Farmakokinetik vid utveckling av cancerläkemedel

Genom nya tekniska lösningar har farmakokinetikenheten vid Pharmacia & Upjohns forskningscenter i Lund starkt bidragit vid utvecklandet av läkemedel. T ex har man varit med om att utveckla ett proteinläkemedel som själv söker sig till cancertumören.

24 jul 2002, kl 21:43
0

Att farmakokinetik används för att beskriva ett läkemedels väg genom människokroppen är ganska givet, men att man kan använda vetenskapen vid utvecklandet av läkemedel är kanske mindre känt. Vid Pharmacia & Upjohns forskningscenter i Lund har man använt farmakokinetik vid utvecklandet av flera cancerläkemedel.
Genom att ytterligare utveckla den svenska uppfinningen autoradiografi (där man får bilder av var ett radioaktivt märkt läkemedel ansamlas i ett försöksdjur) kan man nu få fram bilder på någon eller några dagar jämfört med den dryga månad det tidigare tog. Detta har gjort att tekniken kan användas på ett helt nytt sätt. Vid Pharmacia & Upjohns forskningscenter har man börjat använda tekniken för att sålla fram substanser som tas upp i tumörer. Något som bl a har resulterat i att man funnit potentiellt nya användningsområden för gamla cancerläkemedel.
? På det viset fann vi t ex att prostatacancermedlet estramustin även hade ett högt upptag i gliom ? d v s hjärntumörer, säger Per Olov Gunnarsson, farmakokinetiker (chef för farmakokinetik) vid Pharmacia & Upjohn i Lund. Detta har resulterat i att en klinisk studie har startats här i Sverige för att studera estramustins effekter på den indikationen.


Målsökande
cancerläkemedel

Med samma teknik har man också kunnat delta i utvecklandet av det allra hetaste forskningsområdet inom Pharmacia & Upjohns cancerforskning just nu ? antikroppsbaserade, målsökande, cancerläkemedel.
Det är ett nytt innovativt sätt att angripa cancertumörer på. Idén bygger på monoklonalt framställda antikroppsfragment som är riktade mot antigen på cancertumörerna. På dessa antikroppsfragment har man fäst s k superantigen som aktiverar T-lymfocyter i kroppen.
Teoretiskt skulle det hela fungera så att proteinläkemedlet söker upp ? och fäster sig på ? tumörcellerna som sedan attackeras av T-lymfocyterna som triggas av super-antigenet. Det innebär alltså att man får det kroppsegna immunförsvaret att ge sig på cancertumörerna och lysera dem precis som det gör med bakterier och andra ovälkomna inkräktare i människokroppen.
Med den nyutvecklade autoradiografin har Per Olov Gunnarsson och hans grupp relativt snabbt lyckats fastställa att detta verkligen sker vilket annars skulle ha varit ett ganska krångligt och tidsödande arbete.
? Även denna substans är nu i klinisk fas, även om det är tidigt i fas I, säger Per Olov Gunnarsson. Och strax efter denna substans har vi ett till proteinläkemedel på väg ut i klinisk forskning som har en ännu bättre profil än den första substansen.


Individuell dosering
Även i den kliniska forskningen finns Per Olov Gunnarsson och hans farmakokinetikenhet med för att övervaka administreringen av läkemedlen. När det gäller de tidigare nämnda proteinläkemedlen har detta en alldeles speciell roll.
? Superantigenet som vi använder har vi tagit från vanliga stafylokocker, som orsakar magsjuka, vilket innebär att alla människor har antikroppar emot superantigenet, säger Per Olov Gunnarsson. Dessa antikroppar binder till superantigenet på läkemedlet och de läkemedelsmolekyler som binds upp av antikropparna inaktiveras då.
Mängden antikroppar emot stafylokockantigenet varierar dock från individ till individ.
? Beroende på hur mycket antikroppar varje patient har måste vi därför dosera läkemedlet individuellt för att komma åt själva tumören, säger Per Olov Gunnarsson. På det viset är vi med och styr den dos som varje patient ska ha efter hur mycket antikroppar just den patienten har.
Det hela kompliceras ytterligare av att det nya proteinläkemedlet kan behöva ges i upprepade doser vilket innebär att patienten, som då fått sitt immunförsvar aktiverat av den första dosen, måste få läkemedlet i en stegrande dos på grund av det ökande antikroppssvaret.
? På sikt kommer vi naturligtvis utveckla ett proteinläkemedel med ett superantigen som inte har preformulerade antikroppar i människa, säger Per Olov Gunnarsson. 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng