Dagens rekommendationer att man bör avvakta med att sätta in antiretroviral kombinationsbehandling mot hiv (HAART-highly active antiretroviral therapy) baseras på antagandet att det ökar risken för biverkningar som njursvikt, en typ av nervskador som kallas perifer neuropati samt lipoatrofi som är ett tillstånd där underhusfettet i delar av ansiktet minskar.
Men nu visar en studie från University of Colorado Health Sciences Center i USA att tidig behandling inte ökar risken för biverkningar.
Antalet dödsfall, biverkningar samt allvarliga infektioner som är vanliga hos individer med nedsatt immunförsvar var i studien lägre hos patienter som påbörjat HAART tidigt än de som startat sent.
Forskarna har använt data för 2 304 hivpositiva patienter i åtta städer i USA som ingick i en större hivstudie under åren 1996 och 2005.
Enligt Magnus Gisslén, överläkare på Infektionskliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är de svenska rekommendationerna för start av hivbehandling vid cd4 200-300 väl underbyggda. Risken för biverkningar är endast en av de faktorer som vägts in. Han påpekar även att amerikanska förhållanden sällan direkt kan överföras till svenska.
