En patient med typ 2-diabetes bör i första hand få metformin och om målen
för glukosnivån inte uppnås med enbart det läkemedlet bör patienten få tillägg antingen av sulfonureider eller insulin, eller båda.
Nya och dyrare läkemedel som inkretinläkemedel, glitazoner, akarbos och
meglitinider bör diabetesvården ge först i tredje hand eller vid intolerans för
något av de ovan nämnda.
Långverkande insulinanaloger bör diabetesvården ge först sedan NPHinsulin eller tvåfasinsulin (snabb- och medellångverkande) har prövats och patienten drabbats av hypoglykemier.
Det är rekommendation i de nya riktlinjer för diabetesvården som Socialstyrelsen presenterat idag.
Riktlinjer för diabetesvården har funnits i tio år, men det är första gången som de också innehåller prioriteringar.
Flera nya och dyra läkemedel har tillkommit sedan de förra riktlinjerna, men Socialstyrelsen ser inte att de skulle vara effektivare än de äldre. Inte heller medför de nya långverkande insulinsorterna några fördelar för de flesta patienter med typ 2-diabetes är Socialstyrelsens slutsats.
Beräkningarna, som den grupp som arbetat med att ta fram riktlinjerna gjort, visar att om tablettförskrivningen av metformin för patienter med typ 2-diabetes ökar som gruppen föreslagit kan man på nationell nivå spara ungefär 45 miljoner kronor. Om också insulinbehandling förändras enligt Socialstyrelsens riktlinjer kan ytterligare minst 16 miljoner frigöras.
- Läkemedel
Nya riktlinjer men gamla läkemedel mot diabetes
De nya och dyra läkemedel som kommit ut på marknaden för behandling av diabetes är ofta inte effektivare än de gamla och billigare. Det är Socialstyrelsens slutsats i de nya riktlinjerna för diabetesvården.