Annons
”Läkemedelsbristerna väcker min inre prepper”
Anna Bäsén

”Läkemedelsbristerna väcker min inre prepper”

Läkemedelsvärldens medicinreporter Anna Bäsén krönikerar om bristrapporterna – men ser hopp i fjärran.

19 apr 2023, kl 15:00
0

KRÖNIKA. Ska jag bli en prepper? Tanken slår mig varje gång jag tittar på Läkemedelsverkets lista över restade läkemedel, förpackningar som inte finns.

Varje vecka tycks antalet förpackningar som saknas att öka. Jag följer Läkemedelsverkets restlista slaviskt. Förra veckan var det 821 läkemedel som inte finns. I skrivande stund är det 829.

Läkemedelsbristerna väcker min inre prepper.  Kanske ska jag fixa en BOB – bug out bag på prepperlingo – fylld med förnödenheter. Inte minst nödvändiga läkemedel för en längre tid.

För att inte tala om den nyväckta tanken på en BOL – bug out location – en säker och avskild plats att fly till.

Brist på antibiotika och febernedsättande

I dag skickade Läkemedelsverket ut ett smått dystopiskt pressmeddelande om bristen på läkemedel.

En osäker omvärld och att det cirkulerat ett stort antal infektionssjukdomar har lett till ökat behov av antibiotika och febernedsättande läkemedel. Detta enligt ny statistik för första kvartalet 2023.

I perioder har det exempelvis varit brist på antibiotika som amoxicillin, flytande paracetamol och flytande ibuprofen. Läkemedelsföretagen kan inte tillgodose befolkningens behov.

Så här stor brist har det bara varit en gång tidigare. Det var under början av pandemin, mars och april 2020.

Påverkas av osäker värld och inflation

Enhetschef Johan Andersson på Läkemedelsverket konstaterar i pressmeddelandet att om din medicin finns på apoteket eller inte påverkas av det rådande världsläget.

– Liksom andra industrier påverkas även läkemedelsförsörjningen av en ökad osäkerhet i omvärlden med inflation och höjda priser på exempelvis energi och frakt, säger han.

Myndighetens bedömning är att läkemedelsbristen idag är ”en måttlig påverkan på tillgängligheten till läkemedel i Sverige”.

I början av april offentliggjorde Läkemedelsverket också för första gången någonsin resultatet av sin omvärldsbevakning, kallat ”Omvärldsrapport”. Tidigare har den här typen av omvärldsbevakning varit internt arbetsmaterial.

– Du har rätt i att det är första gången den publiceras offentligt. Det finns en efterfrågan, en förväntan, framför allt från beslutsfattare, att Läkemedelsverket redovisar hur man ser på situationen så att man kan agera därefter, säger pressansvarige Thomas Ekelund.

Omvärldsrapport dyster läsning

En viktig orsak till att myndigheten släpper på sin information är förstås den ökande bristen på läkemedel, vad den beror på och vad som görs. Myndigheten ska komma med omvärldsrapport minst en gång per år, kanske oftare, enligt Thomas Ekelund.

Vid en första anblick är det djupt dyster, för att inte säga nattsvart, läsning.

Rysslands krig mot Ukraina, cyberattacker, allmänt allvarligt globalt säkerhetsläge, ekonomisk kris, energikris, attacker på demokratier, resistensutveckling hos läkemedel och klimatförändringar.

Allt detta elände efter en allvarlig pandemi som fortfarande sätter sina spår i människors minnen, utmattad vårdpersonal, vårdköer och obehandlad sjuklighet.

Men i de flesta fall går det faktiskt att byta förpackning, beredningsform eller i värsta fall byta till ett nytt läkemedel. Detta orsakar dessvärre stor tidsspillan, krångel och kostnader för apotek, vård och patienter.

Hotar patientsäkerheten

Läkemedelsbristen kan hota patientsäkerheten. Socialstyrelsen rekommenderar numera en månads egenberedskap, att alla som stadigvarande har receptbelagda läkemedel eller förskrivna hjälpmedel ska ha minst fyra veckors förbrukning hemma.

Men i Läkemedelsverkets nya pressmeddelande finns ändå glimtar av hopp. Mycket görs för att motverka bristerna.

Alla inblandade aktörer samverkar för att få överblick och öka beredskapen, exempelvis i organisationen ADL, Aktörsgemensamt dialogmöte om läkemedelstillgänglighet.

Straffavgift gav effekt direkt

Ett stort problem har tidigare varit att företagen inte anmäler i förväg om det kommer att bli brist på ett läkemedel, trots lagkrav. Riksdagen har beslutat att företag som anmäler sent, från och med i sommar, kan straffas med en sanktionsavgift från Läkemedelsverket.

Trots att straffavgiften ännu inte börjat gälla är den redan till stor nytta, och företagen anmäler tidigare, enligt Läkemedelsverkets Johan Andersson.

Vård, apotek och patienter hinner förbereda sig bättre. Det finns även förslag på att farmaceuter ska få göra enklare läkemedelsbyten så de eller patienten slipper jaga läkaren.

Situationen är fortfarande osäker. Men jag väntar nog med att komma ut som prepper. Däremot ska jag ta en ordentlig titt på mitt hemapotek. Gör det du med.