Månads arkivering oktober 2001

Annonsen är oförenlig med god branschsed

IGM har själv anmält Pfizer för annonseringen av nya Relpax (eletriptan), den sjätte triptanen på den svenska marknaden.

Annonsens helhetsintryck, med påståenden som "tillbaka strax", "snabbt tillslag" och "effekt inom 30 minuter", förmedlar att påståendena gäller merparten av behandlade patienterna. Vid närmare läsning av produktresumén noterar IGM att "lindring av huvudvärken inträffade så tidigt som 30 minuter efter oral administrering" vilket är något helt annat. Vidare, vid rekommenderad startdos 40 mg är fortfarande en stor andel patienter inte besvärsfria efter två timmar.

Annonsen domineras av en stor rödvinsflaska. Rödvin är en av de mest kända migränframkallande faktorerna och i migränbehandling ingår att försöka undvika dessa faktorer. IGM framhåller att i flera tidigare ärenden har det diskuterats att läkemedel inte får antydas vara ett möjligt sätt att fortsätta leva med en olämplig livsföring. Bilden i kombination med huvudrubriken "Tillbaka strax med Relpax" antyder just att patienten kan återgå till en olämplig livsföring.

Annonsens budskap är därför vilseledande, ovederhäftigt, överdrivet samt är stötande och oförenligt med god branschsed.

Trots att Pfizer bestrider anmärkningarna är IGM obeveklig. Den slutliga bedömningen blir att Pfizer har handlat i strid mot artikel 3 och 4 i Regler för läkemedelsinformation. Därmed åläggs Pfizer att betala en IGM-avgift om 50 000 kronor.

VI TYCKER: Generisk substitution och ökande läkemedelskostnaderna

Regeringen har föreslagit att apoteken i framtiden endast ska lämna ut det billigaste läkemedlet (om det finns flera olika att välja på) ? oavsett vad det står på receptet, så kallad generisk substitution. Vill patienten ha det dyrare preparatet får hon/han själv stå för mellanskillnaden. På detta sätt hoppas staten kunna spara åtskilliga miljoner kronor. Detta har prövats bland annat i Skåne och Västerbotten med olika resultat.

Är generisk substitution det bästa sättet att få bukt med de ökande läkemedelskostnaderna? Finns det något bättre sätt?

Marianne Boivie

Landstingsförbundet

Förslaget om generisk substitution är ett bra förslag. Både patienten och samhället har intresse av att inte behöva betala mer än nödvändigt för läkemedelsbehandlingen. Patientsäkerheten skall garanteras genom att Läkemedelsverket bedömer vilka läkemedel som är likvärdiga. Och finns det individuella medicinska skäl kan läkaren bestämma att läkemedlet inte får bytas.

Anders Hernborg

Distriktläkare, medl SFAM.L

Personligen är jag positiv till generisk substitution. De praktiska problem som ibland kan uppstå går rimligen att lösa; om man vill. Generika benämnda efter substansens kemiska namn, där det är lämpligt, följt av företagsnamn, underlättar byten. ETT bästa sätt tror jag inte finns, det rör sig rimligtvis om en mångfald samverkande åtgärder, jämför trafiksäkerhetsarbete. En av de viktigare komponenterna är en högkvalitativ, interaktiv, producentobunden fortbildning för läkarna. Ledande till att man icke utan evidens förskriver nyaste dyraste piller.

Björn Lindeke

Vd Apotekarsocieteten

Generisk substitution är ett opportunt sätt att minska samhällets läkemedelskostnader som är långt ifrån det bästa sättet. Den bästa läkemedelsnyttan uppnås genom följsamhet till ordination och disciplin vid förskrivningen gärna uppföljt via läkemedelsprofiler. Genom att tillgripa generisk substitution silar man mygg men sväljer kameler.

