Annons

Scope-studien bekräftar minskad risk för stroke

Den nyligen presenterade Scope-studien visar att AT1-receptorblockeraren candesartan minskar risken att drabbas av ickefatal stroke med 28 procent vid mild hypertoni. Den primära kombinerade effektparametern uppnåddes dock inte.

20 aug 2002, kl 16:54
0

Resultaten från Scope-studien visar att genom att behandla mild hypertoni hos äldre med AT1-receptorblockeraren candesartan (Atacand) minskar risken för icke-fatal stroke med 28 procent och att den kognitiva funktionen bibehålls jämfört med kontrollgruppen.

Däremot föll inte den kombinerade effektparametern, bestående av död, hjärtinfarkt eller stroke, ut med någon signifikant skillnad.

Resultaten ligger i linje med den tidigare publicerade Life-studien utförd på AT1-receptorblockeraren losartan (Cozaar), som dock inte studerade demens eller kognitiv förmåga.

? Jag är mest nöjd med att vi genom den här behandlingen kunnat förhindra så många icke-fatal stroke. Äldre patienter vill ha behandlingseffekt för att få en bra livskvalitet och struntar i om de lever i fem eller tio år ytterligare, konstaterar Hans Lithell, professor i geriatrik vid Uppsala universitet.

Kognitiv förmåga bibehålls
I Scope-studien (Study on Cognition and Prognosis in the Elderly) undersöktes 4 937 äldre patienter (70-89 år) med mild hypertoni (160/90 mm Hg). 65 procent av dessa var kvinnor. Den ena gruppen behandlades med candesartan och den andra med placebo. Om blodtrycket inte sjönk fick patienterna tillägg av annan blodtryckssänkande behandling.

? Tidigare trodde vi att riktigt gamla patienters höga blodtryck inte behövde behandlas och att de tvärtom behövde sitt lite högre blodtryck för att inte drabbas av yrsel. Det är helt fel, säger Lennart Hansson, adjungerad professor i klinisk hypertoniforskning vid Uppsala universitet.

Scope-studien visar att patienternas kognitiva förmåga bibehålls, men förhoppningen att risken för demens minskade i candesartangruppen jämfört med kontrollgruppen infriades inte.

? En av orsakerna till det kan vara att det inte fanns en ren placebogrupp. En annan orsak är att det så kallade MMSE-testet (Mini Mental State Examination) inte var tillräckligt känsligt för att fånga upp patienter med bättre resultat, berättar Ingemar Skoog, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet.

Kombinationsbehandling
Peter Nilsson, hypertonispecialist vid universitetssjukhuset MAS i Malmö, tycker att det är synd att Scope-studien inte kunde visa signifikanta skillnader mellan grupperna när det gäller den primära effektparametern. Men han poängterar vikten av minskningen av ickefatal stroke och bevarad kognitiv funktion.

? Det verkar som att de nyare läkemedlen har, förutom sin blodtryckssänkande förmåga, en neuroprotektion. Därför är en kombinationsbehandling av ett nyare och ett gammalt läkemedel kanske den bästa behandlingen, till exempel på äldre patienter, avslutar han.