Behovet av nya antibiotika är stort, men utvecklingen går långsamt och få nya substanser finns i pipeline.
Behovet av nya antibiotika är stort, men utvecklingen går långsamt och få nya substanser finns i pipeline.

”Vi kan inte bara göra utredningar”

Behovet av antibiotika med nya mekanismer är stort. Men utvecklingen går långsamt. ”Det ser inte lovande ut”, säger Anders Karlén, vid Uppsala universitet.

21 Maj 2019, kl 11:43
0

Anders Karlén.

Anders Karlén.

För att säkerställa att vi har fungerande antibiotikabehandlingar även i framtiden krävs många olika åtgärder. En är utvecklingen av helt nya antibiotikasorter. Men om läkemedelsutveckling är svårt i vanliga fall tillkommer även det faktum att det finns små marknadsmässiga vinster för läkemedelsbolagen att satsa på FoU inom antibiotikaområdet.

De läkemedel som forskas fram, med hjälp av stora investeringar, ska sedan användas så sparsamt som möjligt vilket gör det svårt för bolagen att tjäna pengar på dem.

Detta har lett till att få nya antibiotika kommer ut på marknaden, särskilt de vi har störst behov av, nämligen sådana med helt nya verkningsmekanismer mot gramnegativa bakterier.

– Pipelinen för antibiotika ser inte bra ut, säger Anders Karlén, professor vid Uppsala universitet, som arbetar med läkemedelsutveckling av antibiotika i projektet Enable.

Få med nya mekanismer
Enligt en global kartläggning från september förra året fanns då drygt 40 nya substanser i olika faser av klinisk utveckling. Men endast ett fåtal av dem byggde på helt nya verkningsmekanismer är riktade mot någon av de av WHO listade tre prioriterade bakterietyperna där behovet av nya antibiotika är särskilt stort.

– Det ser inte lovande ut och man skulle behöva styra in forskningen mot de bakterier WHO listar som mest angelägna att ta fram nya antibiotika mot, säger Anders Karlén.

För att göra det krävs inte bara forskningskompetens och pengar utan också effektiva infrastrukturer, påpekar Anders Karlén.

Fokuserar på gramnegativa bakterier
Ett sådant exempel, nämner han, är Enable. Enable är ett samarbetsprojekt mellan EU och den europeiska läkemedelsindustrin med fokus på att utveckla nya antibiotika mot gramnegativa bakterier (bland annat de som prioriterats av WHO).

Projektet som har en budget på 850 miljoner kronor har pågått sedan 2014 och finansieras av såväl EU som av läkemedelsindustrin. Fördelen med upplägget är enligt Anders Karlén den breda kompetens som finns i den läkemedelsutvecklingsplattform som byggts upp och som underlättar för enskilda forskare att driva sina antibiotikaprojekt framåt på ett tidseffektivt sätt.

– Forskaren, om man kommer med i projektet, får tillgång till hela arsenalen av kompetens, tekniker och metoder och kan ganska snabbt ta sig fram och se om projektet har utvecklingspotential. Men det behövs många sådana initiativ globalt för att stimulera och tillgodose utvecklingen av nya antibiotika, säger Anders Karlén.

Osäker framtid
Inom Enable har man i dagsläget åtta projekt i pipeline i olika faser. Den substans man kommit längst med hoppas man snart kunna inleda fas I-studier med.

Men samtidigt som den kliniska utvecklingen i Enable går framåt kommer projektet att läggas ned inom något år när finansieringen tar slut.

Vad som händer då med den infrastruktur man byggt upp, som Anders Karlén beskriver som en virtuell läkemedelsutvecklingsplattform, och med de substanser som finns i något av utvecklingsstegen är oklart.

– Det optimala hade varit om stödet hade fortsatt. Nu får forskarna försöka hitta andra investerare. En möjlig väg framåt är också att försöka inleda partnerskap med något av de andra liknande initiativ som finns runt om i världen.

“Vi kan inte bara göra utredningar”
Men trots den tillsynes tröstlösa kampen för att driva forskningen inom antibiotikaområdet framåt är inte Anders Karlén uppgiven.

– Det här området är så otroligt viktigt och det stimulerar till fortsatt arbete. Vi vet att vi riskerar ett framtidsscenario där kanske miljontals människor kan dö på grund av antibiotikaresistens. Då kan vi inte bara diskutera och göra utredningar utan vi måste åstadkomma konkreta förändringar.

Hör Anders Karlén berätta mer om utvecklingen av nya antibiotika på heldagsmötet Kampen mot antibiotikaresistens – från ord till handling den 23 maj. Läs mer och anmäl dig här.