Bara spridda skurar och i en mycket begränsad omfattning. Så beskrivs än så länge en möjlig kommande inkomstkälla för apoteken – parallellexport av läkemedel.
Men det lilla utflödet har dock fått läkemedelsbranschen att reagera. Enligt Läkemedelsindustriföreningen har det på senare tid förekommit att enskilda apotek beställt som man beskriver »oskäliga mängder« av vissa läkemedel, troligen för parallellexport. Och vad branschen börjar rusta för är hur en ökande sådan ska bemötas och vilka regler som gäller.
– Jag kan säga så mycket som att efter nyetableringen av apotek har vi sett en ökad frekvens av parallellexport, säger Bengt Anell, senior konsult på analysföretaget IMS Health.
– Hur stor den är kan jag inte säga, men vi får allt fler förfrågningar från företag som misstänker parallellexport. Och på europanivå har vi sett att Sverige i viss mån dykt upp som exportland. Då gäller det dyrare läkemedel och specialistläkemedel.
Parallellexport är en fullt legal verksamhet för de apotek som har partihandelstillstånd. Med ett sådant kan apotekskedjan eller apoteket välja att sälja direkt till apotek inom EU eller till parallellhandlare med verksamhet i flera länder. Men hur den här exporthandeln går till i detalj, liksom omfattningen, är det mycket hemlighetsmakeri kring, trots att den alltså inte är olaglig.
– Det är väldigt känsligt för företag vars läkemedel är intressant för export. De vill inte att andra aktörer ska få upp ögonen för att det finns pengar att tjäna på deras produkt genom att parallellexportera den. Så det är mycket hysch-hysch, säger Bengt Anell.
På monopoltiden var inte Apoteket AB innehavare av något partihandelstillstånd och därför var det svårt att hitta kanaler för inköp av läkemedel för parallellexport, även om man då också ibland såg ett visst
utflöde, enligt Bengt Anell.
– Nu har det åtminstone teoretiskt öppnats möjligheter för export eftersom många apotek söker och en del redan har partihandelstillstånd, säger Christina Örtorp, ordförande för parallellhandlarna.
Men något mer än att det i och med omregleringen öppnats nya möjligheter vill hon inte säga, med hänvisning till att det är affärshemligheter.
– Det är inte som tidigare när allt var transperent – då gick det ju ändå att ta reda på.
Parallellhandeln inom EU har sedan den tog fart för ett par decennier sedan stört originalföretagen eftersom den försvårar deras möjlighet att isolera handeln till varje nationell marknad och därmed ta ut högsta möjliga pris i varje enskilt land. Men även om vinstmaximering är ett skäl finns det andra problem, till exempel att det uppstår en brist nationellt, när den kvot som paketerats och märkts upp för ett land köps upp, paketeras och märks om för en annan marknad.
I Norge där tre stora apotekskedjor också är partihandlare har det norska läkemedels-verket tidigare rapporterat om problem med parallellexport som fått företräde framför försäljning till norska patienter. I Storbritannien har man också haft betydande problem med att enligt en uppskattning ungefär vart sjunde apotek valt att sälja läkemedel till en lönsammare exportmarknad än för egen expediering. Där har man nu tecknat en övergripande överenskommelse mellan parterna för att säkerställa tillgång på den inhemska marknaden.
Vilka regler som gäller i Sverige; det vill säga om ett apotek med partihandelstillstånd kan köpa upp en stor del av ett parti läkemedel för att sedan sälja det vidare för export och därmed eventuellt orsaka brist i Sverige är oklart. Men hos distributören Tamro har man noterat apotek som köpt in betydande mängder av ett visst preparat.
Parallellhandeln beskrivs av Bengt Anell som en marknad med väldig dynamik som växer kraftigt på europanivå.
– Den svänger kraftigt vid valutaförändringar, under krisen kunde vi se att helt nya länder dök upp som exportörer och hur flödena ändrade riktning. Sverige är förstås främst intressant som importör, speciellt när kronan är dyr jämfört med euron. Men i vissa lägen för vissa läkemedel där Sverige har ett jämförelsevis lågt pris kan också export bli en inkomstkälla för apotek. För enstaka produkter tycks det redan ha blivit det.
