I studien ingår de 25 EU-länderna och Schweiz som jämförts utifrån 27 olika faktorer, varav fyra behandlar läkemedel.
Tillgång till läkemedelsinformation, subventionsgrad, hur snabbt nya läkemedel introduceras och hur snabbt nya cancerläkemedel introduceras rangordnas på en skala ett till tre, där tre är högsta poäng.
Det visar sig att Sverige är snabbt på att introducera nya preparat. För ett index på tre får det inte ta mer än 120 dagar från det att ett preparat registrerats till dess att det inkluderas i subventionssystemet, vilket svenska myndigheter lever upp till. Vi får också högsta poäng för information till allmänheten.
– Att Patient-FASS finns tillgängligt på nätet gör att Sverige med råge uppfyller vad som krävs för att få högsta betyg. För ett betyg på tre krävs att det finns något i stil med Patient-FASS lätt åtkomligt för allmänheten, säger Oscar Hjertqvist på Health Consumer Powerhouse.
När det gäller att introducera nya cancerläkemedel är Sverige inte lika kvickt som när det gäller läkemedel i allmänhet. Till grund för den rankningen ligger en studie av Nils Wilking och Bengt Jönsson vid Karolinska institutet.
En anledning till att vi inte är lika snabba på att introducera onkologiska preparat kan vara att dessa ofta ges på sjukhus, menar Nils Wilking.
– Många cancerläkemedel är dyra per patient. De är ofta sjukhusprodukter, inte receptförskrivna, och hamnar då på en sjukhusbudget och är utsatta för besparingar utifrån det perspektivet.
I Europa är det stora skillnader för hur lång tid det tar innan nya onkologiska preparat når patienter. Länder som är särskilt alerta med att introducera nya cancerläkemedel är bland annat Österrike och Schweiz.
Regionala skillnader
– Problemet i Sverige är att det är enormt stora regionala skillnader. Några regioner använder sig av vissa nya läkemedel i väldigt låg omfattning. Man kan diskutera om det förekommer en överanvändning av cancerläkemedel, men generellt är det nog fråga om en underanvändning, säger Nils Wilking.
För att mäta subventionsgraden, där Sverige ligger på medelnivå, har Health Consumer Powerhouse använt sig av nationella siffror som sedan stämts av med experter och patientföreträdare i respektive land för att undersöka om de är korrekta.
Förutom läkemedel tar indexet upp väntetider, patienträttigheter, medicinska resultat och systemets generositet och tillgång till vård.
Sverige hamnar i topp för de medicinska resultaten, men väntetiderna är långa och i flera avseenden har vi bristande patienträttigheter.
Frankrike, följt av Holland, är det land som har konsumentvänligast sjukvård enligt rapporten. Vad det gäller läkemedel hamnar dock Frankrike efter Sverige i rankningen.
