Nya coronaviruset bedöms inte kunna orsaka pandemi

Nya coronaviruset bedöms inte kunna orsaka pandemi

Nuvarande kunskap om det nya coronaviruset tyder inte på risk för pandemi bedömer Folkhälsomyndigheten.

23 jan 2020, kl 14:30
0

Anders Wallensten

Anders Wallensten, Folkhälsomyndigheten.

Det nya coronaviruset 2019-nCoV har enligt de senaste siffrorna från den kinesiska hälsomyndigheten sedan årsskiftet smittat 571 människor i Kina, varav 17 personer har dött. Viruset har oftast gett milda symtom men kan även ge allvarliga luftvägssymtom inklusive lunginflammation. Alla som dött har enligt myndighetsrapporterna varit äldre personer som hade andra sjukdomar.

Enstaka fall av smitta har även konstaterats i Thailand, Hongkong, Macau, Taiwan, Sydkorea, Singapore, Japan och USA. Samtliga dessa fall har via resande haft koppling till den kinesiska staden Wuhan där utbrottet har sitt centrum. Inga dödsfall har rapporterats utanför Kina.

Nya coronaviruset inget pandemihot

Hälsomyndigheter på olika nivåer över hela världen har mobiliserat för att kunna följa utvecklingen och upptäcka nya fall. Eftersom kinesiska myndigheter snabbt karaktäriserade viruset och delade med sig av informationen så fick andra länder möjlighet till diagnostik.

I Sverige har Folkhälsomyndigheten dygnet-runt-beredskap för att kunna analysera prover från eventuella patienter med misstänkt 2019-nCoV. Hittills finns dock ingen spridning till Europa enligt den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC.

– Det är inte omöjligt att vi på grund av resande skulle kunna få enstaka fall i Sverige Men i så fall har vi goda resurser att vårda och isolera de fallen och stoppa vidare spridning, säger biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten vid Folkhälsomyndigheten.

Världshälsoorganisationen, WHO, fortsatte under torsdagen diskussioner om huruvida utbrottet i Kina ska klassas som ett internationellt hälsonödläge, Public health emergency of international concern, PHEIC. Det skulle vara ett sätt att mobilisera större nationella och internationella resurser mot viruset.

Men, framhåller Anders Wallensten, diskussionerna betyder inte att WHO eller andra myndigheter för närvarande tror att 2019-nCoV kommer att orsaka en världsomspännande epidemi, en pandemi.

– Utifrån nuvarande kunskap bedömer vi inte att det här viruset har pandemipotential. Det verkar i nuläget inte vara tillräckligt smittsamt för det. Om det hade haft potential att ge en pandemi skulle vi sannolikt redan ha sett mycket mer smittspridning även utanför Kina, säger han.

– I dagsläget är vi långt ifrån en pandemi. Vi bedömer det som ett allvarligt lokalt utbrott i Kina.

Går det att ta fram ett vaccin?

Det finns för närvarande varken något läkemedel eller något vaccin mot det nya coronaviruset. Forskare vid National institute of health, NIH, i USA har dock börjat undersöka möjligheterna att utveckla ett vaccin mot 2019-nCoV. Även ett par amerikanska bioteknikföretag har visat intresse för detta.

– Det är jättebra att man är snabb att undersöka möjligheterna att skapa ett vaccin, men ännu är det alldeles för tidigt för att veta om det kommer att bli av. Inte minst är det osäkert hur vaccinbehovet ser ut och vilka ekonomiska förutsättningar som finns för att ta fram ett vaccin.

Enligt en CNN-intervju med en av NIH-forskarna skulle det ta minst ett år att få fram ett vaccin, om det blir aktuellt att gå vidare med ett sådant projekt.

– Att ta fram ett vaccin är en lång process som bland annat kräver noggranna tester hos både djur och människa för att man ska veta att det är säkert och effektivt, kommenterar Anders Wallensten.

I ett pandemiläge som vid svininfluensan A(H1N1) 2009-2010 skulle det ha högre prioritet att snabbt få fram ett vaccin. Men samtidigt har myndigheterna i Sverige efteråt fått mycket kritik just för att besluten om massvaccinering med Pandemrix mot svininfluensa togs så snabbt. Något som Läkemedelsvärlden rapporterat om. Kritikerna anser att vaccinet borde ha testats mer. Detta efter att det visat sig att vaccinet ökade risken för narkolepsi hos barn.

