En brittisk expertgrupp avråder i en ny rekommendation från att skriva ut läkemedel med sköldkörtelhormon till vuxna med subklinisk hypotyreos. I stället bör läkaren följa patienten för att se eventuella förändringar av sköldkörtelfunktionen. Expertgruppen hoppas att rekommendationen ska förändra den nuvarande förskrivningstrenden.
Rekommendationen kommer med säkerhet att bli omdebatterad – behandling av subklinisk hypotyreos är en het fråga. Hypotyreos betyder underfunktion i sköldkörteln och termen subklinisk hypotyreos används när patienten har vissa men inte alla laboratoriemässiga tecken på underfunktion. Halten av tyroideastimulerande hormon (TSH) från hypofysen är då förhöjd, men nivåerna av sköldkörtelhormonerna T3 och T4 är normala. Vid fullt utvecklad hypotyreos är annars både TSH-halten förhöjd och sköldkörtelhormonhalten sänkt.
Normalintervallet för TSH hos vuxna ligger ungefär mellan 0,4 och 4,0 millienheter/liter.
Förskrivningen av läkemedel och licenspreparat med sköldkörtelhormon ökar, som Läkemedelsvärlden rapporterat, stadigt i Sverige och många andra länder. Det beror till stor del på att det blir allt vanligare att läkemedelsbehandla även subklinisk hypotyreos, främst inom primärvården.
Även i aktuella riktlinjer föreslås ofta att läkemedel med sköldkörtelhormon ska prövas om enbart TSH är förhöjt.
Denna praxis har starkt ifrågasatts av endokrinologer som framhållit att förhöjda TSH-nivåer oftast normaliseras av sig själva efter en tid. Endokrinologerna har varnat för riskabel överbehandling med sköldkörtelhormoner och möjlig underbehandling av andra tillstånd som kan vara orsak till symtomen.
I slutet av förra året fick de stöd av en stor internationell forskningsöversikt. Den publicerades, som Läkemedelsvärlden skrev, i JAMA. 21 studier med sammanlagt 2 192 deltagare ingick och slutsatsen var att det saknas vetenskapligt stöd för rutinmässig behandling av subklinisk hypotyreos. Behandlingen normaliserade TSH-värdet, men inte patienternas upplevda livskvalitet.
Det var också den forskningsöversikten som blev startsignal för den brittiska expertpanelens översyn av nuvarande praxis. Översynen ingår i en satsning som kallas The BMJ rapid recommendations initiative (BMJ = British medical journal). Syftet med satsningen är att se till att ny forskningsbaserad kunskap snabbare kommer till praktisk nytta i hälso- och sjukvården i England.
I panelen ingick läkare, patienter och specialister på forskningsmetodik. De granskade såväl JAMA-översikten som andra relevanta undersökningar och har nu publicerat en ”stark rekommendation”.
Rekommendationen innebär att vuxna med förhöjt TSH och normala sköldkörtelvärden inte bör behandlas med sköldkörtelhormon. Undantagna är kvinnor som försöker bli gravida och patienter med mycket högt TSH (över 20 millienheter per liter). Även när det gäller personer under 30 år samt personer med mycket svåra symtom som tyder på hypotyreos kan det ibland ändå vara befogat att pröva hormonbehandling, menar panelen efter sin genomgång av kunskapsläget.
Helen Stokes-Lampard, ordförande i de brittiska allmänläkarnas sammanslutning, Royal college of general practitioners, kommenterar i en intervju rekommendationerna om att avstå från läkemedelsbehandling vid subklinisk hypotyreos så här:
– Om behandlingen inte är till nytta för våra patienter är det viktigt att vi blir medvetna om det och att riktlinjerna som påverkar vårt beslutsfattande förändras. För patienternas skull är det viktigt att den nya kunskapen tas om hand när kliniska riktlinjer uppdateras.