Gunilla Johansson

Distriktsläkare, Uppsala

Något måste göras åt läkemedelskostnaderna och med denna åtgärd kan man säkert komma en bra bit på väg. Att patientens medicin inte har samma namn som den doktorn skrev ut kan inte orsaka så mycket bekymmer med god information från apoteket. Man kan däremot inte förvänta sig att doktorn ska kunna ha alla priser aktuella. Flera alternativa åtgärder behövs säkert men detta kan vara en bra början.

Jan-Erik Ögren

Sjukhusapoteket Skellefteå

Givetvis ska vi försöka håla nere kostnaderna för såväl patienter som samhälle. Med billigast i varje ögonblick riskerar dock patienter med ett itererat recept för ett år att få fyra olika läkemedel med samma verksamma substans med olika namn och utseende på såväl tablett som förpackning. Förvirrande särskilt för de äldre med många olika mediciner.

Apotekens lagerhållning och farmaceutbrist är ett annat problem. Västerbottens läkemedelskommitté har år 2000 sparat 2,7 miljoner kronor på generika och 14 miljoner kronor på parallellimport genom lokalt samarbete mellan läkare och apotek. Bör prövas av andra.

Ingen ökad cancerrisk med kalciumantagonister

Behandling av hypertoni med äldre eller nyare läkemedel leder inte till en ökad frekvens av cancer. Det visar en retrospektiv analys av Stop 2-studien som publicerades i Lancet i augusti (2001; 358: 539-44).

Drygt 6 600 patienter ingick i studien som jämförde äldre hypertonibehandling, betablockad och diuretuika, mot nyare behandling, kalciumantagonist och ACE-hämmare.

Jämförelser med bland annat det Svenska cancerregistret samt inbördes jämförelser mellan de olika behandlingsgrupperna visade att ingen skillnad förelåg avseende cancerförekomst mellan de olika preparatgrupperna.

Det fanns inte heller någon ökad förekomst av cancer i den studerade populationen jämfört med svenska populationen som helhet.

Därav drar författarna slutsatsen att den behandlande läkaren ska engagera sig i att få ner patientens blodtryck istället för att oroa sig för cancer.

Höga BNP-nivåer medför ökad risk

I den amerikanska multicenterstudien Opus-Timi, som nyligen publicerades i New England Journal of Medicine, konstateras att BNP-nivåer i blodet skulle kunna vara värdefull för beslut om hur aktivt en patient ska behandlas, skriver DagensMedicin.se.

I studien var risken att dö högre ju högre värde på BNP. Jämfört med den fjärdedel som hade de lägsta BNP-halter var risken 3,8 gånger högre för dem i näst lägsta kvartilen. I den tredje och fjärde kvartilen var risken 4,0 respektive 5,8 gånger högre jämfört med de i den första kvartilen.

BNP-halten varierade mellan 5 och 1 456 pikogram per milliliter (pg/mL) bland studiedeltagarna och medianvärdet var 81 pg/mL. Halten i den fjärdedel patienter som hade de lägsta BNP-nivåerna var högst 44 pg/mL (den första kvartilen). Den andra kvartilen låg som högst 81 pg/mL och den tredje på 138 pg/mL.
BNP är ett neurohormon som bildas i hjärtats kammarmuskulatur.

Pharmacia största läkemedelsföretag i Sverige

I en sammanställning som Läkemedelsvärlden har gjort, baserad på Veckans Affärers (VA) årliga topplista över Sveriges 500 största företag, hamnar Pharmacia på första plats tätt följt av Astrazeneca. Apoteket AB är tredje största läkemedelsföretaget i Sverige.

De stora förändringarna som skett är att MSD och Wyeth Lederle har klättrat i listan jämfört med 1999. Till Wyeth Lederles positiva ökning räknas en aggressiv och framgångsrik marknadsföring av Lanzo. MSD har fått in Vioxx som påverkar försäljningen positivt. Likaså gäller för Pharmacia och deras Celebra.

Mindre lönsamma
Glaxo Wellcome och Ferring tappar i försäljning, likaså Novartis. Det beror på att Novartis under året sålde av kemi- och växtskyddsdelen i företaget.

