Andreas Jakobsson om hur man avslöjar falska läkemedel

Falska läkemedel orsakar såväl uteblivna behandlingseffekter som oönskade och ibland allvarliga biverkningar. I tredje världen anses problem med förfalskade läkemedel vara särskilt stora. Berätta om den produkt som ni har tänkt ska sätta stopp för falska läkemedel.  – Vi utvecklar en utrustning, en slags väska, som tull- och apotekspersonal och läkemedelsagenter ska kunna använda för […]

11 okt 2010, kl 18:05
0

Falska läkemedel orsakar såväl uteblivna behandlingseffekter som oönskade och ibland allvarliga biverkningar. I tredje världen anses problem med förfalskade läkemedel vara särskilt stora. Berätta om den produkt som ni har tänkt ska sätta stopp för falska läkemedel.  
– Vi utvecklar en utrustning, en slags väska, som tull- och apotekspersonal och läkemedelsagenter ska kunna använda för att avslöja innehållet i läkemedel. Man lägger en förpackning med läkemedel i väskan, utan att öppna förpackningen, och efter någon minut ger väskan ifrån sig ett meddelande om läkemedlet är äkta eller falskt.

Hur går det till?
– Metoden utgår från en teknik som kallas kärnmagnetisk resonans. Genom att bestråla ett ämne med radiovågor så förändras atomkärnornas rörelsehastighet för en kort stund. När radiopulsen är över och det så kallade spinnet återgår till normalläge skickas en svag signal som är unik för varje ämne. De här svarssignalerna, som vi kallar för signaturer, avslöjar vilka kemiska substanser som finns i ett preparat. Signaturen för ett läkemedel kommer från den aktiva ingrediensen, som i många fall när det gäller läkemedel är en molekyl som innehåller kväve-, klor eller svavelatomer.

Är det en ny teknik?
– Nej, kärnmagnetisk resonans har funnits sedan 40-talet. Flera Nobelpris har delats ut inom fältet spektroskopi. I slutet av 50-talet väcktes tanken att tekniken borde kunna användas för att spåra sprängämnen, och det lyckades man också med efter ett antal år. Jag och mina kolleger har samarbetat med bland annat brittiska tullmyndigheten för att avslöja dold narkotika i väskor på Heathrows flygplats. Dessutom arbetar vi med att försöka ta fram en detektor för landminor. Det som bidragit till att vi nu kan använda tekniken på läkemedel är att vi har utvecklat nya algoritmer som gör det möjligt att på ett effektivare sätt få fram signaturen hos ett ämne och kompensera för de störningar som uppstår när man bestrålar det.

Väskan kan alltså särskilja olika ämnen, hur många kan den hålla ordning på?
– Teoretiskt sett kan man kalibrera utrustningen till att känna igen väldigt många ämnen. Det handlar mer om hur mycket tid man har.

Hur är väskan uppbyggd?
– Tanken är att den ska vara stor som en attachéväska och rymma en spektrometer, datorenhet och display. Eventuellt också en streckkodsläsare så att man lätt kan läsa in information från förpackningarna. Väskan kommer att bli batteridriven och enkel att använda. Prototypen på väskan kommer att vara klar om två år om allt går som det ska.

Kommer den att bli dyr?
– Det är klart att beståndsdelarna är dyra men det handlar inte om några fantasisummor. Väskan kommer inte att tillverkas för privatpersoner utan för professionellt bruk. Hela tanken med utrustningen är att den ska vara enkel och inte dyr. Just för att den ska kunna användas i tredje världen där problemet med falska läkemedel är stort.

Kan man tänka sig några andra användningsområden för den här tekniken?
– När det gäller just läkemedel kan tekniken vara användbar i kvalitets- och säkerhetsarbetet. Ett välkänt exempel är till exempel Neurosedyn, som har två polymorfer med olika vridning. Med hjälp av kärnmagnetisk resonans kan man avslöja olika molekylers struktur och därmed avgöra vilken vridning de har. Information som kan vara mycket viktiga för säkerheten hos ett läkemedel.