Av de arton landsting som valt att svara på remissen om
apoteksmarknadsutredningen är det nio som uttryckligen tar ställning mot en
avreglering och fyra som är för. Motståndarna har vänsterstyre och
förespråkarna har borgerligt styre. Fem landsting väljer att inte ta ställning
till själva huvudfrågan utan kommenterar bara genomförandet.
Oavsett färg på landstingsstyret så är kritiken mot själva
förslaget genomgående stark i remissvaren. Tolv av landstingen är mycket
kritiska till att de inte själva ska få äga och driva apotek samtidigt som landstingens
konkurrenter, de privata vårdgivarna, kommer få det. Det här anser landstingen ger
de privata vårdgivarna konkurrensfördelar. ?Privata rådgivare kan dra fördel av
samordningsvinster mellan sin sjukhusapoteksverksamhet och apotek riktade till
allmänheten medan landstingen ska vara förhindrade att göra detta? skriver till
exempel landstinget i Östergötland.
En annan fråga som engagerar är vem som ska ha hand om alla
register och all statistik. Enligt förslaget ska ett statligt bolag sköta det,
men det protesterar elva av landstingen emot. Tre av dem anser att de här
registren istället borde samägas av landstingen, och åtta föredrar att allt
samlas i en ny myndighet. ?Detta då ett statligt bolag inte med automatik
omfattas av tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen? skriver landstinget i
Värsternorrland.
De som har mycket glesbygd oroas över hur tillgängligheten
kommer att bli om marknadskrafterna ska styra var det etableras apotek.
Utredaren Lars Reje lyfter fram distanshandel som en lösning på problemet, men
det anser vissa landsting inte är tillräckligt. Landstinget i Gävleborg påpekar
till exempel att så kallade särskilda läkemedel, som till exempel
narkotikaklassade läkemedel, inte får skickas via post. Samma problem kommer
uppstå med läkemedel som kräver en obruten köldkedja.
Precis som många andra remissinstanser är landtingen överlag
mycket kritiska till den prismodell som Lars Reje föreslår. Landstinget i
Dalarna anser till exempel att det är en stor svaghet i utredningen att
prismodellen först ska testas i två år och sedan eventuellt ska ändras. ?Ofta
brukar sådant kallas att köpa grisen i säcken? skriver de.
Många skriver att de inte tror på den prismodell som Lars
Reje presenterat och att de oroas över att landstingen kommer att få dyrare
läkemedel med det nya systemet. Istället vill de att landstingen själva ska få
förhandla med läkemedelsföretagen när det gäller inköp av orginalläkemedel,
dosdispensering och förbrukningsvaror. Argumenten för detta är enligt
landstingen att det endast är de som har den fulla kunskapen om vilka läkemedel
och produkter som de vill upphandla. De landsting som valt att kommentera på
prissättningen av generika ser helst att dagens modell får vara kvar.
Sammantaget saknar landstingen en analys av vilka
konsekvenser som förslaget kommer att få för hälso- och sjukvården. Landstingens remissvar finns samlade under artikeln.
Detta är den tredje artikeln i vår serie om remissvaren på Apoteksmarknadsutredningens huvudbetänkande. Se tidigare artiklar nedan.