/l. Spridningen i s-kolesterol ligger mellan 2,6 och 15,8 mmol/l (medelvärde 4,99) och spridningen i LDL-kolesterol ligger mellan 0,8 och 7,5 mmol/l (2,85).
Studien genomfördes vid 48 vårdcentraler runt om i Sverige under perioden april till oktober 2002. 31 centra klarar en måluppfyllelse på 50 procent eller mer. Spridningen i måluppfyllelse mellan deltagande centra spänner mellan 19 och 100 procent.
Medelåldern bland de 937 deltagarna var 65 år, 45 procent var kvinnor och 16 procent rökte. Männen hade högre frekvens hjärtinfarkter och lägre frekvens hypertoni. Kvinnorna hade högre s-kolesterol och LDL-kolesterol men lägre s-triglycerider.

IT-behandling effektiv vid depression

Tidigare studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) i bokform fungerar positivt vid depression. Denna studie har undersökt samma terapi över internet, med liknande positiva resultat och leddes av Fredrik Holländare och Jan Bergström vid Uppsala Universitet.
Deltagarna i den aktiva behandlingsgruppen visade signifikant positiv förbättring både vad gäller depression och ångest. 40 procent uppvisade förbättring och 30 procent tillfrisknade. Ingen förbättring fanns i kontrollgruppen.
Studien innehöll 36 personer i behandlingsgruppen och 49 i kontrollgruppen, antalet män var fler än antalet kvinnor. Alla hade tillgång till en hemsida med diskussionsforum och e-post till deltagarna i den egna gruppen. De i behandlingsgruppen hade dessutom tillgång till fem moduler med 89 textsidor med självhjälpsmaterial enligt KBT-modellen. Modulerna är inledning, beteendeaktivering, att hantera tankar, sömn samt återfallsprevention och mål. Modulerna tog veckor att gå igenom och patienterna fick tillgång till dem efter hand.

Akut stroke måste behandlas snabbare

Den 1 november godkändes alteplas (Actilyse) i Sverige för trombolysbehandling av akut blodproppsorsakad stroke. Med anledning av det inleds nu arbetet att över hela landet införa ett nytt arbetssätt att snabbt behandla strokepatienter.

? Omhändertagandet ska likna det vid akut hjärtinfarkt. Där finns ett aktivt samarbete mellan den prehospitala och den hospitala vården, sa Peter Svensson, överläkare på Umeå Strokecenter, vid ett seminarium under Riksstämman.

I dag finns strokeenheter på 70 procent av de svenska sjukhusen. Erfarenheten av trombolysbehandling vid stroke är dock begränsad till de största enheterna, bland andra Uppsala Akademiska Sjukhus (UAS) och Karolinska Sjukhuset (KS).



Startar strokelarm

Det nya omhändertagandet ska drivas igenom tack vare en trombolysskola där stora centra som UAS och KS utbildar regionala centra. Målet är en vårdkedja med specialutbildad personal. Det krävs för att tolka patientens symtom och resultat av undersökningar samt för att ge rätt behandling. Viktigt är att utesluta blödning och tumör som orsak till symtom.

? I Uppsala län startar ambulanspersonalen ett speciellt strokelarm på väg in till sjukhuset. Det gör att strokeläkare på sjukhuset står beredda för snabb bedömning och handläggning av patienten, sa Peter Svensson.

Tidiga erfarenheter från Uppsala och Stockholm visar att systemet fungerar säkert och effektivt. Om den nya trombolysbehandlingen ges i rätt tid till rätt patient kan 140 av 1000 drabbade räddas till ett klart bättre liv efter sin stroke. Detta trots att det finns en viss ökad risk för allvarliga blödningsbiverkningar med behandlingen.



Tiden är boven

De som har nytta av den nya behandlingen är de med stroke orsakad av blodpropp med medelsvåra symtom. Alteplas godkändes med villkor att de som behandlas är under 80 år gamla, att det sätts in inom tre timmar efter symtomdebut samt att alla patienter registreras i ett internationellt kvalitetsregister som leds från Karolinska sjukhuset.

I dag tar det i snitt fem timmar för patienten att komma till akuten. Därifrån tar det ytterligare knappt tre timmar att komma till en strokeenhet.
? Detta måste trimmas in för att få ner tiden till de tre timmar som krävs för Actilyse, sa Peter Svensson.
Tidsfaktorn, innan behandlingen kan sättas in, är den mest begränsande faktorn. Problemet enligt Peter Svensson är att runt hälften av de drabbade inte vet att de har drabbats av en stroke och därför kommer för sent till sjukhuset. Problematiskt kan det också bli i glesbygd med långa avstånd till sjukhus med strokecentra.
I Sverige drabbas runt 25000 personer årligen av stroke, runt 10 procent av dem avlider.

?Diabetesvården är mer jämlik i dag?

Nationella Diabetesregistret (NDR) är ett resultatregister för det lokala kvalitetsarbetet i diabetesvården. Det mäter uppfyllelsen av nationella mål inom diabetesbehandlingen.

Under Riksstämman presenterade registrets rikshandläggare, Soffia Gudbjörnsdottir, Diabetescentrum vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, de senaste resultaten.

Hon visade att HbA1c, ett medelvärde av blodglukos över två till tre månader, har sjunkit från 1996 fram till 2001. Inom primärvården från 6,8 till 6,3 procent, och på medicinklinikerna från 7,5 till 7,2 procent.

? Ju högre HbA1c desto större är risken för mikrovaskulära komplikationer och för hjärtinfarkt, sa Soffia Gudbjörnsdottir.

Även blodtrycket har gått ner, och det är fler som når målblodtrycket ?140/85 mm Hg.

? Ungefär hälften av patienterna får blodtrycksmedicin, och runt 80 procent får det om de har en njurskada.



Men många röker

Samtidigt konstaterade hon oroat att diabetiker fortfarande röker i hög utsträckning samt att BMI ökar i primärvården.
Behandlingen av förhöjda blodfetter ökar också. På deltagande medicinkliniker har den ökat från sju till 25 procent. Bland dem som är äldre än 60 år har de med behandling ökat från elva till 37 procent.

Hon avslutade med att konstatera att diabetesvården är mer jämlik i dag än 1996.
Sedan april 2002 är registret kopplat till en hemsida (www.ndr.nu).

? Gränssnittet på hemsidan är kompatibelt med flera journalsystem. Det gör att man på ett enkelt sätt automatiskt kan överföra patientuppgifter. Registret kan också användas för att belysa skillnader mellan olika vårdenheter inom samma region samt mellan regioner.

Till och med 2001 har drygt 60000 patienter registrerats i databasen. De flesta patienter vid landets medicinkliniker är registrerade men täckningen är lägre inom primärvården.

Smekmånad slut för stamcellsforskning

Stamceller från aborterade foster har använts mot Parkinsons sjukdom med goda resultat, men det krävs flera foster per patient. Cellerna kan aldrig räcka åt alla. En förhoppning är i stället att kunna använda embryonala stamceller, som kan förökas i det oändliga i laboratorium. Det var en av de trådar som togs upp på Riksstämmesymposiet om stamceller i kliniskt bruk.

? Men embryonala stamceller har gett tumörer i djurförsök, de kan inte användas i dag, sa professor Olle Lindvall vid Lunds universitet.

? Tyvärr finns en tendens att fältet rusar på och testar på patienter alldeles för tidigt. Det finns en risk att smekmånaden är över, att man får en katastrof som gör att folk dömer ut tekniken, varnade han.

Professor Outi Hovatta vid Huddinge universitetssjukhus menar att de restriktioner som införts för stamcellsforskning i USA har skadat fältet. Mycket av resurser och kunniga forskare finns i USA, och där får man bara statligt stöd på forskning på de stamcellslinjer som redan fanns när de nya reglerna infördes.

? Men det är viktigt att det finns många olika cellinjer med olika egenskaper. Vi är lyckliga här i Norden, med moderna lagar som har gett oss förtroendet att forska.

De sjukdomar som ligger närmast till hands att behandla med stamceller är, förutom Parkinson, bland annat diabetes och medfödda sjukdomar som kan upptäckas och behandlas redan på fosterstadiet. Dit hör metabola sjukdomar, sickle cell-anemi och vissa immunbristsjukdomar. I början av sin utveckling saknar fostret förmågan att stöta bort främmande celler, och därför kan transplanterade celler klara sig livet ut.