VA är generös i sin tolkning av svenska företag. Även om företaget har flyttat sitt säte utomlands eller fusionerat med ett likbördigt utländskt företag, räknas hela företaget in i rankingen.
Uppgifterna baseras på senast tillgängliga årsredovisning och avser som regel räkenskapsåret 2000.

Värt att notera är att Apoteket försämrade sitt resultat med 93 procent förra året (se LV 4/01). Andra företag som tappar i lönsamhet är Kronans Droghandel, Novartis och Baxter.
För att komma med på listan måste företagen ha en omsättning på minst 869 miljoner kronor. För svenska företag redovisas koncernens siffror. För utlandsägda företag redovisas som regel det svenska dotterbolagets omsättning.

Nya läkemedel från Pfizer

Stärkta efter succén med Viagra, lanserar snart Pfizer nya läkemedel, speciellt för män.

COMPLIMENTRA ? I kliniska prövningar noterade 82 procent av de medelålders män som fick Complimentra att deras livspartner hade bytt frisyr.

NYFIAGRA ? gav män en oemotståndlig drift att lägga näsan i blöt. Läggs förmodligen ner innan studierna är slutförda.

GYLFAGRA ? Har visat lovande resultat i tidiga studier hos män med GSG (Glömt Stänga Gylfen). Speciellt användbar för män som använder Viagra.

Läkemedelsvärlden utlyser en tävling!

I läkemedelsterminologin finns många uttryck som används överdrivet ofta, och framförallt på engelska. Det är uttryck som drug development, pipeline, pharmacovigilance, CRO”s och många fler.

På Läkemedelsvärlden vill vi främja det svenska språket och välkomnar därför förslag på hur dessa och andra medicinska ord kan användas på svenska istället.

Skicka dina förslag med e-post till tips@swepharm.se senast söndag den 2 december. I nummer 1-2, som utkommer i slutet av januari, kommer vi att lista de bästa förslagen. Tre vinnare får fina priser.

"Kr/DDD är inget jämförpris?

I NEPI:s rapport ?Jämförpriser på läkemedel? presenteras en lista över kr/DDD som ett hjälpmedel för läkemedelskommittéer och förskrivare med få problem. I sin rapport visar NEPI att man inte förstår begränsningarna i det annars viktiga måttet definierad dygnsdos, DDD.

Definierad dygnsdos, DDD, är ett administrativt mått som sätts på nya läkemedel utifrån vissa antaganden. DDD är den förmodade genomsnittliga dygnsdosen, då läkemedlet används av vuxna vid läkemedlets huvudindikation. Det innebär att DDD är ett bra mått att följa förändringar i volym av ett och samma läkemedel över tid och ett och samma läkemedel mellan länder över tid. Det är viktigt att veta att DDD ibland kan revideras. Därför får man inte jämföra statistik från flera år om inte statistiken hämtats vid ett och samma tillfälle från en databas som underhålls på korrekt sätt.

Rätt hanterat är DDD ett alldeles utmärkt mått som tillsammans med ATC-klassifikationen revolutionerat sättet att arbeta med läkemedelstatistik. Det är däremot inte ett alltid ett bra mått att följa, eller värdera kostnadskonsekvenserna av, ett byte från ett läkemedel till ett annat! Skälet till det är att DDD inte kan användas för att omvandla en läkemedelsmängd till antal behandlade patienter utan att validera att DDD verkligen beskriver den normalt genomsnittliga förskrivna dosen.

I NEPI:s rapport skrivs en del om för- och nackdelar kring måttet DDD och kr/DDD men utan att redovisa en av de allra viktigaste fallgroparna när man använder DDD. Istället argumenterar NEPI för att problemet inte existerar genom att skriva: ?En invändning som framförts mot kr/DDD är att man inte alltid förskriver en dos som motsvarar DDD. Till detta kan sägas att kr/DDD är inte annorlunda än de jämförpriser som finns för andra varor (till exempel kr/kg) och som ger bra prisjämförelse trots att man inte alltid inhandlar den mängd som är jämförelsemåttet.? ?DDD motsvarar för läkemedel vad meter är för avstånd.? Här har NEPI helt enkelt fel! Köper vi en meter tyg till ett klädesplagg så är det en meter vi vill ha oavsett vilket tyg vi väljer. Köper vi ett kg falukorv är det för att vi vill ha ett kg falukorv oavsett tillverkare. Med läkemedel är det INTE så. Där köper vi för vissa substanser i genomsnitt avsevärt mer än 1 DDD/patient och för andra betydligt mindre än 1 DDD/patient. NEPI negligerar i sin rapport det som är en av de allra första sakerna vi lär ut i vår grundläggande utbildning av läkare och ekonomer som använder sig av vårt landstingsinterna system för läkemedelsstatistik och redovisning.

NEPI har inte tagit fram ett jämförpris utan en ?priskorg? för varje läkemedel som beskriver hur mycket en viss mängd av det läkemedlet (DDD) kostar om man tar hänsyn till hur olika beredningsformer, styrkor och förpackningsstorlekar sålts i Sverige under år 2000. Det man inte gjort är att ha tagit fram hur mycket det kostar att behandla en patient ? Men för att ta reda på hur mycket det kostar att behandla en patient måste man ta reda på hur mycket en genomsnittlig patient faktiskt behandlas med per dygn (benämns ofta prescribed daily dose, PDD). Det är uppenbart från en enkel tabell att DDD inte är ett bra jämförmått hos stora och viktiga läkemedelsgrupper. Inte betraktar vi 20 mg Losec som ett normalt alternativ till 30 mg Lanzo? Normalt jämför vi 20 mg Losec med 15 mg Lanzo! Inte ser vi 20 mg Fontex som jämförbart med 20 mg Cipramil när Cipramil ofta doseras betydligt högre och Fontex inte så sällan lägre än så?

Vad tycker egentligen tillverkarna av Lanzo, Pantoloc och Pariet om att Astrazeneca i sina kontakter med östgötsk sjukvård använder sig av kr/DDD för att visa att Losec inte var så farligt dyrt och att Nexium är ännu billigare än Lanzo, Pantoloc och Pariet? Förutom att jämförelsen haltar enligt ovan så innebär den ytterligare ett fel som NEPI inte varnar för! Om ett företag väljer att sälja vissa förpackningar av sitt läkemedel till samma pris oavsett styrka på tabletten dos så kan ?priskorgen? visa ett pris per DDD som är lägre än vad en DDD kostar i de förpackningar där en dos motsvarande DDD finns tillgängligt! Priskorgen visar då vad läkemedlet genomsnittligt kostar på marknaden men priset kr/DDD kan då inte användas för att beskriva vad en DDD faktiskt kostar för patienten och samhället.

Även Läkemedelsvärlden tycks ha anammat måttet kr/DDD, exempelvis i anslutning till temaartiklarna om migrän. Det skulle glädja mig om tidskriften istället gör som de som satt sig in i problematiken ? använder kr/DDD med försiktighet och inte marknadsför det som något det inte är.

"Många läkemedelskommittéer har förstått hur kr/DDD skall användas"

Vi skriver: ?En invändning….är… att man inte alltid förskriver en dos som motsvarar DDD?. För de flesta torde det vara ett onödigt påpekande att förskriven dos till en enskild patient kan avvika från DDD, som är en genomsnittsdos. Vi säger att kr/DDD motsvarar kr/kg eller kr/meter för andra varor. Alla torde ha klart för sig att man kan köpa både mer eller mindre än ett kilo eller en meter. Man vet också att, då man använder varan, man tar vad man behöver och inte just den mängd man köpt. Om detta skriver Hoffmann: ? Där köper vi för vissa substanser i genomsnitt avsevärt mer än 1 DDD/patient och för andra betydligt mindre än 1 DDD/patient?. ?Köpa? i detta sammanhang måste betyda ?använda? eller ?förskriva? och det är kanske därför som Hoffmann har hamnat fel. Därtill bör understrykas att jämförpriser endast är av intresse när vi jämför i övrigt likvärda alternativ t.ex. Seloken ZOC/Tenormin (vid hypertoni) men inte Saroten/Cipramil eller Pravachol/Lipitor.

