?Nedskärningarna i vården har skadat de etiska principerna?

Att regeringen nu talar om extra resurser till sjukvården tycker Jerzy Einhorn är bra, ?ett trendbrott?. Men det återstår mycket för att rekonstruera sjukvården, bland annat i form av ökat antal vårdplatser, anser han.

24 jul 2002, kl 21:49
0

Man kan knappast nämna etik och prioriteringar  i sjukvården utan att associera till Jerzy Einhorn. Ett mångårigt arbete och engagemang för de svagaste grupperna i sjukvården ? som cancerläkare på Radiumhemmet i Stockholm och senare som kristdemokratisk riksdagsledamot ? har resulterat i en mycket positivt mottagen prioriteringsutredning och senare en lag. Men dessa framgångar har inte fått honom att mattas.
? Jag fortsätter att arbeta politiskt på olika sätt. Jag kan inte låta bli att fortsätta arbeta med sjukvårdsfrågor. Efter prioriteringsutredningen sitter jag exempelvis med i HSU 2000 som utreder den framtida sjukvården, säger han.
Prioriteringsutredningen började arbeta 1992 med Jerzy Einhorn som ordförande. Den skilde sig på flera punkter från de prioriteringsutredningar som genomförts i andra länder.
? En skillnad var att vi hade en parlamentarisk sammansättning. Tack vare detta var det lättare att få politiker att lyssna, än om det hade varit en expertutredning, säger Jerzy Einhorn.


Etisk plattform viktigast
Men den viktigaste skillnaden var den inledande periodens diskussioner.
? Det första halvåret pratade vi bara om, och slog fast, en etisk plattform. Vi diskuterade principer om människovärde och behov. En slutsats var att de svagaste gruppernas behov, de svårt sjuka och de äldsta patienterna, skulle prioriteras högst. Efter det var det lättare att i nästa steg ta ställning till hur de olika sjukdomarna och behandlingarna ska prioriteras.
Utredningen arbetade ovanligt öppet (jämfört med de flesta andra statliga utredningar) mot allmänheten, patientföreningar, personal i vården och politiker. Man gjorde enkäter och tog reda på vad alla tyckte. När delbetänkandet kom blev utredningens ledamöter som en ?resande cirkus? som Jerzy Einhorn träffande uttrycker det.
? Vi åkte runt och presenterade våra tankar och lyssnade på kommentarer. På varje ort ordnade vi tre möten; ett för politiker, ett för vårdpersonal och ett för allmänheten. Och det kom ovanligt mycket åhörare. Det var fulla hus utom i Stockholm.


Prioriteringar görs alltid
Prioritering är ingenting nytt i vår tid av nedskärningar inom sjukvården. Hur stora resurserna än är måste man alltid välja var man ska lägga dem. Det kommer alltid att finnas personer som är missnöjda.
All prioritering medför med nödvändighet att något prioriteras lägre än annat. Och det är naturligt att företrädare för dessa kategorier blir bittra och opponerar mot förslagen. Det handlade framför allt om i vilken utsträckning landstingen ska bekosta konstgjord befruktning.
Diskussionen som följde efter utredningens förslag ledde ändå till stor enighet om de grundläggande principerna. Och i våras antog riksdagen en lag som slog fast principerna från prioriteringsutredningen. Efter lagen kommer dock det svåra.
? Tanken att vården av svårast sjuka och patienter i livets slutskede ska prioriteras högst, är lätt att instämma i. Men jag trodde det skulle bli svårare att tillämpa den. Jag är överraskad av det stora engagemang som både politiker och personal visar. De gör verkligen allt de kan för att uppfylla lagen, säger Jerzy Einhorn.
Jerzy Einhorn ser gärna att den etiska plattformen från prioriteringsutredningen även används inom ett vidare politiskt område än sjukvården.
? Jag tycker att den kan användas vid alla beslut som rör den solidariskt finansierade välfärden. Innan man fattar beslut bör man ta reda på vilka grupper som har de största behoven och därefter på bästa sätt försöka möta dessa behov.


Fortsatta etiska risker
Under lång tid har resurserna till sjukvården beskurits. Och nedskärningarna har drabbat de svaga grupperna hårdast, de som enligt prioriteringsutredningen  ska sättas främst.
? Denna utveckling har också styrkts av utvärderingar som gjorts av Socialstyrelsen, säger Jerzy Einhorn.
De etiska principerna har tagit skada av de nedskurna resurserna. Om detta kommer att fortsätta eller inte, beror på vilka resurser som satsas på de svårast sjuka patienterna och på vården i livets slutskede.
? Alla regeringar sedan 1982 har dragit in resurser från landstingen, från vården. Men nu kan jag faktiskt se ett trendbrott. Regeringen har nyligen uttalat att vården ska få mer resurser framöver, säger han.
De nya signalerna kommer efter att sjukvårdsutredningen HSU 2000 har pekat på det ökade gapet mellan vårdens resurser och behovet av vård i framtiden.
Även om Jerzy Einhorn talar om ett trendbrott i och med utfästelser om statliga resurstillskott så betonar han att detta inte räcker.
? Det som sagts hittills är bra, men för att återrekonstruera den svenska sjukvården krävs mycket stora belopp. Vi behöver till exempel fler vårdplatser än idag. Det kan inte accepteras att svårt sjuka och gamla skickas hem för tidigt på grund av platsbrist. Och det är lika oacceptabelt att människor som behöver sjukhusvård inte kan tas in för att det inte finns några lediga platser, säger Jerzy Einhorn. 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng