Vilka covid-19-vacciner kommer vi ha i framtiden?

Vilka covid-19-vacciner kommer vi ha i framtiden?

Tillsammans med experter belyser Läkemedelsvärlden olika trender inom utvecklingen av vacciner mot covid-19.

30 jun 2021, kl 13:45
0

Ali Mirazimi

Ali Mirazimi. Foto: Martin Stenmark

Sven Arne Silfverdal

Sven Arne Silfverdal.

Johan Wäborg.

Johan Wäborg.

Utvecklingen av covid-19-vacciner har som bekant gått rekordsnabbt och efter drygt ett år med pandemin finns det fyra godkända vacciner i EU. Många fler är också under utveckling. Enligt den senaste uppdateringen (30 juni) från Världshälsoorganisationen, WHO, utvecklas just nu 289 vaccinkandidater varav 105 är i klinisk fas.

Men trots den snabba utvecklingen av covid-19-vacciner finns det fortfarande många utmaningar för vaccinutvecklarna, bland annat när det gäller logistik, ekonomi, vaccinskepticism och politik.

Och det finns också många obesvarade frågor. Vilka förändringar krävs för att vi ska kunna göra en fullskalig vaccinering tillgänglig i alla världens länder? Kommer den teknik som används i dag att fungera överallt? Och vilka är de senaste nyheterna inom vaccinutvecklingen?

mRNA-tekniken fick försprång

Pfizer/Biontech och Modernas covid-19-vacciner, som använder så kallad mRNA-teknik, fick en rivstart i coronapandemin. Tekniken har utvecklats under 20 år, men har aldrig tidigare kommit in i stora kliniska studier.

Detta beror på att det har funnits brister i stabiliteten, eftersom mRNA-molekylen är en känslig molekyl som bryts ner ganska fort. En annan eventuell svaghet är att mRNA-vacciner kanske kan ge ett kortare immunologiskt minne jämfört med andra vacciner. Detta kan innebära att personer måste vaccineras oftare.

– Jag har jobbat med den här tekniken sedan början av 2000-talet och redan då såg vi fantastiska resultat. Men eftersom molekylerna är otroligt känsliga blev vaccinet förstört när vi frös in det och det gick därför inte att lagra, säger Ali Mirazimi, virusforskare på Karolinska institutet och sakkunnig på Folkhälsomyndigheten.

– Men nu har den tekniken utvecklats. Genom att modifiera ändarna på mRNA-molekylen och packa in dem i lipidnanopartiklar, så har man stabiliserat molekylen samt förbättrat själva administrationen och upptagen av vaccinet in i våra celler, fortsätter han.

Tror du att det är mRNA-baserade vacciner som vi främst kommer att ha i framtiden?

– Ja det tror jag. Den gamla välbeprövade vaccintekniken kommer att finnas kvar, men när det gäller utvecklingen av nya vacciner kommer mRNA-tekniken absolut att vara med och konkurrera.

Fördelen med denna teknik är att man inte behöver göra några virusodlingar, utan det räcker med att endast ha information om virusets arvsmassa.

– När man har den informationen går det väldigt snabbt att utveckla ett vaccin, säger Ali Mirazimi.

Kan behöva olika sorters covid-19-vacciner

Även Sven Arne Silfverdal, överläkare och universitetslektor vid Umeå universitet, tror att vi kommer att se mer av mRNA-vaccinerna i framtiden.

– Man kan komma att behöva flera sorters olika vacciner. Ett som skyddar akut och ett som skyddar på längre sikt. Eftersom mRNA-vaccinerna verkar ge ett kortvarigare immunologiskt minne kan det bli så att man ger dessa som grundvaccin och ett vanligt traditionellt framtaget vaccin som en boosterdos.

Om vi kommer att behöva vaccinera oss mot covid-19 regelbundet i framtiden vet man inte än. Och inte heller hur ofta det i så fall kommer att behöva göras.

– Är vi grundvaccinerade räcker det kanske med en gång per år. Det kan också bli som med influensavirus som ändrar sin struktur, vilken innebär att man behöver ett nytt vaccin varje gång, säger Sven Arne Silfverdal.

Två av de hittills godkända vaccinerna är så kallade vektorvacciner. Dessa bygger på ett försvagat förkylningsvirus som fungerar som bärare och tar med sig genetiskt material som kodar för coronavirusets spikeprotein in i cellerna. Ett problem med sådana vacciner är att kroppen så småningom kan lära sig känna igen förkylningsviruset och bilda ett immunsvar. Detta kan innebära att vaccinet kanske inte fungerar längre när man får det för tredje eller fjärde gången.

Med mRNA-vacciner är detta inte ett problem eftersom de har ett inkapslad lipidhölje runt sig som kroppen inte kan lära sig att känna igen.

Logistik ett problem med covid-19-vacciner

Ett problem som har upptäckts under den inledande fasen av vaccineringen är svårigheter att hantera och förvara covid-19-vacciner i vissa länder. Till en början beslutades att mRNA-vaccinerna, som en försiktighetsåtgärd, skulle förvaras i extremt låga temperaturer. Detta gjorde att de var svåra att hantera i varmare länder som inte hade möjlighet till det. Senare upptäcktes dock att det räckte med att vaccinerna kylförvaras, men även en sådan förvaring är svår i vissa länder.

Det är en av anledningarna till att det svenska bioteknikföretaget ISR har påbörjat utvecklingen av ett vaccin i pulverform. För det vaccinet, som ska tas med hjälp av en inhalator, behövs ingen kylkedja.

Pulvervaccinet är uppbyggt av en kombination av ett ytprotein från sars-cov-2-viruset och en adjuvans, ett ämne som sätter igång kroppens förmåga att bilda antikroppar.

Ska kunna tas utan vårdpersonal

Förutom att pulvervaccinet kan förvaras i rumstemperatur, är en fördel att det ska kunna tas av patienten själv utan att någon vårdpersonal är inblandad. Det menar Johan Wäborg, vd på företaget Iconovo som har utvecklat inhalatorn som ska användas vid vaccineringen.

– Vår vision är att man ska kunna administrera vaccin på ett enkelt sätt. Det här vaccinet ska i princip kunna postas till den afrikanska landsbygden, utan att man riskerar att förstöra läkemedlet, säger han.

Men hur ska man kunna vara säker på att människor faktiskt tar vaccinet om det inte finns någon vårdpersonal som kan registrera det?

– Det är naturligtvis en mängd system som måste fungera för att patienterna ska kunna ta det själva och i realiteten kommer man att få börja med att sjukvårdspersonal ger vaccinet. Men den här tekniken ger i alla fall en möjlighet till en enklare administrering, säger Johan Wäborg.

Den främsta målgruppen för detta vaccin är just låginkomstländer.

– Även om vi i den rikare delen av världen kan skicka vaccin till dessa länder så är de inte säkert att de kan ta emot och hantera det. Det är den utmaningen som vi försöker bemöta, säger Johan Wäborg.

Kommer ett vaccin som man inhalerar att fungera lika bra som ett vaccin som injiceras?

– Ja. När man inhalerar vaccinet så får man ett immunsvar lokalt i lungan, som normalt sett är den del av kroppen som tar emot viruspartiklar. Dessutom får man ett ytterligare immunsvar när vaccinet kommer ut i kroppen. På så sätt kan man blockera viruset på två sätt, säger Johan Wäborg.

Kan detta också bli aktuellt i andra länder som till exempel Sverige om man behöver fortsätta vaccinera befolkningen med boosterdoser?

– Vaccinet skulle mycket väl kunna användas till boostervaccinering även i Sverige, men kanske inte i första vågen på grund av timing och fokuset på att hjälpa de mest utsatta delarna i världen.

Även andra utmaningar

Något som man ännu inte vet är hur det fungerar att kombinera olika typer av covid-19-vacciner med varandra. Även detta är en utmaning som finns när det gäller vaccineringen av befolkningen i låginkomstländer. Ali Mirazimi igen:

– Här i väst kan vi välja att endast använda oss av mRNA-vaccinerna och då är det inget problem. Men fattiga länder kommer att få många olika sorters vacciner skänkta till sig och då är det viktigt att veta hur effekten och säkerheten blir när man kombinerar olika vacciner.

En annan av de viktiga frågorna inför framtiden är hur varianterna av sars-cov-2-viruset kommer att påverka vaccineringen.

– Vi måste ha i beredskap att det kommer att komma fler nya varianter, och att vaccinerna kommer att behöva göras om. Den kan hända nästa år eller om tre år. Det är ännu en okänd mark som är svår att gissa om, säger Ali Mirazimi.

mRNA-vacciner

mRNA-vacciner bygger på ett budbärar-RNA (mRNA) som kodar för en önskat protein. När detta budbärar-RNA tillförs genom en intramuskulär injektion börjar kroppen själv producera den faktor som man vill lära immunsystemet att försvara sig mot. I nästa steg reagerar immunsystemet och vaccinskyddet byggs upp.

De två godkända mRNA-vaccinerna mot covid-19 från Pfizer/Binontech och Moderna kodar för coronavirusets så kallade spike-protein.

RNA:t är ofta inkapslat i lipidpartiklar. Detta för att skydda det mot nedbrytning och öka upptaget i kroppens celler.

Källa: Läkemedelsverket

Virusvektorvacciner

Virusvektorvacciner består av ett försvagat ofarligt virus där man har satt in en gen som kodar för ett antigen. När man vaccineras tas viruset upp av kroppens celler, där genen kan uttryckas och ge upphov till det önskade antigenet. Detta sätter i sin tur i gång ett önskat immunsvar.

De godkända covid-19-vaccinerna från Astrazeneca och Janssen bygger på denna teknik.

Källa: Läkemedelsverket

Föregående artikel Roligast med de komplicerade frågorna
Nästa artikel Få Alzheimerpatienter har hittills fått nya läkemedlet