I framtiden kan stamceller från benmärg eller från patientens egen vävnad vara en möjlighet för att komma förbi de etiska problemen. Men mycket jobb återstår med att få cellerna att differentiera, och till att få komplexa organ att bildas är ytterligare ett stort steg.

Många fallgropar i metaanalyser

Traditionella vetenskapliga sammanfattningsartiklar har alltid subjektiva inslag. Metaanalyser är systematiska sammanvägningar av två eller flera studier och betraktas ofta som en mer pålitlig form av vetenskaplig lägesbeskrivning.

Men inte heller resultat från metaanalyser utgör någon absolut sanning. Ett problem är så kallad publication bias; alla studier inom ett visst område är sällan publicerade eller tillgängliga för de som utför analysen.

? Publication bias kan misstänkas om tidsmässiga eller andra tomrum förekommer i studiematerialet, sa Anders Ahlbom, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet och moderator vid ett symposium om metaanalyser vid Riksstämman.

Många felkällor

Den som utför analysen måste förstås också beakta och värdera inbyggd problematik i de studier som ingår i metaanalysen. Industriaffiliering är en av flera faktorer som tenderar att påverka enskilda studiers utfall. Ett annat problem är effekten av så kallad recall bias, det vill säga att patienter kommer ihåg och anger förhållanden selektivt.

Selection bias (skeva studiegrupper) och ofullständig justering för confounders (faktorer som maskerar verkliga samband) är också vanliga svagheter i medicinska studier. Samma confounders kan ofta förekomma i flera studier.

De studier som ska ingå i en metaanalys analyseras i regel med avseende på dessa punkter, och bedöms enligt ett poängsystem, så kallad quality scoring. Sedan viktas studierna i metaanalysen.

Ifrågasatt användning

En metaanalys kan dels användas för att skatta en kombinerad effekt som bas för utveckling av riktlinjer och konsensus, men också användas för att analysera skillnader mellan studier.

Det förstnämnda ändamålet har ifrågasatts, bland annat av den kände amerikanske epidemiologen Samuel Shapiro.

Ulf Strömberg, docent vid Lunds universitet, var vid symposiet på samma linje.

? Man bör framför allt använda metaanalyser som studier av orsaker till variationer i studieresultat.

Astrazeneca vann monterkriget

2002 års montrar höll betydligt högre klass än tidigare, anser Läkemedelsvärldens tävlingsjury. Det var mindre inriktning på jippon och aktiviteter och mer fokus på klinik och vetenskap.
Läkemedelsvärldens enväldiga redaktion utser Astrazenecas Atacandmonter till Riksstämmans bästa monter 2002. En inte överdrivet stor monter bjuder på ett värmande sätt in besökaren och lockar med information, vetenskap och fruktjuice. Personalen är vänlig och inte gåpåig och jobbig. Montern får dock ett minus för den störande musiken som låg som en osynlig dimma runt montern.
Stämmans frågetecken, och pris för sämsta monter, går tveklöst till Aventis. Hur man kan fylla upp en yta om minst 200 kvadratmeter med ingenting är obegripligt. Ingen information, postrar, broschyrer eller något annat matnyttigt. Vi hade köpt det om det hade varit personal i montern men inte ens det.

Man måste ange vad man jämför med

Astrazeneca (AZ) anmäler Boehringer Ingelheim (BI) för annonsering för Spiriva, en bronkdilaterare för användning vid kronisk obstruktiv lungsjukdom (kol). AZ menar att BI radar upp positiva effekter som ?förbättrad lungfunktion?, ?minskad dyspné? och ?förbättrad livskvalitet? men att det blir oklart och meningslöst när man inte samtidigt talar om vad man jämför med. Enligt AZ är det en avvikelse mot artikel 4.5 i regelverket.


Vid kol finns flera olika behandlingsalternativ. Eftersom etablerad terapi finns är det viktigt att veta vad som jämförs med ? placebo eller aktiv terapi.
I BI:s svar på AZ:s upphörandeuppmaning hänvisas till produktresumén. Men AZ menar att där går inte att utläsa hur Spirivas effekter förhåller sig till annan terapi. Där redovisas studier mot ipratropium och placebo samt salmeterol och placebo. Spiriva visar sig vara både bättre och likvärdig mot dessa substanser ? något som inte klart framgår i annonsen. AZ menar att effekterna i själva verket är varierande mot andra terapier och placebo och att det inte generellt är så att Spiriva innebär förbättring och minskade problem.


I sitt svar hävdar BI att man efter AZ:s upphörandeuppmaning har ändrat annonsen och tagit bort uppgiften ?säkert och vältolererat?. Övriga påståenden anser däremot BI att det finns stöd för i den gällande produktresumén. BI menar också att den använder ord som förbättrad vilket inte alls är samma sak som ett ord som bättre. Därför gör man inte den sortens jämförelse som AZ anser att BI gör. Vidare menar BI att produktresumén fanns tillgänglig i samma utgåva där annonsen publicerades och numera hänvisar man till fass.se. Därmed ges läsaren möjlighet att inhämta kompletterande information.


IGM bedömer att BI enligt de referenser som anges jämför BI Spiriva med de ovan nämnda substanserna. Därmed är det ?ovedersägligt att påståenden hänför sig till effekter noterade mot andra i annonsen icke angivna läkemedel, vilket är i strid med artikel 4.5?. För närmare information hur Spiriva är bättre tvingas läsaren detaljstudera referenserna vilket enligt IGM inte kan krävas. Därför blir annonsens påståenden generaliserande, med innebörd att Spiriva är bättre än all annan tidigare använd terapi.


IGM finner att BI med ovanstående annons har brutit mot artikel 4.5 i Regler för läkemedelsinformation och åläggs därför att betala en IGM-avgift om 60000 kronor.

Inte till allmänheten

Läkemedelsverket har anmält ett stort antal företag för deras annonsering i olika bilagor till dagstidningar riktade till allmänheten. De anmälda företagen är (med ärendenummer i tabellen intill) Biogen, Janssen Cilag (2 anmälningar), Merck Sharp & Dohme, Orion Pharma, Roche och Wyeth Lederle. Läkemedelsverket (LV) menar, i samtliga sju fall att annonserna innebär marknadsföring av receptbelagda läkemedel till allmänheten, vilket strider mot artikel 102 i Regler för Läkemedelsinformation. Dessutom menar LV att Biogens annons för Avonex även strider mot artikel 108 då den beskriver en angiven människa med förnamn, ålder och bild. Även Orion Pharmas annons för Comtess strider i samma avseende mot artikel 108. Janssen Cilags annonser strider enligt LV:s anmälan även mot artiklarna 103 och 104 då de är osakliga, med ovederhäftiga påståenden samt identifierar en patient med namn och bild.


I samtliga fall utom ett (Roche) gör NBL långa utläggningar i sina bedömningar. Biogens annons har en påtaglig fokusering på ett av Biogen tillhandahållet läkemedel mot sjukdomen MS. MSD:s annons innehåller varken produktnamn eller generiskt namn men fälls ändå på grund av vissa specifika egenskaper hos ny läkemedelsbehandling ? egenskaper som är karaktäristiska för MSD:s Fosamax. Roche fälls även de utan att någon produkt nämns vid namn.


NBL finner att samtliga annonser utom den från Wyeth Lederle bryter mot artikel 102 i regelverket. Dessutom bryter en del även mot en del andra artiklar enligt ovan. Samtliga företag, utom Wyeth Lederle, åläggs att betala en NBL-avgift om 60000 kronor.

Använda formuleringar
förmedlar ett felaktigt intryck

I Läkemedelsvärlden nr 6 2002 redovisades IGM W393/02 där Astrazeneca (AZ) friades för en annons för Seloken Zoc. Annonsen var en modifiering av en första annons, som även den anmäldes av Pharmacia (P) till IGM. Pharmacia överklagade ärendet till NBL och anmärker framför allt på tre punkter.


