Illustration: Istockphoto

Science fiction som blivit verklighet

Personlig, skräddarsydd medicin är på väg att revolutionera sjukvården.

17 Sep 2015, kl 09:56
0

Inom medicin och farmaci är ”Rätt medicin till rätt patient i rätt dos vid rätt tillfälle” ett rättesnöre. Men en majoritet av dagens läkemedelsbehandlingar uppfyller inte det målet.

– Vi individualiserar inte behandlingarna speciellt mycket. Sett till hela sjukvården är det bara 10¬¬-15 procent av patienterna som behandlas personligt idag, säger Carsten Rose, professor i onkologi vid Lunds universitet och ansvarig för Vinnovas forsknings- och innovationsagenda Personalized Medicine.

Men det ändras snabbt. Tack vare stora framsteg under de senaste 20 åren inom biokemi, systembiologi, gensekvensering, tumörbiologi, bioinformatik och liknande områden, blir det nu verklighet av det som för bara några år sedan betecknades som science fiction.

Dagens forskning håller på att ta fram biomarkörer i till exempel blod eller saliv, för att snabbt och tidigt kunna identifiera och diagnosticera sjukdomar. Forskningen syftar också till att selektera de patienter som är bäst lämpade för specifika behandlingar utifrån exempelvis gener, proteinuttryck, tumör-DNA eller olika mutationer.

Ett av de tidigaste exemplen med personalized medicine är kopplat till östrogenreceptorn vid bröstcancer, där det brittiska läkemedelsföretaget ICI, sedermera Zeneca och Astrazeneca, utvecklade substansen tamoxifen.
– Tamoxifen har räddat många liv. Det kostade mycket när det togs fram på 1970-talet men är idag ett av de billigare bättre läkemedlen, säger Carsten Rose.
Senare exempel är imatinib, Glivec, som används bland annat vid kronisk myeloisk leukemi, liksom trastuzumab, Herceptin, vid Her2-positiv bröstcancer.
– De har totalt ändrat prognosen för de här patienterna, säger Carsten Rose.

Snabbast går utvecklingen inom just onkologin. Anledningen sägs vara att antalet cancerfall ökar och hälften av befolkning spås få sjukdomen under sin livstid, vilket gör att mycket forskningspengar riktas dit.

Carl Borrebaeck är professor i immunteknologi vid Lunds universitet och förestår CREATE Health, ett translationellt cancercentra i Lund med forskare från de medicinska, tekniska och naturvetenskapliga fakulteterna. Deras uppdrag är tydligt.
– Vi ska definiera kliniska problem och behov som vi sedan försöker lösa. Det rör exempelvis tidig diagnostik och patientstratifiering – att dela upp patientgrupperna och avgöra vem som ska ha vilken behandling, när de ska ha den och hur. Det gör vi med de senaste och mest avancerade teknikerna.

Den 9 november är Carl Borrebaeck med på Läkemedelskongressen för att ge exempel på och diskutera personalized medicine inom pankreascancer. Ett nytt test från CREATE Health kan hjälpa till att hitta sjukdomen tidigare, vilket ökar överlevnaden dramatiskt.

Carl Borrebaeck menar att det går att få väldigt fina resultat även med befintliga läkemedel, om vi vet vilka patienter som kommer att svara på behandlingen.
– I Lund samlar SCAN-B programmet in och sekvenserar stora mängder patientprov vid framför allt bröstcancer, för att hitta mutationer som kan indikera vilken typ av terapi som ska väljas, säger Carl Borrebaeck.

Mats Jerkeman är docent och överläkare och forskar på lymfom vid Lunds universitet. Han berättar att när priset för gensekvensering hela tiden sjunker, och hastigheten samtidigt ökar, blir det också möjligt att införa detta i klinisk praxis.
– Därför kommer vi troligen kunna göra det inom klinisk rutin redan nästa år, 2016. Då kommer vi att sekvensera DNA från tumörvävnad och i klinisk rutin, för att skräddarsy behandlingen vid lymfom, säger Mats Jerkeman.
– Detta kommer att bli rutinanalys inom många områden inom patologi och mikrobiologi framöver, spår han.

Maria Planck är specialistläkare och docent och forskar på lungcancer vid Lunds universitet. Hennes grupp ingår i något som heter Canceromics Branch inom avdelningen för onkologi och patologi på Medicon Village.
– Utifrån riktiga patientfall arbetar vi med analyser av cancercellernas genom. Vi försöker kombinera kliniska data med molekylärbiologiska analyser för att förbättra behandlingen genom att individualisera diagnos och terapival.
Forskningen bedrivs redan till viss del kliniskt, med tekniken next generation sequencing, NGS, som lungcancersjukvården i Skåne är först i Sverige med att använda i rutindiagnostik sedan januari 2015. Tekniken kan snabbt sekvensera många olika gener samtidigt och för närvarande används en panel med 26 olika cancerrelaterade gener.
– Vid respektive lungklinik tas prover från bronkoskopi på lungcancerpatienter, som därefter analyseras med NGS. Resultatet styr om patienten ska få målinriktad behandling med EGFR-hämmare eller annan behandling, säger Maria Planck.
I skrivande stund har över 400 lungcancerfall analyserats.
– Nu ska vi gå igenom dessa, och korrelera detta till vilka mutationer patienterna uppvisar, vilken behandling de har fått och vad utfallet blev.
Under hösten ska de också börja samla in blodplasma från patienter med lungcancer, under pågående behandling vid varje besök. Tidigare forskning tyder på att tumör-DNA läcker ut i blodplasma och tanken är att med hjälp av mutations-diagnostiken hitta detta i blodproverna och korrelera nivåer till röntgensvar och hur patienten mådde.

Det senaste svenska exemplet, och kanske det mest ekonomiskt framgångsrika, är Lundaföretaget Alligator Bioscience, som den 12 augusti tillkännagav ett avtal med Johnson & Johnson kring kommersialisering av den immunonkologiska molekylen ADC-1013.
– Den molekylen skapade vi för 14 år sedan inom akademin. Den har i princip legat i ett kylskåp sedan dess, tills vi testade en helt ny behandlingsprincip inom immunonkologi där den fungerar utmärkt, säger Carl Borrebaeck.

Om det är teknikutvecklingen och den ökade förståelsen för biologin som ger möjligheten så är det akademin, sjukvården och läkemedelsföretagen som driver på utvecklingen.
– Industrin inser nu att eran av blockbusters, som dominerade under 80- och 90-talen, är över och går alltmer mot en ökad individualisering, säger Johan Christenson, läkare och partner på HealthCap, ett företag som investerar i innovativa bolag i life science-sektorn.
– Jag arbetade på Astra och deltog i samtalen när det slogs ihop med Zeneca 1999. Då insåg jag att hela filosofin kring blockbusters går emot biologin. Det var också ungefär då som vi började förstå att en tumör som ser likadan ut på röntgen hos två patienter är helt olika när vi tittar på sådant som genotyp och fenotyp, och därför ska behandlas olika.

Johan Christenson menar att om forskningen istället går med biologin, för att förstå sjukdomarna bättre, blir de kliniska prövningarna och patientgrupperna mindre, medan effekten och säkerhetsmarginalerna blir större med ett bättre terapeutisk fönster.
– Utifrån den filosofin är orphan drugs, särläkemedel, ett bra första steg mot personalized medicine, säger Johan Christenson.
Även myndigheterna är med på tåget, enligt Johan Christenson. De vill ha både effektivare och säkrare läkemedel och både FDA, EMA och Läkemedelsverket lägger tid och resurser på att stödja företag inom personalized medicine.
– På samma sätt är betalarna mer villiga att betala för ett läkemedel när företagen kan visa att deras produkter verkligen gör skillnad. Men då måste också samhället använda dessa produkter, för att realisera värdet av sjukvården, säger Johan Christenson.

Carsten Rose ser stora möjligheter att personalized medicine på ett revolutionerande sätt kan få sjukvården att i mycket högre grad ge rätt läkemedel till rätt person i rätt dos och i rätt tid. Och det handlar inte bara om nya läkemedel, även gamla läkemedel kan användas bättre.
– Bara inom onkologin har vi potential att spara 500 miljoner kronor, exklusive läkemedelskostnaden. De första tio åren kommer det kosta mer, men sedan kommer besparingarna i form av lägre utgifter för sjukpension, mindre sjukskrivning och mindre sjukvård. Då får vi mer effektiv behandling till lägre total kostnad med färre biverkningar, eftersom vi vet vem som kommer svara, säger Carsten Rose.

Å andra sidan är det problem på vägen som måste hanteras. Mats Jerkeman ser att personal med kompetens inom bland annat bioinformatik måste utbildas och anställas för att ta hand om all information som genereras och sortera fram det som är användbart.
¬ – Det är inte säkert att det blir lättare bara för att behandlingar personaliseras, individualiseras och specialiseras. Vårdprogram och behandlingsriktlinjer kommer att bli mer komplicerade. Det kan också krävas en större centralisering av sjukvården.

Carsten Rose ser att det behövs fler specialister inom patologi för att ta hand om och analysera vävnad från operationer.
– Personalized medicine kommer också kräva mycket mer samarbete mellan sjukhusen. Det är bara riktigt stora centra som kan erbjuda det analysarbete som krävs.

Personlig individualiserad medicin är här för att stanna. Och allt pekar på att andelen som behandlas på detta sätt kommer att stiga från dagens 10-15 procent.
– Om 5-8 år skulle det kunna vara 50-60 procent som behandlas så. Och inom ytterligare några år är vi nära 100 procent, hoppas Carsten Rose.

Rätt medicin till rätt patient

  • Personalized medicine är ett område där läkare använder diagnostiska tester för att avgöra vilka medicinska behandlingar, nya likväl som gamla, som fungerar bäst för varje patient. Genom att kombinera data från dessa test med en persons sjukdomshistoria, kan vårdgivaren utveckla målinriktade behandlingar och rekommendera förebyggande åtgärder.
  • Personalized medicine går att applicera på i princip alla sjukdomar, men har kommit längst inom onkologin.
  • Det kan också användas till riskbedömning genom gentest, prevention, tidig upptäckt och diagnos, behandlingsval samt uppföljning.
  • Exempel på svenska institutioner som arbetar inom personalized medicine är CREATE Health, SciLifeLab, LifeGene, Nationella cancerstrategin, Svensk Nationell Forskningsinfrastruktur för Biobankning och Analys av Biologiska Prover (BBMRI), Karma-studien vid KI, SCAN-B vid Lunds universitet (en stor biobank inom bröstcancer), BioCARE vid Lunds och Göteborgs universitet, U-CAN vid Uppsala universitet och Medetect vid Lund Life Science Incubator.

KÄLLA: Personalized Medicine Coalition, Carsten Rose, Vinnova

Fredrik Hed
Apotekare och frilansande medicinjournalist
Föregående artikelEtt botemedel mot hiv – deras vision
Nästa artikelLicensmotivering dröjde för länge