Universellt vaccin är en dålig affär - LäkemedelsVärlden

Universellt vaccin är en dålig affär

Varje år försöker WHO och andra myndigheter att förutse nästa förändring i influensavirusets hölje. När det nya viruset blir känt har läkemedelstillverkarna bara ett par månader på sig att utveckla ett vaccin. Forskare har i årtionden försökt få fram ett universalvaccin som står sig under flera influensa-säsonger och under åren har ett antal lovande kandidater […]

11 okt 2010, kl 18:14
0

Varje år försöker WHO och andra myndigheter att förutse nästa förändring i influensavirusets hölje. När det nya viruset blir känt har läkemedelstillverkarna bara ett par månader på sig att utveckla ett vaccin. Forskare har i årtionden försökt få fram ett universalvaccin som står sig under flera influensa-säsonger och under åren har ett antal lovande kandidater lanserats med stora rubriker och löfte om att nu är det slut med de årliga vaccineringarna. Men sedan blir det ofta stopp och frågan är varför det är så svårt att få till den sista biten till färdigt vaccin.

Nils Lycke, professor i klinisk immunologi vid Göteborgs universitet, som i samarbete med belgiska forskare utvecklat en vaccinprototyp mot flera typer av influensavirus, menar att utvecklingen till stor del styrs av ekonomiska krafter, patentrestriktioner och viljan hos vaccinindustrin att samverka.
–?Det är inte givet att ett vaccin som både är ett pandemiskt vaccin och ett universalvaccin mot influensa är ekonomiskt önskvärt. Eftersom man vaccinerar mot säsongsinfluensa varje år blir marknaden naturligtvis väldigt förändrad om man lyckas ta fram ett universellt vaccin, säger han.

De vaccin som finns idag bygger på två proteiner som finns på virusets yta, neuramidas N och hemagglutinin H som ändras varje säsong. Men influensaviruset har ett tredje protein på sin yta, M2, som är konstant hos alla typer av virus och som inte förändras. Problemet är att M2 ligger dolt i virusets hölje och därför inte upptäcks av immunsystemet. Med olika tekniker har flera forskargrupper framgångsrikt lyckats göra proteinet synligt för immunsystemet som kan reagera med ett immunsvar.

Nyligen publicerades en studie av forskare vid Mount Sinai School of Medicine i USA som använt en helt annan teknik. De har konstruerat ett vaccin där de tagit bort den yttre variabla delen av hemagglutininmolekylen. Författarna hävdar att detta blir en mer immunogen molekyl som ger upphov till antikroppar med bredare neutraliserande aktivitet och i studien fick mössen som immuniserades med det huvudlösa HA-vaccinet ett tillräckligt immunsvar. Forskarna, som publicerade sin studie i MBio, en fritt tillgänglig tidskrift publicerad av American Society for Microbiology, har ansökt om patent på sin metod. De hävdar att en enda immunisering med ett vidareutvecklat huvudlöst HA-vaccin skulle kunna erbjuda ett effektivt skydd under flera influensaepidemier. »Kanske inte ett influensavaccin för hela livet, men mer bestående än idag«, skriver de.

Men Mia Brytting, chefsmikrobiolog vid avdelningen för virologi på Smittskyddsinstitutet, tycker inte att man kan kalla det ett universellt vaccin.
–?Man har inte tittat på effekten för virus från någon annan influensastam och därför tycker jag inte att de har visat att det fungerar.
Hon tycker att det är bra att man försöker hitta bredare vaccin, men påpekar att det krävs många ytterligare steg innan det fungerar.
–?Det är inte så lätt att överföra resultat från musförsök till människa. Och den här typen av vaccin kanske kan lindra infektioner men inte ge ett komplett skydd.

Hon menar att den typen av vaccin kan ha sin plats i terapin vid en pandemi där det inte finns något vaccin att tillgå och det kan vara bra med något som skyddar delvis i stället för att inte ha något alls.
–?Att hitta ett universalvaccin kommer alltid att vara intressant, men det kommer alltid att vara knöligt, slår hon fast.
–?Och mycket beror på vad man vill uppnå. I framtiden kommer det kanske att finnas olika typer av vaccin, breda men sämre och smala men bättre. Det är kanske sådana frågeställningar man måste ha.
–?Men om man tittar på den senaste pandemin så gick det å andra sidan ganska fort att ta fram ett vaccin, tillägger hon.

Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid avdelningen för klinisk virologi på Karolinska institutet, menar att de resultat man fått med det huvudlösa HA-vaccinet är i stort samma typ av resultat som i andra studier eftersom den modell man använt är relativt enkel att uppnå skydd med.
–?Sammantaget snyggt och intressant men det går i dagsläget inte att dra några större växlar på det, säger han.
–?Generellt är det mycket som händer när det gäller forskning kring ett universellt influensavaccin.  
Han menar att det är två saker som har betydelse för möjligheterna att lyckas. Det första är att man hittar en blandning av komponenter som tillsammans ger skyddande antikroppar mot influensa.  Det andra är att vaccinet görs tillräckligt immunogent genom att använda en immunförstärkare.
–?Det finns sannolikt ingen »quick-fix« utan man måste framställa ett vaccin som uppfyller båda dessa parametrar. Som det noterades för Pandemrix mot svininfluensan var att många fick biverkningar som var relaterade till adjuvansen eller immunförstärkaren. Men den spelade sannolikt en central roll för den goda immunogeniciteten och styrker tesen »no-pain-no-gain«, det vill säga att det är svårt att vara en bra immunstimulerare utan att ge biverkningar.

Han säger att det är svårt att svara på hur ett framtida universellt vaccin bör se ut förutom att han tror att M2 kommer att vara en komponent. Fördelen med den är att den är så pass liten att den är lätt att sätta in i andra bärarmolekyler vilket har varit en fördel. En annan fördel är att genen som kodar för M2 är så väl konserverad hos alla typer av virus.
–?Men nu visar det sig att den är inte helt konserverad mellan de olika fågelviruserna och inte heller grisviruset. Så tydligen varierar det lite mellan djurstammarna.
Matti Sällberg och medarbetare vid KI tog för ett par år sedan tillsammans med amerikanska samarbetspartner fram några vaccinkandidater baserat på M2 som de kunde visa gav skyddande immunitet i olika musmodeller. Det vaccin de utvecklade med VLP Viotech i San Diego var baserat på hepatit B virus.
–?Vi hade ett par hyfsat bra vaccinkandidater men beroende på att vi har begränsat med pengar var vi tvungna att satsa på andra projekt där vi hade startat kliniska studier.
Även Nils Lycke och medarbetare vid Göteborgs universitet har en vaccinkandidat som ligger på hyllan. De har arbetat med vaccinkomponenten M2e, en peptid på 23 aminosyror som utgör den yttre delen av proteinet M2. De tog för ett par år sedan fram ett experimentvaccin tillsammans med forskare vid universitetet i Gent i Belgien.

Själva M2E-peptiden, som de belgiska forskarna har patent på, är i sig ganska dålig på att reta immunsystemet. Därför har de satt ihop peptiden med partiklar från hepatit B-viruset för att få fram en större molekyl som immunförsvaret har lättare att upptäcka. Den del av vaccinet som Nils Lycke och medarbetare bidrog med var en immunförstärkare som ökar vaccinets effekt ytterligare. Den vaccinprototyp som man tog fram var tänkt att tas i form av en nässpray.
–?Det som var speciellt med vårt vaccin var att vi försökte kombinera immunförstärkaren med själva vaccinkomponenten vilket har fördelar när det ska produceras. Proteinet gav bra skydd i musmodellen men sedan har vi inte kommit så mycket längre beroende på brist på finansiering.
Ett vaccin baserat på M2e prövades sedan på människa. Det var ett vaccin som injicerades och som hade tagits fram av företaget Acambis.
–?Den kliniska studien gick väldigt bra, men sedan blev Acambis uppköpta och nu vet man inte vad som händer, säger Nils Lycke.
–?För vår del kan man säga att vi arbetar vidare med den experimentella delen i vaccinet. M2 är en unik kandidat eftersom den har en så konserverad struktur genom flera olika influensastammar. Och den skyddande effekten har i olika experimentella försök varit väldigt kraftfull.
– Men principen att använda M2 är blockerad av det patent som Gent har. Och andra företag har patent på HA-delen av viruset och försöker hitta kandidater där. Det är möjligt att man kommer att lyckas om man kombinerar flera av de sekvenser som är generella.  
–?Sist och slutligen handlar det om pengar. Vi är låsta av företagskopplingar,  patentrestriktioner och brist på medel att genomföra vidare prövningar, säger Nils Lycke.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng