Så ska fler fås att välja hpv-vaccin

Andelen flickor som vaccinerats mot hpv ligger fortsatt på runt 80 procent. Nu startar Folkhälsomyndigheten en studie för att öka vaccinationsviljan ytterligare.

24 april 2018, klockan 10:11
0

Tiia Lepp Foto: Katarina Johansson

Nästan 80 procent av flickor som är födda 2004 och 2005 har fått minst en dos vaccin mot humant papillomvirus, hpv. Det visar den senaste statistiken från Folkhälsomyndigheten.

Vaccinationsgraden ligger på samma nivå som de senaste åren och är hög jämfört med många av de 70 länder vaccinet ges i.

– Det är en stabil och relativt hög nivå, men det är fortfarande en lika stor andel föräldrar som är tveksamma och väljer bort vaccinet eller väljer att senarelägga det, säger Tiia Lepp, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Nu startar Folkhälsomyndigheten en studie där man tillsammans med forskare från Karolinska institutet ska analysera registerdata för att identifiera grupper som är mer tveksamma till vaccinet. Studien väntas bli klar i höst.

– Det kan finnas olika anledningar till varför man som förälder tackar nej till vaccinet och med mer kunskap om de olika grupperna kan vi arbeta mer med riktade informationsinsatser, säger Tiia Lepp.

Oro för eventuella biverkningar är en orsak till att föräldrar väljer bort hpv-vaccinet. Systematiska uppföljningar av bland annat europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och Världshälsoorganisationen WHO visar dock att vaccinet är både effektivt och säkert. Andra grupper väljer i stället att senarelägga vaccineringen, berättar Tiia Lepp.

Sedan 2012 erbjuds alla flickor mellan 10 och 18 år hpv-vaccin och det ges vanligen i två doser i årskurs fem eller sex. Vaccinet skyddar mot humant papillomvirus, som kan ge upphov till livmoderhalscancer, och eftersom viruset överförs vi sexuella kontakter ges vaccinet innan förmodad sexualdebut.

– Ju äldre man är när man vaccinerar sig, desto större risk är det att man har hunnit bli utsatt för smitta, och då är vaccinet inte lika effektivt. Man har också sett att yngre personer svarar bättre på vaccinet och dessutom hinner bygga upp skyddet innan eventuell smitta, säger Tiia Lepp.

Det vaccin som ges inom skolhälsovården skyddar mot fyra hpv-stammar, varav två är de som framförallt orsakar cancer. Vaccinet ger ett 70 procentigt skydd mot livmoderhalscancer.

Det är sedan tidigare väl känt att vaccinet skyddar mot de virus som ger upphov till cellförändringar i livmodern, som på sikt kan utvecklas till cancer. Men eftersom det tar lång tid att utveckla livmoderhalscancer, cirka 20 år i genomsnitt, och vaccinet inte har funnits på marknaden så länge har det hittills inte funnits några data om faktiskt antal cancerfall. För första gången har nu finländska forskare presenterat interimsresultat som visar att hpv-vaccinet ger ett effektivt skydd även mot invasiv cancer.

I studien har forskarna följt de flickor som ingick i en vaccinstudie från 2002 och jämfört de som blev vaccinerade med ovaccinerade jämnåriga kvinnor. Genom att jämföra uppgifter om vaccinationsstatus med registrerade cancerfall i det finländska cancerregistret fann forskarna att inga av de vaccinerade hade utvecklat någon typ av hpv-relaterad cancer, medan så var fallet i den ovaccinerade gruppen. Vad gäller övriga cancertyper skilde sig inte grupperna åt. Studien väntas publiceras i sin helhet under nästa år.

– Man har ju vetat att vaccinet ska skydda mot cancer och man har sett en väldigt bra effekt på cellförändringar. Men eftersom det tar tid att utveckla cancer har man inte haft någon stark evidens vad gäller diagnosticerade cancerfall. Det börjar man få nu och den här studien är en bra början, säger Tiia Lepp.

I Sverige diagnosticeras ungefär 550 fall av livmoderhalscancer per år och patienterna hör till åldersgruppen som inte fått vaccin. Med vaccin beräknas cirka 380 av dessa cancerfall kunna förhindras, förutsatt att alla kvinnor tar vaccinet.