Måttet kr/DDD har, som vi påpekat, vissa nackdelar. Vi har använt detta mått för att visa vad olika läkemedel kostade under det gångna året, uttryckt som ett medelvärde av hur olika styrkor och förpackningar använts. Kr/DDD ger således inte ett dagsaktuellt jämförpris men det gör det möjligt för en läkemedelskommitté som vet hur många DDD som används inom ett indikationsområde att beräkna vad ett preparatbyte kan få för kostnadseffekt. Kr/DDD är det hittills bästa tillgängliga måttet för att jämföra alternativa läkemedels kostnader. Hoffmann tycks argumentera för att man inte skall ha något jämförande mått alls.

Läkemedelsvärlden har inte anammat något mått

Mikael Hoffman skriver att vi på Läkemedelsvärlden har anammat kr/DDD. Jag håller inte med honom om det.

Det är sant att vi i temanumret om migrän (LV 10/2001) hade med en liten ruta med några läkemedel som rekommenderas och används för att behandla migrän. Men att hoppa iväg och säga att vi har anammat kr/DDD är ett väldigt långt hopp.

Syftet med rutan var att visa hur mycket olika läkemedel och behandlingar kostar och att belysa på ett enkelt och överskådligt sätt visa att nyare preparat kostar mer än äldre. Vidare var syftet att få tidningens läsare att tänka efter själva och inse att migränbehandling kan kosta olika mycket beroende på vilket preparat patienten får utskrivet av läkaren. Syftet var inte att med vetenskaplig exakthet redogöra för faktisk förskrivning.

Om vi på Läkemedelsvärlden vill "marknadsföra" något som vi tycker är bra kommer det att framgå klart och tydligt. Då kommer vi inte att göra det i form av en liten ruta i slutet av en temaartikel. Läsare av Läkemedelsvärlden kommer aldrig att behöva tveka när, och om, vi marknadsför något.

Å andra sidan, som oberoende tidning med uppgift att granska, överlåter vi en eventuell marknadsföring till andra arenor.

"Javisst behövs nytänkande!"

Vad blev nu resultatet av detta nytänkande? Från mötet beskrivs att företagen varierade betänkligt beträffande sina presentationer och sin förmåga att besvara frågorna. Det var inte heller mycket ny information som kom fram. ?Företagen hänvisade i stort till publicerade studier?. Men det var väl bra? Var förväntningarna sådana att åhörarna ville höra några positiva effekter av de diskuterade analgetika som inte var publicerade? Var det den samlade, opublicerade biverkningssituationen för de olika medlen som skulle ha presenterats? Var det kommande ekonomiska överväganden från företagens marknadsföringsstrategier som man ville få avslöjade?

Visst är vården i behov av information och kunskap, men vilken? Beträffande läkemedelsföretagens kunskaper om sina egna produkter upprepar Fredrik Hed den axiomatiska beskrivningen att ?det är ju de som har den bästa, senaste och djupaste kunskapen om sina produkter?. Så säger alltid tillverkarna. Vi håller med när beskrivningen gäller det som vi här skulle kunna kalla ?den sammanslagna kunskapen?, men den visas aldrig upp. Vilken information om dödsfall med och utan muskelbiverkningar av Lipobay hade vi till exempel fått från tillverkaren för ett halvår sedan?

Vad är det vi behöver? Vad är det tillverkarna av läkemedel kan eller bör erbjuda? Vilken är vår gemensamma mötesplats? På det möte som beskrevs fungerade det tydligen inte. Varför? Evidensen måste granskas. I princip är all opublicerad dokumentation att betrakta som icke existerande (utom för registreringsmyndigheterna). Pseudopublikationer som abstracts med mera är inte pålitliga. Att hänvisa till publicerade studier är precis det som företagen skall göra. Resten kan tills vidare endast betraktas som marknadsföringsmaterial. De publicerade studierna kan och skall vi själva ta fram. Dessa skall sedan bedömas av producentobundna, professionella grupper och presenteras för förskrivarna.

