Månads arkivering oktober 2001

Framsteg inom angiogenesforskningen

0

Blodkärlsbildning eller angiogenes är en förutsättning för att en liten cancertumör ska kunna växa. Utan syre och näring framtransporterad av blodet förblir tumören liten och ger inga symtom.
Flera olika faktorer som stimulerar angiogenes har isolerats. De mest potenta tillhör familjen vaskulära endotela tillväxtfaktorer (VEGF). En väg att utveckla läkemedel är antikroppar som blockerar den receptor som VEGF binder till. Det finns flera sådana substanser som testas i djurförsök och kliniska prövningar runt om i världen

Specifik för livmodern
Förutom sina basala behov av syre och näring har olika vävnader olika behov. Det är bakgrunden till hypotesen att det också borde finnas vävnadsspecifika angiogenetiska molekyler. Forskare i USA har nu upptäckt en sådan specifik molekyler, kallad EG-VEGF (endokrin-gland-derived VEGF), som är specifik för endokrin vävnad (Nature 2001;412:877-885). Man tror att det är den första medlemmen i en stor klass vävnadsspecifika vaskulära tillväxtfaktorer.
EG-VEGF och VEGF är strukturellt olika och verkar troligen via olika receptorer. VEGF stimulera tillväxt av endotelceller i hjärta, näthinnan, äggstockar, leder och andra organ. Det påverkar också motoriska neuron i ryggmärgen. Hämning av VEGF blockerar tillväxt av tumörer i äggstockarna, men kan också öka risken för iscemisk hjärtsjukdom och degeneration av motoriska neuron.
EG-VEGF påverkar endotelceller i endokrin vävnad som i äggstockarna. Hämning av EF-VEGF bör kunna förhindra tillväxt av tumörer i äggstockarna med mindra biverkningar.

Potential för hjärtsvikt
Upptäckten av vävnadsspecifika angiogenesfaktorer ökar också möjligheten att kunna stimulera tillväxt av nya blodkärl i ischemisk vävnad på ett bättre sätt. En dålig blodförsörjning till hjärtat kan orsaka hjärtsvikt. VEGF och andra generella angiogenetiska molekyler har testats för sin förmåga att stimulera angiognes i ischemisk hjärtvävnad. Men avigsidorna av långtidsanvändning med sådana generella molekyler är att de också kan stimulera angiogenes på andra ställen ? till exempel i gömda tumörer. Försök med dessa molekyler har fungerat dåligt i de primära kliniska studier även om tidigare djurstudier verkat lovande.
Professor Lars Holmgren, vid Mikrobiologiskt och tumörbiologiskt Centrum, Karolinska institutet, Solna forskar kring substanser som bromsar blodkärlsbildning i cancertumörer.
? Att man nu har hittat vävnadsspecifika angiogenesfaktorer ökar möjligheten att kunna ta fram mer specifika läkemedel som minskar risken att störa blodkärlen i frisk vävnad, säger han. Men först måste receptorerna för de specifika tillväxtfaktorerna identifieras.
Tillsammans med två nya studier publicerade i Science (2001;293:2365) innebär det stora genombrott i angiogenesforskningen, menar han. I studierna i Science har man visat att blodkärl spelar en mer aktiv roll än man tidigare trott i utvecklingen av olika organ. Forskare vid universitetet i Harward, USA rapporterar att blodkärl inducerar utveckling av pancreas och lever till och med innan blodkärlen fungerar. En molekylär signal, som ännu inte är definierad, gör att de embryonala blodkärlen inte bara växer utan differentierar i komplexa strukturer. Förståelse för hur celler differentieras är avgörande för framtida stamcellsbaserad behandling av olika sjukdomar.

Farmacevtbrist hotar i Danmark

0

Rekryteringsproblemen på danska apotek kommer att bli allt mer uttalad under de kommande åren. Liksom här är personalens genomsnittsålder hög och stora grupper väntas gå i pension under de närmaste åren. Många väntas dessutom gå i pension redan vid 60 år. Det skriver tidningen Farmaci (nr 9/2001).

Enligt arbetsmarknadschefen i Apotekerforeningen, Per Rasmussen, måste det sättas in åtgärder på många plan för att lösa situationen. Det handlar bland annat om att skapa ett mer intressant innehåll i arbetet och att ge apoteksarbete mer prestige.

Till förslagen hör också att etablera en farmacevtisk högskola i Jylland. Men det är ett förslag som kanske måste skrinläggas tills vidare eftersom det till och med har varit svårt att fylla de 200 existerade studieplatserna vid Danmarks Farmaceutiske Højskole. Enligt studiechef Ilse Fjalland vid skolan beror det på ett generellt imageproblem i sektorn. Befolkningen vet inte vad en farmacevt är och apoteket är facket enda fönster utåt. De unga ser inte de valmöjligheter som utbildningen ger. Om man ska få fler sökande måste man synliggöra de andra arbetsmöjligheter som finns inom medicinsk och bioteknisk industri.

Fem distansenheter för djurläkemedel inrättas

0

Apotekets marginal på djurläkemedel har sjunkit kraftigt de senaste åren. För att även i fortsättningen kunna erbjuda rabatterade djurläkemedel till landets veterinärer måste man få ner lagerkostnaderna. Runt årsskiftet träder ett nytt avtal i kraft som innebär att fem nya stora apotek, så kallade distansenheter, för djurläkemedel ska inrättas. Veterinärer som vill ha fortsatt rabatt måste göra sina inköp via dessa enheter. De kommer att ligga i Lund, Uppsala. Skara, Eskilstuna och Trollhättan.
? Orterna är strategiskt utvalda med tanke på var den största delen av animalieproduktionen finns, säger Gunnar Karlsson, djurläkemedelsansvarig på Apoteket. Jordbruket har ändrat karaktär under de senaste årtiondena – utvecklingen går mot allt färre men större jordbruk. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många kunder på de lokala apoteken för att man ska kunna hålla ett fungerande djurläkemedelslager. Det kan också vara svårt för personalen att hålla sig uppdaterade om de olika djurläkemedlen.

Bättre kompetens
Nu samlas specialisterna på djurläkemedel vid de fem distansenheterna och där har man upprättat ett 020-nummer dit både veterinärer och djurägare kan ringa och ställa frågor.
Man räknar med att cirka 40 procent av de receptbelagda djurläkemedlen går till veterinärmottagningar och det är den delen som berörs av det nya avtalet. Privatpersoner som ska hämta ut recept för sina husdjur, eller köpa receptfria läkemedel, kan göra det som vanligt på sitt apotek.

SFAM prisar bästa och sämsta annons

Svensk förening för allmänmedicin, SFAM, utser sedan några år varje år den i deras ögon bästa och sämsta annonsen för ett läkemedel i Sverige. Ur motiveringarna går att läsa att vetenskap och saklighet, utan överdrifter, är sånt som tilltalar ledamöterna i SFAM:s priskommitté.

Till årets Bottennapp 2001 utses Norvasc (amlodipin), en kalciumantagonist för behandling av hypertoni och stabil angina pectoris. Motiveringen lyder: "Annonsen antyder på ett förföriskt sätt att sexuella biverkningar skulle vara ett mindre problem med amlodipin än jämförbara läkemedel. Denna fråga har aldrig undersökts i studier som jämför effekter och biverkningar av olika hypertoniläkemedel. Den enda referens som ges i annonsen är till en jämförande undersökning med en annan kalciumantagonist där biverkningsmönstret inte undersökts."

Sakligt och utan överdrifter

Årets Lyckokast 2001 går till Glucophage (metformin), ett peroralt antidiabetikum för behandling av icke-insulinberoende diabetes mellitus när patienten inte svarat på kostbehandling. Motiveringen lyder: "Annonsen lyfter fram ett resultat från den viktigaste långtidsuppföljning, som hittills gjorts av typ-2-diabetes (UKPDS). Det är angeläget att detta resultat får genomslag i klinisk praxis. I annonsen beskrivs studiens uppläggning och resultat sakligt och utan överdrifter."

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng