Omregleringen kostar 460 miljoner kronor om året

Regeringen fortsätter att hävda att omregleringen kan spara
skattepengar. Men det är dags att erkänna att fördelarna med
en fri apoteksmarknad har ett pris.

8 mar 2010, kl 18:16
0

Den första april har under lång tid varit ett magiskt datum. Då presenterade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, för regeringen hur apoteken på den nya apoteksmarknaden ska bli lönsamma samtidigt som staten inte ska behöva betala mer. I en mening kan man säga att det ska gå till så här: apoteken ska få 460 miljoner kronor extra per år, läkemedelsindustrin minst 550 miljoner mindre. Den positiva tolkningen är att omregleringen leder till fler och bättre apotek samtidigt som staten sparar pengar. Problemet är bara att man med den typen av argumentation döljer det faktum att en omreglerad fri apoteksmarknad faktiskt visat sig vara dyrare för staten än ett monopol. Att de nya apoteksaktörerna behövde lockas med mer pengar är uppenbart. Förslagen om hur det ska gå till har varit många, men TLV har nu landat i att ge apoteken en »generikapeng«. Alltså, 10 kronor extra för varje såld förpackning som har generisk konkurrens. Det är det här som kommer kosta 460 miljoner extra per år.

I TLV:s uppdrag har också ingått att hitta pengar i systemet för att finansiera omregleringen. Och det har de verkligen gjort, de har hittat en besparingspotential på 550-650 miljoner kronor per år. Men tittar man på vad det är för pengar så är det inte en krona som har med omregleringen att göra. 50-100 miljoner ska komma från att införa effektivare system för att välja det billigaste generiska
alternativet. För att göra en komplicerad historia kort finns här utan tvekan möjlighet till besparing, säkert i den storleksordningen, men den har ingenting med omregleringen att göra. Det är snarare anmärkningsvärt att systemet inte har styrts upp tidigare.
Ytterligare 150-200 miljoner kronor ska komma från »förbättrade inköpspriser på generika«, så att de svenska generikapriserna ska ligga lägst i Europa. Hur detta ska gå till är oklart, och den siffran skriver inte generikabranschen under på. Återigen, går det så är det något TLV kunde ha gjort tidigare. Slutligen ska 350 miljoner sparas från originalprodukter genom en schablonmässig sänkning av priset med 65 procent så fort ett patent går ut, ett förslag som läkemedelsindustrins branschorganisation själva förespråkar. Det här är också en fråga som TLV börjat beröra i samband med genomgångarna av terapiområde efter terapiområde.
Allt hänger alltså ihop med att utnyttja systemet med generiskt utbyte på bästa sätt, något som TLV haft all möjlighet att göra sedan det infördes 2002.

Det enda prispressarargument som faktiskt har med omregleringen att göra är att stora internationella apotekskedjor kan ha bättre förhandlingsmöjligheter. Men den möjligheten till prispress finns nu bara kvar för originalprodukter och tillfaller inte statskassan utan apoteken själva.
Med andra ord skulle man kunna spara dessa pengar med dagens apotekssystem.

Varför då inte säga som det är? Regeringen skulle kunna säga att de anser att omregleringen är så viktig att den får kosta 460 miljoner kronor per år. Och det går utmärkt att se fördelar med omregleringen även om den kostar. Konkurrens kan bevisligen leda till att servicen ökar, att entreprenörs-andan börjar blomstra, att fler sätter kunden i centrum och erbjuder nya kreativa tjänster som ger ett mervärde för kunden. Bara för att nämna några exempel. Men att som nu gömma det faktum att omregleringen kostar pengar är enbart vilse-ledande retorik. Den som fullt ut tror på sin ideologi borde också kunna stå upp för dess prislapp.

Ewa Lundborg
chefredaktör
Ingrid Stenberg
redaktionschef