P anser att det inte har visats på någon skillnad mellan Seloken Zoc och Tenormin. Någon direkt jämförelse finns inte heller mellan preparaten. Noggrann läsning av annonsen kan ge ett sånt intryck, att betablockerare med likvärdig blodtryckssänkning kan delas upp i en billigare och en dyrare grupp. Den förra utan några extra effekter och den senare med mer än bara blodtryckssänkning. För detta finns inget stöd anser P. AZ menar att det inte är rimligt att ange varumärken för samtliga betablockerare vid en jämförelse. P menar att i en jämförelse som denna utelämna namnet på det preparat man jämför sig med är ofullständigt och ägnat att vilseleda. Speciellt när Seloken Zoc och Tenormin är de preparat som i det stora flertalet fall används vid behandling av hypertoni.


P menar vidare att påståendet ?enkel och säker behandling? i en jämförelsesituation som denna ger att det läkemedel som jämförs med inte svarar upp mot den formuleringen. Detta är vilseledande.


Slutligen menar P att AZ:s prisjämförelse enbart gäller indikationen hypertoni. Noggrann läsning kan dock ge intryck av marknadsföring av Seloken Zoc på även indikationerna postinfarkt och hjärtsvikt. Vid hypertoni är normaldosen 50 mg/dag men för de övriga är normaldosen 200 mg/dag vilket medför en annan och betydligt högre behandlingskostnad. Även här är annonsen vilseledande.


NBL går på Pharmacias linje, finner att Astrazeneca har handlat i strid med artiklarna 4 och 12 i regelverket, ändrar IGM:s beslut i ärende W393/02 och ålägger AZ att betala en NBL-avgift om 60000 kronor.

Viktig information
måste gå att läsa

Merck Sharp & Dohme (MSD) anmäler återigen Pharmacia (P) för en annons för Celebra. Ärendet kan ses som en fortsättning av NBL-ärende N602/01 där P fälldes för att i en Celebra-annons ha en bild på en kvinna, som ger intryck av att kunna vara i fertil ålder, utan att samtidigt framhålla att läkemedlet är kontraindicerat för kvinnor som kan bli gravida såvida inte fullgott graviditetsskydd används. Då fälldes P och uppmanades att sätta in denna information i kommande annonser.


Så har P gjort i den anmälda annonsen, men MSD anser att den är satt med så litet typsnitt att ?det är otänkbart att läsaren skulle lägga märke till upplysningen?. MSD menar att P inte följt NBL:s beslut i ärende N602/01.


NBL menar att en erforderlig uppgift om en varningsföreskrift eller en begränsning i ett läkemedels användning måste utformas så att den kan antas uppfattas även av läsare som bara gör en flyktig genomläsning av informationen. NBL håller med MSD att varningen visserligen finns med men att den är satt i för liten textgrad så att den inte kan antas uppfattas vid en oengagerad genomläsning.


NBL anser att P har brutit mot artikel 17.5 i Regler för läkemedelsinformation och åläggs därför att betala en NBL-avgift om 60000 kronor.

Broschyren avviker i saklighet från katalogtexten

Sanofi-Synthelabo och Bristol Myers Squibb (SB) anmäler Novartis (N) för påstådd marknadsföring i en produktbroschyr för

&vbCrLfAII-antagonisten Diovan utanför gällande indikation. Diovan har indikation hypertoni men SB menar att N marknadsför Diovan som ett läkemedel som ?uttryckligen föreslås som behandling till diabetespatienter med mikroalbuminuri? i bokningsbrev och i andra aktiviteter.


N svarar med att hänvisa till två internationellt publicerade studier som visar att Diovan, samtidigt som det reglerar blodtrycket väl, dessutom reducerar mikroalbuminuri hos patienter med typ 2-diabetes med hypertoni och mikroalbuminuri.


Till sitt försvar anger N att ingenstans i det anmälda materialet anför N att Diovan har en annan indikation utöver hypertoni. Däremot söker N betona vilka hypertonipatienter som kan ha extra stor fördel av hypertonibehandling med Diovan.


I sin bedömning skriver IGM att till grund för all marknadsföring ligger den katalogtext som Läkemedelsverket har godkänt. I broschyren skriver N ?Diabetespatienter med hypertoni och mikroalbuminuri?, vilket måste uppfattas som godkänd indikation. Det avviker i saklighet från den godkända katalogtexten.


Därför bryter marknadsföringen mot artikel 2 och 4 och N åläggs att betala en IGM-avgift om 60000 kr.

Naltrexon prövas mot amfetaminmissbruk

Dagens behandling av amfetaminister är bristfällig. Därför startade Peter Wennberg och Johan Franck, tillsammans med sina kollegor på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Magnus Huss-kliniken på Karolinska Institutet, i slutet av förra året en klinisk fas III-studie för att se om naltrexon kan användas för behandling av amfetaminister. En tidigare pilotstudie visar indikationer på detta. Även djurstudier på råtta och apor visar att naltrexon har viss effekt på amfetaminintag.


Naltrexon, som är en opioidantagonist, används idag tillsammans med psykosocial terapi som behandling av alkoholberoende. I vissa länder, till exempel USA, används substansen även för opiatberoende.



Ingen dokumenterad metod


? När det gäller amfetamin finns det ingen dokumenterad effektiv behandlingsmetod, varken farmakologisk behandling eller psykosocial behandling. Det är där naltrexon kommer in, säger Peter Wennberg, filosofie doktor och forskningsledare på Magnus Huss City-mottagningen.


Han och hans kollegor genomför nu en dubbelblind studie med 80 amfetaminister på Karolinska sjukhuset i Stockholm, varav hälften får placebo och hälften får naltrexon. Under tolv veckor får patienterna dagliga tabletter kombinerat med samtalsterapi en gång i veckan.


Peter Wennberg är intresserad av behandlingseffekten både på kort och på lång sikt för att se om naltrexon skulle kunna få en klinisk betydelse när det gäller amfetaminberoende. Studien beräknas därför ta två år att fullfölja och utvärdera.


Studien är fristående från läkemedelsbolag och finansieras av Hälso- och Sjukvårdsnämnden och Beroendecentrum i Stockholm.



Först i världen


Peter Wennberg hoppas förstås på bra resultat men påpekar samtidigt att det är svårt att förutsäga hur det ska gå.


? Men om vi får fram resultat är det den första dokumenterade behandlingsmetoden på amfetaminberoende i världen, säger han.


Forskargruppen har tidigare utfört en pilotstudie på amfetaminister.


? Där ser vi minskningar i amfetaminkonsumtionen, säger Peter Wennberg.


I den studien tittade de på om patienterna fullföljde behandlingen och hur säkert naltrexon var. Men eftersom effekten av naltrexon inte jämfördes mot placebo kan man av den inte dra några slutsatser om naltrexonets betydelse för amfetaminister. Nu kompletterar man därför med den här betydligt större studien.



Påverkar motoriskt beteende


Det finns också djurstudier som visar att naltrexon har effekt på amfetaminintag. Hos djur påverkar amfetamin det motoriska beteendet, som blir stereotypt. Råttor börjar gå omkring mer och har en ökad nivå av rearing (djuret ställer sig på bakbenen). Apor går också omkring mer och får ökade huvudrörelser. Hos apor påverkar moderata till höga doser av amfetamin socialt beteende och ensambeteendet ökar.


Djurstudier på råtta har visat att naltrexon minskar det ökade motoriska beteendet och rearing som induceras av amfetamin. Naltrexonbehandling av apor minskar gåendet och huvudrörelserna.



Sällan den enda drogen


Enligt Folkhälsoinstitutets undersökning från slutet av 90-talet missbrukar cirka 27 000 personer i Sverige amfetamin. Men av dessa är det en minoritet, 8 000, som endast använder amfetamin. De flesta använder också någon annan drog. Dessa dubbelmissbrukare behandlas oftast bara för detta andra missbruk eftersom det idag inte finns någon effektiv behandling mot amfetaminberoendet.


Björn Axel Johansson, doktorand vid avdelningen för klinisk alkoholforskning vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö, uppmuntrar till forskning om behandling mot amfetaminberoende.


? Det här är ett stort problem i Sverige, säger han.


Björn Axel Johansson menar att det är angeläget att forska inom detta område då det inte finns några bra studier.


? Det finns inga farmaka för de som missbrukar amfetamin och där kan naltrexon vara ett nytt behandlingssätt, säger han.



