Nya läkemedel hjälper ms-patienter fortsätta jobba

Nya läkemedel hjälper ms-patienter fortsätta jobba

Nya ms-läkemedel förbättrade arbetsförmågan upp till tre gånger mer än äldre behandlingar i en aktuell studie.

4 sep 2018, kl 10:54
0

Fredrik Piehl Foto: Stefan Zimmerman

Forskare i Australien har undersökt vilken typ av behandling som är mest effektiv när det gäller att förbättra ms-patienters arbetsförmåga. Resultaten visade att patienter som fått de högeffektiva läkemedel som kommit på senare år upplevde den största förbättringen av sin arbetskapacitet. De rapporterade också mindre sjukfrånvaro. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry.

– Det är en intressant studie om en mycket viktig fråga. Vi behöver mer evidens om de olika nya ms-behandlingarnas effekt över tid, inte minst om hur de påverkar arbetsförmågan, säger Fredrik Piehl, professor och överläkare på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.

– Om vi genom effektivare behandlingsstrategier kan hjälpa fler ms-patienter att vara yrkesverksamma och bibehålla sin arbetskapacitet, har både patienterna och samhället stora vinster att göra.

Forskarna bakom studien analyserade enkätsvar från 874 patienter med multipel skleros, ms, om deras behandling och arbetsliv under fem år, mellan 2010 och 2015. Patienternas medelålder var knappt 50 år. 72 procent var fortfarande yrkesverksamma, 37 procent arbetade heltid.

De läkemedel som patienterna använt delades in i tre kategorier. Den första kategorin var traditionell injektionsbehandling med bland annat interferon. I en mellankategori fanns teriflunomid (finns på den svenska marknaden som Aubagio) och dimetylfumarat (Tecfidera). Den sista kategorin var de högeffektiva ms-läkemedlen fingolimod (Gilenya), natalizumab (Tysabri), alemtuzumab (Lemtrada) och mitoxantrone (Novantrone).

Forskarnas huvudresultat var att de patienter som fått behandling med något av de högeffektiva läkemedlen rapporterade två-tre gånger så stora förbättringar av arbetsförmågan som de som fått de traditionella injektionsbehandlingarna. Resultaten visar också att patienter med behandlingar i mellangruppen, teriflunomid och dimetylfumarat, rapporterade ännu färre förbättringar av arbetsförmågan än de med traditionell injektionsbehandling.

– Detaljer i studien bör tolkas försiktigt eftersom det är en ganska liten studie som inte heller är randomiserad. Dessutom bör man komma ihåg att de högeffektiva bromsläkemedlen i dag oftast sätts in när patientens tillstånd är riktigt dåligt och att det därför är hos dem som den största förbättringspotentialen finns. Detta kan ha bidragit till de goda resultaten för de högeffektiva läkemedlen, säger Fredrik Piehl.

Trots de reservationerna anser han ändå att studien ger stöd för att det kan vara långsiktigt kostnadseffektivt att sätta in högeffektiv behandling tidigt i sjukdomen.

– I Sverige har vi haft en behandlingstradition där bara en liten andel av patienterna fått börja med högeffektiva läkemedel i tidiga sjukdomsfaser. Problemet är då att när de kognitiva nedsättningarna kommer så är det redan lite sent att börja bromsa sjukdomen.

Fredrik Piehl efterlyser mer svensk forskning om ms-behandling och arbetsförmåga. I svenska studier är det delvis andra läkemedel än i den australiensiska som är aktuella att belysa. I Sverige används i dag allt mer den monoklonala antikroppen rituximab (Mabhtera) off label som bromsbehandling i stället för något av de högeffektiva läkemedel som ingick i studien från Australien. Samtidigt är de geografiska skillnaderna i behandlingstradition stora också inom Sverige.

– Tiden är mogen för nya studier om ms-behandling och arbetsförmåga i vårt land. Vi har haft de högeffektiva bromsbehandlingarna tillräckligt länge för att kunna göra bra nationella långtidsuppföljningar med hjälp av våra register, säger Fredrik Piehl.