Sökes: Svart hårig sjuk sköterska

Hur står det till med språket egentligen? Språk, förresten, vad har nu det med läkemedel att göra? En hel del, faktiskt. Varje läkemedel omges av en mängd skriftlig information; på förpackningen, i bipacksedeln, i FASS och så vidare och kan man inte få fram den på ett riktigt sätt, ja, då är läkemedlet inte mycket värt heller. Tryck förpackning. Tryck var då? Ögon droppar. Då kanske det behövs ögondroppar? Radio aktiv. Jaså, vilken kanal?

Fast ett mellanslag mer eller mindre spelar väl ingen roll? Man fattar ju ändå av sammanhanget vad som avses, eller hur? Är det så säkert, det? Om vi jämför meningarna: ?Sven gick till kiosken och köpte sex tidningar? och ?Sven gick till kiosken och köpte sextidningar?, så skiljer de sig inte mycket. Ett mellanslag, närmare bestämt. Betydelsen är däremot väldigt olika och här kan man möjligen tycka att det vore mer smickrande för Sven om vi tillämpade särskrivningsprincipen, men det beror ju på vad som faktiskt hände. Förhoppningsvis menar man det man skriver, det gäller bara att tänka efter lite före. Vi kan ju passa på att rentvå exemplet Sven genom att förmoda att det verkligen var sex tidningar han köpte. Sex herrtidningar, kanske?

Om man läser läkemedelsföretagens platsannonser så ser man att det ofta är ett krav eller en förutsättning att man talar och skriver både god engelska och god svenska. På vissa annonser märks det tydligt att företaget är i stort behov av språklig kompetens, men förutom det så är det glädjande att man fäster stor vikt vid just språklig förmåga. Ibland nämns bara goda kunskaper i engelska i annonsen; betyder det då att man förutsätter att alla ändå är duktiga på svenska eller tycker man inte att svenskan spelar någon roll? Fråga patienterna vad de tycker!

Det här med vad anställningarna kallas är ett kapitel för sig. Visst lever vi i en föränderlig värld med många internationella företag, men berättar man verkligen för sina vänner och bekanta att man fått jobb som ?Pharmacovigilance Associate? eller ?Regulatory Affairs Supply Chain?? Visserligen kan det nog bli inledningen på en lång och spännande konversation, men förr eller senare måste man väl ändå förklara ? på svenska ? vad jobbet går ut på? ?Ja, men?, invänder nu någon, ?det finns faktiskt ingen bra svensk beteckning och dessutom är koncernspråket engelska.? Varför är då inte hela annonsen på engelska? Att bara vägra översätta vissa ord handlar väl snarast om slöhet och bristande fantasi, men eftersom det alltid är energiska och kreativa människor man söker i annonserna så kanske det ordnar sig med tiden? Engelska är ett utmärkt vackert och användbart språk, men det gör sig inget vidare i kombination med svenska. Blandade språk bidrar knappast till förståelse; möjligen kan det roa omgivningen eftersom det lätt blir lite fånigt. Sedan är det klart att jag, som enkel utredare, är avundsjuk på alla långa, fina engelska titlar. Kanske något i stil med ?Regulatory senior pharmaceutical variations assessor? skulle passa, men vad skulle jag använda den till? Jag tror jag passar.

När ett företag annonserar efter en ?Framåt Ledare? undrar man om det verkligen är en totalitär ledarstil man är ute efter, för så kan man ju tolka det. Förmodligen är det väl ?Framåt ledare? man menar, men det är inte riktigt samma sak. Själv jobbar jag åtminstone mycket hellre med en bra ledare än med en Ledare; hur framåt han eller hon än må vara. ?Human Resources? är en annan vanligt förekommande favorit; jag har hittills inte sett någon hållbar förklaring till vad det egentligen är för något. Troligtvis finns det helt enkelt ingen bra svensk beteckning…

Språket utvecklas alltid, det är naturligt, men om utvecklingen innebär att betydelser slarvas bort eller förståelsen försvinner så är det väl snarast en avveckling det handlar om? Så visst är det viktigt att tänka på hur vi handskas med språket, även i vår bransch. Utom ordentligt viktigt, faktiskt.

