Annons

Niclas Roxhed vill förbättra astmabehandlingen

Niclas Roxhed är disputerad forskare vid avdelningen på Mikrosystemteknik på KTH och arbetar inom fältet mikroteknik inom medicinteknik.– Vårt arbete med den så kallade MEMS-tekniken är applikationsinriktad, det vill säga vi arbetar tillsammans med företag för att ta fram kliniknära hjälpmedel och utrustningar. Ett av Niclas Roxheds pågående projekt är att vidare-utveckla och förminska en […]

11 okt 2010, kl 18:10
0

Niclas Roxhed är disputerad forskare vid avdelningen på Mikrosystemteknik på KTH och arbetar inom fältet mikroteknik inom medicinteknik.
– Vårt arbete med den så kallade MEMS-tekniken är applikationsinriktad, det vill säga vi arbetar tillsammans med företag för att ta fram kliniknära hjälpmedel och utrustningar.

Ett av Niclas Roxheds pågående projekt är att vidare-utveckla och förminska en kväveoxid-mätare från svenska företaget Aerocrine. Företaget grundades av forskare vid Karolinska institutet som på 90-talet upptäckte att NO var en markör för astma och andra kroniska inflammationer i luftvägarna. I dag finns NO-mätare på utvalda specialistmottagningar och vårdcentraler i landet och används som ett av flera diagnosverktyg. Dagens NO-mätare har storleken av ett juicepaket och fungerar på liknande sätt som en spirometer, det vill säga man andas först in, och sedan ut i apparaten. Därefter kommer NO-värdet upp på en display.
– Vi håller på att utarbeta ett flödeshanteringssystem som är mycket litet. Ju mindre de är desto känsligare blir de. Den sensor vi utvecklar är bara en kvadratcentimeter stor och några millimeter hög och ska rymmas i en apparat som är lika stor som ett cigarrettpaket ungefär – vilket förstås är en dålig liknelse när man talar om astma.

Målsättnngen är att utveckla en NO-mätare för husbehov, ett verktyg som patienten själv ska kunna bära med sig och använda. Ett problem vid astma är att symtomen ofta yttrar sig i ett relativt sent skede av inflammationen. Tanken bakom NO-mätaren är att om man medicinerar i ett tidigare skede kan man bromsa inflammationen och därmed undvika de svårare symtomen. Dessutom kan NO-mätaren användas som behandlingskontroll, berättar Niclas Roxhed.
– Om en patient själv kan få ett objektivt mått på hur det står till med astman blir det inte nödvändigt att gå till läkaren lika ofta. Med en egen NO-mätare kan patienten dessutom optimera sin behandling. Man kan jämföra med en diabetiker som efter att ha tagit sitt insulin kan mäta sitt blodsocker för att kontrollera behandlings-effekten.