Vill få off-labelterapi godkänd mot MS
Digital illustration av antikroppar. Bild: Istock.

Vill få off-labelterapi godkänd mot MS

En grupp svenska MS-forskare ansöker om att få med rituximab i pilotprojektet om ”repurposing”, nya godkända användningar av äldre läkemedel.

15 aug 2022, kl 12:27
0

Nya positiva fas III-resultat bör kunna föra off labelläkemedlet rituximab närmare att bli godkänt mot multipel skleros, MS. Det anser forskarna bakom den svenska fas III-studien, som nyligen publicerades i Lancet neurology.

Forskargruppen ansöker nu om att få delta med rituximab som MS-behandling i Läkemedelsverkets och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets gemensamma pilotprojekt om så kallad ”repurposing”. Projektet syftar till att hitta vägar för att skapa nya regulatoriskt godkända användningsområden för befintliga äldre läkemedel där patentet har gått ut.

– Det är jättespännande. Ur vissa aspekter skulle det vara mycket bra om vårt arbete kan leda fram till att MS blir en godkänd indikation för rituximab, säger Anders Svenningsson, professor i neurologi vid Karolinska institutet och studiens försteförfattare.

Inget patent kvar på rituximab

Rituximab är en monoklonal antikropp som eliminerar B-celler. Den finns i olika läkemedel som är godkända för behandling av bland annat cancersjukdomen lymfom.

Rituximab är däremot inte godkänt för behandling av MS, men har ändå fått en bred användning vid denna diagnos på många håll, däribland i Sverige. Off-labelanvändningen av rituximab mot MS började ta fart kring 2008. Då var behandlingsmöjligheterna på området mer begränsade än i dag och de goda effekter som rituximab visade sig ha mot sjukdomen väckte stort intresse bland MS-specialister.

Eftersom läkemedelspatentet gått ut har det saknats starka kommersiella drivkrafter att göra stora studier om säkerhet och effekt vid MS-behandling med rituximab, och då även för att ansöka om utökad godkänd indikation. Men trots lågt affärsmässigt intresse har det tillkommit allt fler kliniska forskningsresultat som stöder att läkemedlet är effektivt mot MS och har en tillfredsställande säkerhetsprofil. Några av dem har gjorts i Sverige.

– Det har varit en god uppslutning kring det här från neurologer som arbetar med MS i vårt land. Vi har haft en bra och okomplicerad dialog och har kunnat samarbeta om flera gemensamma forskningsprojekt, berättar Anders Svenningsson.

Sjutton sjukhus medverkade

Kring 2015 började förberedelserna för den nu publicerade studien. Rituximab användes då mer och mer i MS-vården på grund av positiva kliniska erfarenheter – och även en växande efterfrågan från patienter. Men bristen på evidensstöd fick kritik av inte minst läkemedelsföretag. Och också MS-specialisterna själva efterlyste en tydligare vetenskaplig dokumentation som stöd för behandlingsvalet.

Anders Svenningsson tog därför initiativ till fas III-studien och fick starkt gehör. Sjutton universitetssjukhus och andra sjukhus runt om i landet kom att medverka.

Slutsatserna bygger på resultat för 195 patienter som rekryterades under 2016-2018. De var i åldrarna 18-50 år, hade skovvis förlöpande MS (den vanligaste formen) och randomiserades till att antingen få rituximab eller standardbehandling med dimetylfumarat. Rituximab gavs som infusioner var sjätte månad och standardbehandlingen som kapslar varje dag. Under en 24 månader lång uppföljningstid analyserade forskarna förekomsten av skov (perioder av försämring av sjukdomstillståndet).

Lägre kostnad viktig faktor

Tre av 98 patienter (3 procent) i rituximabgruppen och 16 av 97 (16 procent) i dimetylfumaratgruppen fick MS-skov under uppföljningstiden. Den vanligaste biverkningen av rituximab var reaktioner mot själva infusionen och den vanligaste biverkningen av dimetylfumarat var mag-tarmbesvär och plötslig hudrodnad i ansiktet. Forskarna såg inga säkerhetsproblem.

Av praktiska skäl gick det inte att göra studien blindad för patienterna utan de visste vilken behandling de fick. Däremot var den blindad för de forskare som analyserade behandlingsresultaten. Och forskarna anser att fas III-studien ger tydligt stöd för att rituximab är effektivare än standardbehandling för att förebygga skov hos MS-patienter.

Numer finns det ytterligare några läkemedel med samma verkningsmekanism som rituximab som även är godkända mot MS och fortfarande har patent. Men de är betydligt dyrare. Enligt Lancetstudien var behandlingskostnaden för rituximab i studien exempelvis en tiondel av kostnaden för ett av de liknande, B-cellsriktade läkemedlen med MS som godkänd indikation.

– Den lägre kostnaden gör att vi i vården kan ha råd att ge rituximab även som första linjens behandling. Utan tillgång till rituximab skulle vi bli tvungna att använda mindre effektiva läkemedel, säger Anders Svenningsson.

Hoppas på projekt

Han tycker att det ofta är lite för stort fokus på frågan om en viss terapi är off label eller inte.

– Till stor del handlar den frågan om företagens marknadsföringsrättigheter, vilket inte spelar så stor roll för oss i vården. Det vi har ansvar för är att ge våra patienter så bra behandling som möjligt, oavsett om den är on eller off label, säger han, men nyanserar sedan:

– Samtidigt finns det vissa viktiga värden med att användningen stämmer med den godkända indikationen. Det gäller främst att det blir en mer strukturerad långsiktig säkerhetsuppföljning, med tydligt utpekat ansvar för denna uppföljning.

Han och hans kollegor bakom studien hoppas därför nu att rituximab blir en av kandidaterna i pilotprojektet om repurposing. Läkemedelsverket och TLV meddelade tidigare i år att tre av planerade fem kandidatläkemedel var klara för projektet. De efterlyste också fler ansökningar från forskare som har en kandidat de vill delta med.

Projektidén är att skapa en modell som bygger på existerande regulatoriska verktyg och kan leda fram till en ny godkänd indikation för det aktuella läkemedlet. Modellen ska koppla ihop akademiska forskare som vill se en ny indikation för ett äldre läkemedel, med företag som är intresserade av att ansöka om godkännande och ta produkten till marknaden. Enligt Anders Svenningsson finns det ett eller flera tänkbara sådana företag när det gäller rituximab.

Vill även påverka riktlinjer

Han hoppas också att de nya fas III-resultaten ska påverka Socialstyrelsens pågående arbete med att revidera de nationella behandlingsriktlinjerna för MS. Tidigare i år hoppade han av sitt expertuppdrag i det arbetet. Detta när det stod klart att off labelbehandling med rituximab av rättsliga skäl inte skulle få stå med i de reviderade behandlingsrekommendationerna. Anders Svenningsson anser att beslutet är felaktigt.

– Jag förväntar mig att svenska myndigheter ska vara måna om att få fram bra läkemedel för så många som möjligt, säger han.

Men finns det inte en risk att läkemedelsföretag inte vill satsa på att ta fram nya läkemedel mot allvarliga sjukdomar om deras produkter kan bli utkonkurrerade av billigare off label-preparat?

– Jag ser det precis tvärtom, svarar Anders Svenningsson.

– Konkurrensen från rituximab bör kunna stimulera företagen att ta fram ännu bättre läkemedel i stället för fler av samma typ. För att vården ska vara beredd att betala ännu större summor så måste det handla om revolutionerande läkemedel. Kanske ett MS-vaccin som kan förebygga sjukdomen så att vi inte behöver andra läkemedel. Läkemedelsindustrin måste helt enkelt jobba hårdare och gå vidare till nästa steg när det gäller MS.