Behandling ökade inte livskvaliteten

Behandla inte rutinmässigt med sköldkörtelhormon vid så kallad subklinisk hypotyreos. Det är slutsatsen av en ny forskningsöversikt.

3 oktober 2018, klockan 11:26
0

Läkemedelsbehandling av hypotyreos, underfunktion i sköldkörteln (tyroidea), är ett omdiskuterat ämne. En av de kontroversiella frågorna är om läkaren bör skriva ut läkemedel med sköldkörtelhormon till patienter med det som kallas subklinisk hypotyreos.

Diagnosen innebär att halten av tyroideastimulerande hormon (TSH) från hypofysen är förhöjd, men att nivåerna av sköldkörtelhormoner ändå är normala. Vid fullt utvecklad hypotyreos är annars både TSH-halten förhöjd och sköldkörtelhormonhalten sänkt.

En internationell forskargrupp ger nu ny belysning av denna fråga. Forskarnas slutsats av en stor forskningsöversikt är att det saknas vetenskapligt stöd för rutinmässig hormonbehandling av subklinisk hypotyreos. De har publicerat sin forskningsöversikt i den vetenskapliga tidskriften JAMA.

Forskarna sökte igenom stora forskningsdatabaser efter randomiserade studier som jämfört hormonbehandling och placebo eller ingen behandling alls vid subklinisk hypotyreos hos icke gravida patienter. Efter sållning enligt vissa kvalitetskrav kvarstod 21 sådana studier med sammanlagt 2 192 deltagare.

En sammanvägd analys av dessa studier visade att hormonbehandlingen normaliserade de förhöjda TSH-nivåerna, men inte gav några förbättringar av patienternas upplevda livskvalitet jämfört med placebo eller ingen behandling.

Inte heller när det gällde depressionssymtom, kognitiva problem, muskelstyrka eller body mass index (BMI) syntes några konsekventa fördelar med läkemedelsbehandling.

Endast en stor studie, med 737 deltagare, hade jämfört trötthet, hjärt-kärlproblem. dödlighet och biverkningar bland hormonbehandlade respektive patienter som fick placebo. Den studien visade varken gynnsamma eller skadliga samband med hormonbehandling som alltså inte påverkade dessa faktorer hos patienterna.

Forskarna bakom översikten summerar att det saknas stöd för rutinmässig hormonbehandling vid subklinisk hypotyreos eftersom tillgänglig forskning visar att det varken förbättrar livskvalitet eller symtom.

– Detta är en intressant och välgjord metaanalys, kommenterar Helena Filipsson Nyström, docent och överläkare på sektionen för endokrinologi, diabetes och metabolism vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Ändå anser hon att det vore förhastat att ändra på behandlingen av subklinisk hypotyreos i Sverige utifrån den nya forskningsöversikten. Detta bland annat eftersom bara sju av de ingående studierna redovisade om patienterna vid behandlingsstart hade kliniska symtom på hypotyreos eller ej. Subklinisk hypotyreos definierades i översikten bara som normala sköldkörtelhormonnivåer i kombination med förhöjt TSH.

Hon förklarar att svenska endokrinologer i dag vanligen hormonbehandlar vid subklinisk hypotyreos om det upptäcks att TSH-värdet är kraftigt förhöjt, eller om patienten har en mer måttlig förhöjning av TSH men även symtom på hypotyreos som till exempel trötthet och tanketröghet.

– Det är inte samma sak att behandla ett förhöjt TSH som sådant, som att behandla ett förhöjt TSH med möjliga symptom, säger Helena Filipsson Nyström.

Debatten om hur subklinisk hypotyreos bör handläggas fick tidigare i år nytt bränsle av en rapport från Socialstyrelsen om de senaste årens kraftiga ökning av förskrivningen av läkemedel med sköldkörtelhormon. Ökande diagnostik och behandling av subklinisk hypotyreos bedömdes vara en huvudförklaring.

Läkare har varnat för en risk för överbehandling av subklinisk hypotyreos, något som då också ökar risken för biverkningar som hjärtrytmrubbningar, kärlkramp och osteoporos. Andra läkare anser däremot att dagens gränsvärden är för snäva och inte stämmer med den kliniska verkligheten.