Långt kvar till målet för omdiskuterad lista
Peter Alvinsson. Foto: E-hälsomyndigheten/Jennifer Glans.

Långt kvar till målet för omdiskuterad lista

Nationella läkemedelslistan är sjösatt, men ännu återstår många både tekniska och mjuka frågor att lösa.

11 maj 2021, kl 07:03
0

Den 1 maj började lagen om den nationella läkemedelslistan att gälla. Och själva listan – ett nytt personregister som ersätter receptregistret och läkemedelsförteckningen – finns nu. Den är en rikstäckande informationskälla om varje patients förskrivna och uthämtade läkemedel. Informationen är tillgänglig för patienten själv, vården och apoteket.

Men det dröjer till 26 november innan listan flyttas över till den nya tekniska plattformen och fler funktioner kommer på plats. Och sedan återstår ett jättejobb då alla vårdgivare och apotek ska ansluta sig och hitta bra sätt att jobba med den nya listan.

Nationella läkemedelslistan införs successivt

I dagsläget kan patienten se informationen i det nya registret via e-tjänsten Läkemedelskollen. Förskrivare och viss annan vårdpersonal får å sin sida tills vidare använda sig av tjänsten Förskrivningskollen (mer detaljer finns i faktaruta nedan).

– Från början hade vi planerat att köra i gång fullt ut den 1 maj. Men det är väldigt mycket tekniska förändringar inblandade och för att minska riskerna för störningar som stökar till det för vården mitt i pandemin gör vi det tekniska införandet successivt, säger Peter Alvinsson, avdelningschef på E-hälsomyndigheten och huvudansvarig för den nationella läkemedelslistan.

– I höst är det kanske ett lugnare läge i pandemin. Vi bedömer att det är bättre att driftsätta den nya tekniska plattformen då.

Viruset bromsade nationella läkemedelslistan

Detta är inte första gången som pandemin sätter käppar i hjulet för den nationella läkemedelslistan. Egentligen skulle lagen ha trätt i kraft redan för ett år sedan. Våren 2019 skrev Läkemedelsvärlden om de testkörningar som E-hälsomyndigheten skulle genomföra under ett intensivt år fram till startdatumet.

Men så ställde ett virus det mesta i världen på ända. Regeringen beslutade då att skjuta fram starten nästan ett år för att underlätta för den hårt ansträngda vården.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, ville dock att den nya lagens ikraftträdande skulle skjutas upp ytterligare. Detta framförde organisationen bland annat i en skrivelse till socialministern så sent som 30 mars i år.

Två år på sig

Regeringen sköt trots allt inte upp lagen mer, men har, enligt ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden från socialdepartementet, ”en löpande dialog” med SKR om den nationella läkemedelslistan.

Nu har vården och apoteken två år på sig att ansluta sina egna it-system till den nationella läkemedelslistan. Från och med 26 november blir anslutning tekniskt möjligt. Och den 1 maj 2023 ska vården och apoteken i hela landet vara klara med detta.

Apoteksaktörerna verkar inte se några större tekniska problem med att ansluta sig. Men vården och regionerna förde redan före pandemin ofta fram oro för att inte hinna med den tekniska utveckling som krävs. De behöver kunna integrera läkemedelslistan i sina journalsystem för att få den fulla nyttan av reformen. Flera regionföreträdare har hävdat att regionerna saknar resurser att klara detta i tid.

Erbjuder stöd

Peter Alvinsson vid E-hälsomyndigheten säger att myndigheten gör vad den kan för att hjälpa till, inom ramen för det uppdrag regeringen har gett.

– Vårt uppdrag är ta fram lösningar som gör att nationella läkemedelslistan kan användas. Vi gör också vad vi kan för att underlätta för aktörerna att ansluta sig. Myndigheten har ett jättebra samarbete med regionerna och erbjuder olika former av tekniskt stöd för att möjliggöra deras utvecklingsarbete och anslutning. Vi släpper till exempel alla specifikationer och tekniska beskrivningar löpande, säger han.

Kräver anpassade arbetssätt

Men det är inte bara tekniken som behöver komma på plats för att uppnå syftena med reformen. Syftena är bland annat att göra patienten mer delaktig i sin vård och att skapa bättre förutsättningar för en optimal och säker läkemedelsbehandling. Det ska exempelvis bli lättare att undvika felaktiga kombinationer av läkemedel och att förhindra missbruk.

För att åstadkomma sådana förändringar räcker det inte att skapa nya tekniska lösningar, framhåller nu flera debattörer. Det behövs också analys och diskussion kring hur vården och apoteken kan ändra sina arbetssätt för att använda listans möjligheter fullt ut. Bland andra SKR har framhållit denna aspekt och skrev i den tidigare nämnda framställan till regeringen att ”en verklig analys av den tänkta användningen av listan i vårdens vardag saknas”.

Vill se mer diskussion om mjuka frågor

Peter Alvinsson håller med om att det är dags att börja prata om de mjuka frågorna. Och han menar att det är viktigt att vårdgivarna tar ansvar för att komma i gång med den diskussionen:

– Respektive verksamhet måste ta ansvar för att analysera hur man jobbar i dag, hur man kan använda informationen i nationella läkemedelslistan i framtiden och hur arbetssätten eventuellt behöver förändras. Inte minst är det viktigt att få med läkarkollegiet i en konstruktiv diskussion om hur listan kan förbättra vården. Vi kan hjälpa till i dialogen och deltar gärna, men vårdgivarna måste själva börja lyfta dessa frågor.

Detta gäller sedan 1 maj

Den 1 maj började lagen om nationell läkemedelslista att gälla. Nu kan vården och inte, som tidigare, bara apoteket och patienten se en patients alla förskrivna och uthämtade receptläkemedel.

Starten av den nationella läkemedelslistan sker i år i två steg. Från och med 1 maj kan legitimerad vårdpersonal via Förskrivningskollen se patientens läkemedel. De behöver dock ha en särskild typ av e-legitimation. Och för att se de uthämtade läkemedlen krävs patientens samtycke.

Förskrivare kan sedan 1 maj också spärra information för unga patienters (0-18 år) vårdnadshavare via Förskrivningskollen samt häva sådana spärrar.

Patienten når listan via Läkemedelskollen och kan där även spärra (dölja) information för vården om så önskas.

Källa: E-hälsomyndigheten

Detta händer i november

Den 26 november kommer nästa steg. Från och med då finns de tekniska gränssnitten tillgängliga så att externa aktörer kan ansluta sig och testa de olika tjänsterna.

I Förskrivningskollen tillkommer då också flera nya funktioner:

  • Förskrivare kan skapa, avsluta och makulera förskrivningar av läkemedel, dock inte för dosförpackade läkemedel.
  • Så kallade fritidsförskrivare (ofta pensionerade läkare) får en särskild inloggningslösning med möjlighet att skapa förskrivningar.
  • Beslutsstöd i form av dubblettvarning, ”undvik till äldre” och interaktionsvarning.
  • Behandlingsorsak och behandlingsändamål kan dokumenteras på förskrivningar.
  • Det blir möjligt att spärra behandlingsorsak.

I Läkemedelskollen tillkommer samtidigt

  • möjlighet att visa behandlingsorsak.
  • patienter kan spärra behandlingsorsak för apotekspersonal.

Dessutom ska en föreskrift om att elektronisk förskrivning är huvudregel träda i kraft. Tidpunkten för detta är under diskussion mellan E-hälsomyndigheten och Läkemedelsverket.

Källa: E-hälsomyndigheten

Föregående artikel Myndigheter ska utveckla miljöpremie för läkemedel
Nästa artikel Halverad antibiotikakur hjälpte lika bra

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng