Läkemedelsvärlden

Forskar om nytt vaccin mot kikhosta

Svenska forskare är med och utvecklar ett nytt vaccin mot kikhosta som ges i näsan. Målet är att komplettera dagens vaccin och kunna utrota sjukdomen.

5 Feb 2020, kl 06:30
0

Karin Loré. Läkemedelsvärlden.

Karin Loré. Foto: Karolinska institutet.

Ett nytt vaccin mot kikhosta som ges som droppar i näsan kan i framtiden bli ett effektivt vapen för att utrota sjukdomen. Det tror vaccinforskare vid Karolinska institutet som har utvärderat immunsvaren på det nya vaccinet i en fas I-studie. Studien har publicerats i Journal of clinical investigation.

Kikhosta är en infektionssjukdom som ger intensiv och långvarig hosta. Spädbarn som drabbas av kikhosta kan få andningssvårigheter och behöva sjukhusvård och till och med dödsfall förekommer. Därför är det viktigt att skydda spädbarn genom att vaccinera dem så tidigt som möjligt. Det är också viktigt att personer i deras omgivning är vaccinerade.

Vaccin mot kikhosta från 3 månader

I det nuvarande svenska vaccinationsprogrammet får barn vaccin mot kikhosta tillsammans med vaccin mot andra sjukdomar första gången vid 3 månaders ålder. Sedan följer vaccinationer vid 5 och 12 månader samt vid 5 års ålder och sedan i 14-16-årsåldern.

– Dagens kikhostevaccin är ett bra vaccin som vi verkligen rekommenderar att man tar. Det ger gott skydd mot sjukdom för den som blivit smittad, säger professor Karin Loré vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, KI, en av forskarna bakom studien.

– Visserligen kan kikhostebakterien trots vaccineringen få fäste i näsan och börja växa där, men man har ett skydd som gör att man ändå inte blir sjuk. Vaccinskyddet hindrar fortsatt bakterietillväxt längre ned i luftvägarna och det gör att man inte insjuknar.

Men trots detta anser Karin Loré och hennes kollegor att det även behövs ett nytt vaccin, som komplement till det befintliga.

– Med ett vaccin som effektivare hindrar smittöverföring skulle vi kunna minska smittspridningen och så småningom kanske till och med att utrota sjukdomen, säger Karin Loré.

Levande vaccin i näsan

Den vaccinkandidat mot kikhosta som hon och hennes medarbetare är med och utvecklar har fått beteckningen BPZE1. Vaccinet är baserat på en levande muterad och försvagad stam av kikhostebakterien Bordetella pertussis. I djurstudier har det inducerat ett mycket gott skydd mot kikhostebakterien.

Vaccinet ges direkt i näsan vid ett tillfälle. Att ge vaccinet i näsan anses både skonsammare och potentiellt mer effektivt.

Vaccinkandidaten är framtagen av forskare vid Pasteurinstitutet i franska Lille. De har även startat ett USA-baserat bolag, Iliad biotechnologies, som driver utvecklingen av vaccinkandidaten vidare. Detta bolag var med och finansierade den nu aktuella fas I-forskningen vid KI tillsammans med bland andra Vetenskapsrådet, Hjärt-lungfonden och Region Stockholm.

Ovaccinerade försökspersoner

Att Sverige var lämpligt för fas I-studien beror på att vi i vårt land hade ett 17 år långt uppehåll i kikhostevaccineringen 1979-1996. Därför finns här många personer som inte är vaccinerade mot kikhosta och det var just sådana försökspersoner som behövdes.

Via Folkhälsomyndigheten gick frågan till Karin Lorés forskargrupp som är specialiserad på att detaljstudera immunsvar på olika vacciner. I fas I-studien av det nya kikhostevaccinet samarbetade de med Karolinska universitetssjukhusets kliniska forskningscenter Karolinska trial alliance.

Tolv unga vuxna försökspersoner fick vaccinkandidaten och blodprover togs vid olika tidpunkter efter vaccineringen. Forskargruppen analyserade proverna och som jämförelse även biobanksprover från lika många personer som genomgått dagens vaccinationsprogram mot kikhosta.

Bredare antikroppssvar

Jämförelsen visade att det nya vaccinet skapade ett bredare antikroppssvar med en bättre avdödande effekt på kikhostebakterien än dagens vaccin.

– Det innebär att BPZE1 har potentialen att förbättra vaccineffektiviteten och skydda mot smittoöverföring, säger Karin Loré.

Vacciner som liksom BPZE1 baseras på hela bakterien kallas helcellsvacciner. Även det vaccin som tidigare användes i vårt land var ett helcellsvaccin, som bestod av döda kikhostebakterier. Under 1990-talet gick Sverige och flertalet andra länder över till ett vaccin som består av delar av bakterie, ett acellulärt vaccin eller komponentvaccin. Orsaken var bland annat misstankar om allvarliga biverkningar av helcellsvaccinet.

I Sverige upphörde som nämnts kikhostevaccineringen helt under 17 år, men startade igen 1996. Kikhosta ökade under uppehållet, gick ned igen när vaccinering med det acellulära vaccinet startade, men har alltså på nytt börjat öka. Samma utveckling ses i andra höginkomstländer.

Tror på en kombination

Enligt bland andra Folkhälsomyndigheten är övergången från helcellsvaccin till acellulärt vaccin en trolig bidragande förklaring till ökningen.  Detta eftersom det acellulära vaccinet anses ha en mindre varaktig skyddseffekt och inte är så effektivt när det gäller att stoppa smittöverföring.

Vaccinkandidaten BPZE1 visade i fas I-studien förutom ett brett antikroppssvar även en god säkerhetsprofil. Utvecklingen av vaccinet går nu vidare med en redan startad fas II-studie med 300 försökspersoner i USA. KI-forskarna kommer att fortsätta att medverka med analyser av immunsvar.

Eftersom BPZE1 är ett levande helcellsvaccin är det inte troligt att det helt kommer att kunna ersätta dagens vaccin. Det anses nämligen inte lämpligt ur säkerhetssynpunkt att ge levande vaccin till riktigt små barn, förklarar Karin Loré.

– Men en intressant idé är att kombinera de två vaccinerna med varandra och ge det acellulära till de yngsta och helcellsvaccinet senare. Det är en möjlighet som nu studeras och som vi hoppas på.