– Eftersom vi varken har en pandemi eller ett vaccin när det gäller det nya coronaviruset är det inte meningsfullt att jämföra dagsläget med läget då. Det som ändå kan vara värt att notera är dock att det kan vara en betydande skillnad mellan att utveckla ett influensavaccin och ett vaccin mot coronavirus. När det gäller influensavacciner finns redan en lång erfarenhet att bygga på, vilket saknas när det gäller coronavirus, säger Anders Wallensten.

Mer kunskap behövs

Utbrottet i Kina anses ha börjat genom smitta från djur till människa på en numer stängd och sanerad marknad i Wuhan. Sedan har viruset även smittat vidare mellan människor. Men både när det gäller smittsamheten och virusets farlighet finns fortfarande många obesvarade frågor.

– Det faktum att alla som avlidit har varit äldre och redan sjuka kan tyda på att virusets dödlighet inte är så hög. Men vi behöver mer information för att verkligen kunna bedöma det, säger Anders Wallensten.

Det har förekommit medieuppgifter om att kinesiska myndigheter har varnat för att det nya viruset är benäget att mutera. Om detta skulle visa sig stämma kan viruset lättare förändra sig på olika sätt, exempelvis så att smittsamheten ökar. Anders Wallensten tar dock dessa uppgifter med en nypa salt:

– De coronavirus som tidigare orsakat allvarlig infektion hos människor, sars och mers (se faktaruta, red:s anmärkning), har i vart fall inte varit särskilt benägna att mutera, säger han.

Frågor om resor

Folkhälsomyndigheten följer nu utvecklingen och informerar om den på sin webbplats. Myndigheten får många frågor, bland annat från människor som nyligen varit i Kina eller ska resa dit. Folkhälsomyndigheten avråder inte från att resa, men ger rekommendationer om vad en Kinaresenär som får luftvägssymtom bör göra.

– Då är det bra om man kontaktar sjukvården, helst per telefon, så att vi kan kolla upp om det handlar om det nya viruset, säger Anders Wallensten.

I Kina har myndigheterna från och med i dag isolerat elvamiljonersstaden Wuhan och två andra storstäder för att försöka stoppa smittspridningen. Inga flyg, färjor, tåg eller bussar får lämna städerna.

– Det är en väldigt drastisk åtgärd som visar att myndigheterna tar situationen på allvar, säger Anders Wallensten.

– Men det återstår att se hur effektivt det är, det är svårt att förutse hur en sådan åtgärd påverkar människors rörelsemönster och vad effekterna kan bli.

En variationsrik virusfamilj

Coronavirus är en virusfamilj där alla har en rund form med utskott runt om på höljet. Det ger dem ett kronliknande utseende i elektronmikroskop, därav namnet (corona=krona på latin). Coronavirus är RNA-virus vilket innebär att deras genetiska material består av RNA.

Ett stort antal virus tillhör coronavirusfamiljen. De flesta finns bara hos olika djurarter. Hittills är det sju (inklusive det nya 2019-nCoV) som har visat sig smitta mellan djur och människa.

Forskarna vet inte i detalj hur dessa virus smittar mellan människor, men sannolikt handlar det främst om kontaktsmitta eller smitta via luften från hosta och nysningar.

De sju som smittar mellan djur och människa ger mycket varierande symtom. Vissa orsakar vanlig förkylning. De hittills allvarligaste varianterna orsakar sars (severe acute respiratory syndrome) och mers (middle eastern respiratory syndrome), som båda är mycket svåra och ibland dödliga luftvägssjukdomar.

Sarsepidemin drabbade världen 2003-2004 och orsakade omkring 8 000 fall varav 750 dog. Smittan kom troligen från fladdermöss och uppträdde först i Kina. Ett kraftfullt internationellt smittskyddsarbete och virusets låga smittsamhet stoppade smittspridningen. Inga nya fall av smitta ute i samhället har registrerats efter det.

Mers upptäcktes 2012 på den arabiska halvön och spridningen pågår fortfarande. Samtliga fall har haft koppling till smitta i länder på den arabiska halvön.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Föregående artikel ”Låt 20-talet bli årtiondet för kliniska prövningar”
Nästa artikel NT-rådet: Avvakta med nässpray mot depression