Ingen bevakning av fällda annonser

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman, IGM, bedömer varje år ett hundratal fall som gäller läkemedelsbolagens marknadsföring. Ett 50-tal gäller annonser införda i tidningar, varav drygt hälften blir fällda.
Men vare sig Läkartidningen eller Dagens Medicin, de tyngsta ?annonspelarna?, har någon kontinuerlig bevakning av fällningarna i den egna tidningen. Det kritiserade Lars Linnersten, medicinsk rådgivare vid mellersta Skånes sjukvårdsdistrikt i förra numret av Läkemedelsvärlden.
? Nej, vi gör inte det. Men vi har inget principbeslut om att vi inte ska göra det, säger Karin Bergqvist, redaktionschef på Läkartidningen.
? Så här spontant kan jag tycka att vi kanske borde göra det.
Per Gunnar Holmgren, chefredaktör på Dagens Medicin, menar att de flesta anmälningar ingår i bolagens bevakning av varandra och inte intresserar läsekretsen.
? När vi frågar läsarna vad man vill läsa om i tidningen är det få som nämner marknadsföringsfrågor på den här detaljnivån. Vi har ingen absolut regel utan kan välja att publicera utslag som är av större principiellt intresse.
I regelverket som är ett frivilligt åtagande från branschen finns inte heller något krav på att företagen ska införa en så kallad rättelseannons, något som prövats i USA.
Enligt Torsten Brink vid NBL, Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation är rättelseannonsering en död fråga i Sverige.
? Det är den ansvarige utgivaren som bestämmer vad som ska publiceras. Det gäller också annonser. Rättelseannonsering är alltså omöjlig utan en grundlagsändring.
Läkemedelsvärlden refererar visserligen IGM- och NBL-ärenden i högre grad än andra tidningar, men har åtminstone fram tills idag inte heller haft någon policy att redovisa fällningar som rör tidigare annonser i tidningen.