Ökat stöd till egenvård

Egenvården i Europa har beräknats stå för mellan 80-90 procent av alla åtgärder inom hälsovården. Den påskyndar tillfrisknandet och stärker självkänslan hos den krasslige. För samhället innebär egenvården minskade sjukvårdskostnader. De senaste decennierna har rådgivning kring egenvård ? huskurer som det hette fram till mitten av 70-talet ? fått stor omfattning i media, primärvård och på apotek.

Tid är i stigande utsträckning en bristvara i vardagslivet. Nya produkter och tjänster syftar till att frigöra tid: mobiler, snabbmat, dygnet runt-öppna småbutiker osv. Vi vill uträtta allt fler ärenden på plats. Därför säljer mackarna färskt bröd och därför öppnar KF och ICA bank i butiken.

Distributionen av läkemedel i Sverige möter inte denna utveckling. I ett europeiskt perspektiv har vi extremt lång väg till läkemedelsinköp. Det går 3-4 gånger så många kunder på ett svenskt apotek jämfört med nere i Europa. I allt fler länder kan dessutom delar av det receptfria sortimentet köpas i dagligvaruhandeln. Hos oss går utvecklingen åt motsatt håll. Vart tionde apotek har varit stängt två somrar i rad.

I Danmark har riksdagen i år bestämt att sju grupper av läkemedel för egenvård får säljas i dagligvaruhandeln. Det är medel mot ont i halsen, rökavvänjning, sur mage, håravfall, hosta, smärta och åksjuka. Säljaren måste tillhandahålla minst ett preparat i varje grupp och dessutom föra bok över försäljningen. För information hänvisas kunden till förpackningstext, bipacksedel, Medicinhåndbogen (Patient-Fass) och apotek.

Ökad tillgänglighet av läkemedel gör det lättare att bedriva egenvård. Danskarna har visat på en lösning, som Sverige kan följa. Behandling av trög mage är dock vanligare i egenvård än den av håravfall. Anpassningen bör gå lätt eftersom 700 handlare redan har erfarenhet av försäljning av receptfria läkemedel och ytterligare hundratals av naturläkemedel och vitaminer.

Var tredje svensk tycker att receptfria läkemedel är för dyra. En överföring av receptbelagda preparat till dagligvaruhandeln skulle leda till prissänkningar för dessa. Apoteket har ett påslag på preparat inom ovanstående grupper, som med något undantag ligger på mellan 50 och över 100 procent. Påslaget i dagligvaruhandeln för varor med litet spill, dit läkemedel skulle höra är lägre. För att underlätta egenvård bör dessutom momsen på receptfria läkemedel sänkas rejält. Sverige har tillsammans med Danmark högst moms i hela Europa. Det är fel att momsen på livsmedel och böcker ska vara sänkt men inte den på läkemedel.

Mer än 70 procent av allmänheten vill kunna köpa receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. En majoritet av politikerna ville detsamma senast de tillfrågades. Konkurrensverket förordar detsamma i sin rapport om försäljning av läkemedel. Vad eller vilka är det, som fördröjer denna utveckling av svensk läkemedelsdistribution?

Cannabis prövas på MS

Den randomiserade placebokontrollerade studien, som avser att rekrytera 660 patienter vid 38 sjukhus i Storbritannien, ska jämföra cannabisolja med tetrahydrocannabinol, THC ? båda i kapselform. Varje patient ska behandlas i ett år och skattas för muskelstelhet och rörlighet varannan vecka. Patienterna ska också fylla i ett formulär om invaliditet och livskvalitet.

Det primära målet med studien är att utvärdera hur cannabis och THC påverkar spasticitet mätt enligt en internationell skala samt effekten på rörlighet. Resultaten kommer att publiceras sommaren 2003.

Om studien är framgångsrik kan den medverka till att reglerna kring medicinsk användning av cannabis lättas

Hormon från fettvävnad kan ge behandling för typ 2-diabetes

Två olika forskarlag har funnit att hormonet adiponectin, som frisätts från fettvävnad, spelar en viktig roll i regleringen av blodsockernivåer. I två separata artiklar i Nature Medicine (2001;7:941,947) rapporterar de att injicering av adiponectin till feta möss sänker nivåer av blodglukos och reducerar insulinresistensen.
Det ena forskarlaget från USA kunde med adiponectin normalisera abnorma nivåer av insulin och glukos hos möss. Dessutom ökade adiponectin förmågan att producera glukos i en isolerad levercell trots låga nivåer av insulin genom att förbättra insulinets verkan.
Japanska forskare har utfört en liknande studie för att undersöka adiponectin hos feta och magra möss. De fann att adiponectin reducerar insulinresistensen hos möss genom att minska triglyceridnivåer i muskler och lever.
Båda studierna visar också att behandling av insulinresistenta möss med PPAR-agonister som glitazoner ökar adiponectinnivåerna.
I en kommentar i samma nummer av tidskriften (s 887) skriver en diabetesforskare att om man knäcker nöten om förhållandet mellan fetma och insulinresistens kan det medföre nya terapier för en rad tillstånd. Fett är inte bara något som lagras upp i kroppen utan ett endokrint organ som frisätter hormoner som svar på specifika stimuli eller metabola förändringar.
Förutom leptin och adipsin är adiponectin det enda proteinet som huvudsakligen utsöndras av adipocyter. Insulin stimulerar dess frisättning, men hos patienter som är insulinresistenta eller diabetiker är utsöndringen av adiponectin försämrad.

Antioxidanter kan minska effekten av lipidsänkande läkemedel

0

Enligt amerikanska forskare verkar supplement av antioxidanter reducera effekten av lipidsankande läkemedel. Det är resultatet av flera studier som har misslyckats med att visa värdet av antioxidantterapi när det gäller att förhindra eller bota kardiovaskulär sjukdom.
Forskare vid universitetet i Washington utförde en 12 månader lång studier på 153 patienter. Deltagarna delades in i fyra behandlingsgrupper som fick respektive simvastatin och niacin, enbart antioxidanter, simvastatin eller niacin plus antioxidanter eller placebo. De antioxidanter som patienterna fick två gånger om dagen var ß-karoten 12,5 mg, vitamin C 500 mg, vitamin E 400IU och selen 50 µg.
Efter 12 månader fann man bara små skillnader i lipidnivåer i placebo- och antioxidantgrupperna. Däremot hade de som fått simvastatin och niacin en signifikant minskning i plasmakolesterol, triglycerider och LDL-kolesterol, oavsett om de också hade fått antioxidanter.
Men den gynnsamma effekten av simvastatin och niacin på HDL?kolesterol var reducerad. Förändringen i HDL-nivåer i gruppen som fått antioxidanter plus simvastatin och niacin skilde sig inte signifikant från de som fått placebo. Denna brist på svar var lika både för rökare och icke-rökare samt för personer med eller utan diabetes eller hypertoni.
Studiens upplägg gör att man inte kan säga vilken komponent hos antioxidanter som svarar för effekten.
Forskarna menar att ökningen i HDL i simvatstatin-niacin gruppen troligen är en effekt av antioxidanter på niacin eftersom simvstatin bara har måttlig effekt på HDL. (Arterosclerosis Thrombosis and Vascular Biology 2001;21:1320)
I en åtföljande artikel i samma nr (s 1253) skriver en amerikansk epidemiolog: ?Mot bakgrund av den hittills visade bristen på effekt av antioxidanter som ges i vitaminkombination i kliniska studier bör de inte rekommenderas för prevention av hjärtkärl sjukdom. Läkarna bör upplysa om risken med antioxidanter ? särskilt i kombination med lipidsänkande läkemedel?.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng