Heintz hade en dödligt sjuk fru. En apotekare i samma stad hade uppfunnit ett läkemedel med radium som kunde bota kvinnan. Radiumet kostade 200 dollar att köpa och formulera och apotekaren tog 2 000 dollar för en liten dos av produkten. Heintz gick då runt till alla han kände men kunde bara låna ihop till 1 000 dollar. Heintz gick sedan till apotekaren och frågade om han kunde få betala halva kostnaden eftersom hans fru var döende. Apotekaren svarade då att det inte gick eftersom det var en uppfinning som det gick att tjäna pengar på. Så Heintz blev desperat och bröt sig in i apoteket för att stjäla radiumet till sin fru. Skulle han ha gjort det? Den frågan ställde Lawrence Kohlberg på femtiotalet till barn och ungdomar för att testa deras syn på moralfrågor. Resultaten disputerade han med 1958.
Svaret på dilemmat var aldrig intressant for Kohlberg utan det var framförallt hur barnen resonerade som forskningen fokuserade på. Dessa sätt att resonera delade han in i sex utvecklingskategorier där svaren i första stadiet var att det är fel att stjäla för att du kan bli bestraffad. Andra stadiet tog med ett självcentrerat perspektiv där ett svar var att det var rätt att stjäla om Heintz ville att hans fru skulle leva, men fel om han ville gifta sig med en yngre som såg bättre ut!
I steg tre är ofta barnen tonåringar och resonemang kring förtroende och empati gör att det är fel av apotekaren att ta ut en hög kostnad och rätt handlat av Heintz. I steg fyra kopplas hela samhället in där handlingen ses som rätt men om alla gjorde så skulle vi inte få ett fungerade samhälle. I femte steget börjar funderingar kring vad som gör ett bra samhälle med basala rättigheter som frihet och demokratiska processer.
Få går vidare till steg sex där de demokratiska processerna diskuteras och ifrågasätts utifrån tankar om majoriteten kan rösta igenom lagar som begränsar minoriteter. Så kan vi ge alla människor lika vård?
Frågan kan inte begränsas endast till dessa få steg som fokuserar på rättvisa men det är ända intressant att endast applicera rättvisetanken i sökandet efter en klok läkemedelsförsörjning. Nietzsche skrev att rättvisa härstammar från de som är maktmässigt jämlika. Hittills har diskussionerna kring de lagändringar som föreslagits kring apoteksmarknaden varit kring den orättvisa som skapas för de maktmässigt mindre och oetablerade företag som ska in på marknaden. Lite har talats om patientminoriteters makt i förhållande till det nya system som etableras. Det förutsätts att den ökade valfriheten kommer leda till ökad patientmakt.
Liksom i Kohlbergs försök ska vi inte begära svaret på vad som är rätt eller fel när det gäller läkemedelsförsörjningen. Tidigare har resonemanget dock vilat på Apoteket som en vågmästare för att alla ska bli behandlade likvärdigt. I morgon blir det inspektionsverksamhet, prismodell och ett mer synligt ansvar för apotekare och farmacevter. Att tillräcklig kompetens kommer att finnas på apoteken blir viktigare då monopolet inte längre står som garant för en jämlik behandling, speciellt för små patientgrupper med behov som skiljer sig från standard-patienten.
