Hur bra är egentligen apkoppsvaccinets effekt mot apkoppsvirus? Svaret är ännu oklart. En ny studie från Nederländerna tyder på att skyddseffekten mot apkoppor kan vara lägre än många hoppas. Analyser av blodprover från vaccinerade personer visade på endast låga nivåer av antikroppar som kan neutralisera apkoppsvirus.
Få data om apkoppsvaccinets effekt
Det vaccin som i dag är godkänt mot apkoppor är från början framtaget för att skydda mot smittkoppor. Det bygger på en modifierad version av ett virus som är nära släkt med smittkoppor och kallas vacciniavirus Ankara.
Apkoppor och smittkoppor är närbesläktade virus. Vaccin mot det sistnämnda väntas därför även ha effekt mot det första. Ett äldre smittkoppsvaccin gav också ett visst skydd mot apkoppor i en studie i Republiken Kongo.
När det gäller det nuvarande smittkoppsvaccinet saknas det ännu data om dess skyddseffekt mot apkoppor hos människor. Men en studie av apor visade att det skyddade mot allvarlig sjukdom och död i apkoppor, även om det inte gav fullständig immunitet.
Baserat bland annat på denna djurstudie har läkemedelsmyndigheterna i USA, Kanada och EU beslutat att godkänna smittkoppsvaccinet även mot apkoppor. Vaccinet tillverkas av det danska företaget Bavarian Nordic. Vaccinet heter Imvanex i Europa, Imvamune i Kanada och Jynneo i USA. EU gav sitt godkännande “under speciella omständigheter” vilket syftar på det pågående apkoppsutbrottet.
Immunstudie i Nederländerna
Ett flertal kliniska studier som jämför ovaccinerade och vaccinerade grupper pågår för att få en bättre bild av vaccinets skyddseffekt mot apkoppor. Under tiden ville forskarna bakom den nu aktuella studien närmare undersöka de immunsvar som vaccinet framkallar. De har publicerat sina resultat på en så kallad preprintserver, i väntan på vetenskaplig granskning och publicering i en vetenskaplig tidskrift.
Studien av apkoppsvaccinets effekt på immunsystemet genomfördes vid Erasmus medical center i nederländska Rotterdam. Forskarna gjorde laboratorieanalyser av blodprover från flera grupper av personer. De jämförde bland annat nivåerna av olika antikroppar före och efter vaccinering med Imvanex.
Forskarna såg att nivåerna av antikroppar mot modifierat vacciniavirus Ankara (som vaccinet alltså är direkt riktat mot) steg tydligt efter både första och andra dosen. Däremot syntes inte motsvarande immunsvar när det gällde antikroppar mot apkoppsvirus.
Fyra veckor efter den första dosen konstaterade forskarna endast låga nivåer av neutraliserande antikroppar mot apkoppsvirus. Detta i blodprover från fem av åtta vaccinerade försökspersoner. Hos tre av åtta fanns inga mätbara nivåer alls av antikroppar mot apkoppor. Den andra dosen ökade antikroppsnivån något hos vissa, men förändringarna var små jämfört med läget efter dos 1.
Varnar för övertro på vaccinskydd
Forskarna bakom studien framhåller att ännu ingen vet hur höga antikroppsnivåer mot apkoppor som krävs för att förhindra infektion och allvarlig sjukdom. Därför är det inte självklart vad studiens resultat betyder för skyddseffekten mot apkoppor i verkliga livet. Forskarna skriver att fortsatt forskning behövs för att fastställa detta.
I en artikel på den medicinska nyhetssajten Statnews kommenterar experter studien. De varnar för överdrivna förväntningar på vilket skydd vaccinet ger och framhåller att det är viktigt att riskgrupperna är medvetna om det oklara kunskapsläget.
– Det här är komplicerat och vi kommer att behöva gemensamma och koordinerade insatser för att hitta rätt lösningar för att stoppa sjukdomens spridning. Bra hälsokommunikation och effektiva budskap om riskminskning kommer att vara viktiga, säger Inger Damon, expert vid amerikanska Centers for disease control and prevention, CDC, till Statnews.