Ett svenskt fenomen


Även Jörgen Engel, professor i farmakologi och beroendeforskare på avdelningen för farmakologi vid Göteborgs universitet, tycker att forskningen vid Magnus Huss-kliniken är intressant och värdefull. Eftersom behandlingen av amfetaminister är bristfällig tycker Jörgen Engel att det är viktigt att pröva de farmaka som finns till buds och där är naltrexon ett bra exempel.


? Teoretiskt är det dessutom väldigt intressant att se vad naltrexon kan göra för amfetaminmissbrukare, säger han.


Trots ett stort antal amfetaminmissbrukare runt om i världen, varav många i Skandinavien och de flesta i Sverige, finns få studier gjorda på behandling av detta missbruk. I USA har till exempel kokainmissbruket tagit uppmärksamheten ifrån amfetaminmissbruket i forskningssammanhang.


Missbruk av amfetamin är till stor del ett svenskt fenomen. Här har det sedan 60-talet varit ett stort missbrukspreparat, medan det i till exempel USA stått i skuggan av opiater, cannabis och kokain. I övriga Europa har amfetamin inte heller missbrukats på samma sätt som i Sverige. I Danmark gick amfetaminmissbruk tidigare under namnet ?Svenska sjukan?.


Den geografiska begränsningen till fram för allt Sverige kan vara ett skäl till att det finns få studier gjorda på behandling av det här missbruket.



Risk för återfall minskar


Naltrexon ingår i läkemedlet Revia, som i Sverige används tillsammans med psykosocial terapi som behandling av alkoholister. Naltrexon blockerar opioidreceptorerna i hjärnan och förhindrar på så sätt den euforiserande effekten av alkohol. Detta gör att alkoholbegäret reduceras, alkoholmängderna minskar och risken för återfall i flera dagars missbruksperioder minskar. Naltrexon är inte beroendeframkallande och har lätta bieffekter, där gastrointestinala symptom är vanligast, men ska inte ges till patienter med nedsatt leverfunktion. En förutsättning för effekt av naltrexonbehandling är att patienternas motivation behandlas.


En del länder, bland annat USA, använder naltrexon mot opioidberoende. Substansen minskar begäret efter heroin samt heroinintaget. Detta ska leda till att patienten gradvis bryter opoidberoendet.

Enklare att få rätt dos läkemedel

0

När man tar fram ett nytt läkemedel är det viktigt att känna till sambandet mellan dos, effekt och biverkningar. Sambandet kan analyseras genom modellering, där man med avancerade statistiska metoder bearbetar samtliga data från alla individer samtidigt för att bestämma medelvärden och spridningsmått. Metoden, som kallas populationsfarmakokinetisk-farmakodynamisk modellering, används allt mer i läkemedelsutvecklingen.
Alla de faktorer som är unika för varje patient, till exempel njurfunktion, vikt, ålder och kön kallas för kovariater. Den metod man använder för att i beräkningarna ta hänsyn till dessa data kallas kovariatmodellering och görs för att förklara varför individer skiljer sig åt när det gäller förmågan att bryta ner läkemedlet.


Förbättrat modellen

Syftet med att bygga en sådan modell, som ser olika ut för varje läkemedel, är att bedöma om det finns behov av att ge varierande doser av läkemedlet till olika patientgrupper. Om det finns behov kan man med hjälp av modellen även beräkna optimal dos för en enskild patient.
Ulrika Wählby vid avdelningen för farmakokinetik och läkemedelsterapi, institutionen för farmaceutisk biovetenskap, vid Uppsala universitet har i sitt avhandlingsarbete förbättrat och effektiviserat tekniken.
? När man bygger en modell så gör man det i många olika steg och det är mycket att tänka på. Modellerna kan förfinas, det finns många osäkerhetsfaktorer beroende på att de matematiska modellerna är så komplicerade. I de program vi använder görs det approximationer som kan vara mer eller mindre bra och det är viktigt att veta var osäkerheten ligger, säger hon.
Ulrika Wählby har undersökt olika delar i kovariatmodellering, bland annat patientfaktorer som varierar över tiden. Det är aspekter som man inte alltid har tänkt på och byggt in i modellerna. Det kan till exempel vara en faktor som kroppsvikt, där man i modellen antagit att det finns en relation mellan kroppsvikt och organstorlek. För ett läkemedel som metaboliseras i levern innebär det att en stor person har en större kapacitet än en mindre. Men en person som går upp i vikt får därmed inte större organ och den förändrade kroppsvikten kommer inte att förorsaka någon förändring för läkemedlets del.


Påverkar säkerheten

Det är den typen av felkällor som ska undvikas när olika variationer över tid ska byggas in i modellerna. Ulrika Wählby har systematiskt prövat olika aspekter genom att använda simuleringar. Statistiska test används ofta för att bedöma en förbättring i modellen när en kovariat läggs till.
? När beräkningen görs får man en siffra som mått på hur bra modellen är och den siffran ändras när man gör förändringar i modellen. Med hjälp av denna siffra kan man göra ett statistiskt test som är approximativt. Vi har undersökt i vilka situationer man kan lita på testresultatet, alltså när siffran verkligen anger en förbättring av modellen, säger hon.


Nästan allt kan påverka

Det dataprogram som man använder vid avdelningen för att bygga modeller heter NONMEM och har utarbetats vid UCSF (University of California San Francisco). Man kan i stort sett ta hänsyn till alla variabler som påverkar läkemedlets effekt. Det kan vara könsskillnader, andra läkemedel, om man är rökare, alkoholvanor, om man är snabb eller långsam metaboliserare samt ett stort antal labbvärden för olika kroppsfunktioner.
? Det vanligaste är att man vill utesluta att en patientfaktor inte påverkar, det är naturligtvis bäst om läkemedlet kan ges till alla på samma sätt. Om man kommer fram till att exempelvis njurfunktionen påverkar läkemedlets effekt så måste man gå vidare och undersöka om det är så mycket att det måste anges i doseringsanvisningarna, säger hon.
Populations farmakokinetisk-farmakodynamisk modellering har utvecklats sedan 1970-talet, men det är först på de senare åren som det har fått genomslag i läkemedelsutvecklingen och allt fler läkemedelsföretag har idag egna grupper för sådana analyser.
Förutom i utvecklingen av nya läkemedel kan modellen även användas i behandlingen av enskilda patienter för vissa läkemedel som har ett väldigt smalt terapeutiskt fönster där det är lätt att få för höga nivåer.n

Acne kan bero på
för mycket snabba kolhydrater

0

Förutom att en diet med mycket snabba kolhydrater kan orsaka fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdom har man nu visat att det kan leda till ökad risk för acne. En ny studie visar att en diet med mycket vitt bröd, godis, pizza, potatis och pasta gör att kroppen producerar höga nivåer av insulin som stimulerar frisättning av manliga hormoner som i sin tur ger en överproduktion av det talgiga ämne som blockerar porerna och leder till acne.
Enligt studien, som publicerades i decembernumret av Archives of Dermatology, lider minst 79 procent av tonåringar i västvärlden av acne. I åldern 25 till 40 år är det 40 till 54 procent som har acne och i medelåldern har 12 procent av kvinnorna och 3 procent av männen acne.
För att ta reda på hur vanligt acne är när man har en annan typ av diet studerade forskarna drygt 300 tonåringar på Nya Guinea och Paraguay. Där lever man primitivt utan elektricitet eller rinnande vatten och äter en diet som skiljer sig väsentligt från vår västerländska, de äter bara föda som de kan jaga, samla in eller odla. Forskarna undersökte sammanlagt 1 350 personer varav 300 tonåringar och fann inte en enda person med acne i någon av dessa befolkningar trots att de följde personerna under två år.
Tidigare studier har visat att när primitiva folkstammar övergår till en mer västerländsk diet så får de också acne. Därför kan det inte vara genetiska faktorer som står för den skyddande effekten utan det måste bero på någonting annat, menar forskarna. Eftersom den enda kända faktorn som kan orsaka överproduktion av insulin och manliga hormoner är diet, är det den mest troliga orsaken. De rekommenderar att man ändrar sina matvanor för att reducera acne och förbättra hälsan över huvud taget. Det gör man med en diet med lågt glykemiskt index som innehåller mycket långsamma kolhydrater. I stället för vitt bröd, potatis och godis bör man äta mer frukt, grönsaker, bönor, fisk och kött.