Avmonopoliserad apoteksmarknad tas emot med applåder

De flesta berörda intressenter applåderar Lars Jedings läkemedelsdistributionsutredning. På den politiska arenan är reaktionerna dock mer blandade, t ex menar socialminister Margot Wallström att förslagen om avmonopolisering och  fri prissättning är kontroversiella.En annan stor stötesten kommer sannolikt att bli frågan om generisk substitution på apoteken där både Läkarförbundet och Läkemedelsindustriföreningen kraftigt är emot förslaget.

18 jul 2002, kl 23:10
0

Huvuddragen i Lars Jedings läkemedelsdistributionsutredning (SOU 1998:28) är att avskaffa apoteksmonopolet på hela läkemedelssortimentet, men utan att tillåta försäljning av enbart receptfria läkemedel. Socialminister Margot Wallström har tidigare uttalat sig positiv till att just tillåta receptfria läkemedel i vanliga affärer, men tagit avstånd från en total avmonopolisering.
Det menar hon fortfarande, men säger sig trots det inte vara låst i sitt ställningstagande till Lars Jedings utredning.
? Jag har inte ändrat uppfattning. Jag tror att många av Jedings förslag kan vara ganska kontroversiella. T ex att acceptera olika priser i olika delar av landet. Det har ju varit en av grundpelarna i svensk läkemedelspolitik att garantera kvaliteten och priset. Vi har ju dessutom en läkemedelssubvention som gör att det blir väldigt knepigt om man tillåter priserna att variera, säger hon.
? Men jag har inte heller sagt att jag vill behålla apoteksmonopolet, det tycker jag är att övertolka mig. Jag vill hålla alla dörrar öppna och har inte låst mig för nåndera lösning. Vad jag har gjort är att jag har räknat upp argument för och emot eftersom jag tror att det här är väldigt kontroversiella frågor, även i mitt eget parti. Det är därför viktigt att de diskuteras och att det blir en rejäl remissrunda.
Lars Jedings förslag om generisk substitution vill Margot Wallström inte kommentera med mer än att det också är en kontroversiell fråga.
? Utredningen innehåller många väl genomarbetade förslag som handlar om att få ner priserna och få en bättre kontroll på hur läkemedelsanvändningen utvecklas och det här kan då vara ett sätt. Samtidigt vet vi ju att även detta är oerhört kontroversiellt ? hela läkarkåren kommer naturligtvis att protestera. Där menar jag också att remissomgången får visa väg, säger hon.
Det blir också en mycket lång remisstid för utredningen, bland annat därför att regeringen inte vill att den ska drunkna i valfrågorna, eller bli en av dem. Remisstiden är därför satt till den 1 oktober då ett 60-tal remissinstanser ska ha sagt sitt om utredningen. En rimlig bedömning är då att en proposition inte kan komma förrän till våren 1999 och att de förändringar som beslutas inte kan träda i kraft förrän tidigast år 2000.


Apoteket räds inte
konkurrens

På Apoteket AB säger man sig vara nöjda med att utredningen inte föreslår några förändringar på grund av brister i det nuvarande systemet och Arne Björnberg, VD för Apoteket AB, tycker att apoteksverksamheten får ett väldigt gott betyg i utredningen. Däremot vänder han sig emot den populariserade uppfattningen att en avreglering automatiskt kommer att leda till sänkta priser.
? Många tar för givet att en avreglering av apoteksmonopolet kommer att sänka priserna på läkemedel, men det är inte så troligt med tanke på den relativt blygsamma del av läkemedelskronan som apoteksledet tar, förra året 18,6 procent, säger Arne Björnberg. Och apoteksmarginalerna är inte lägre någon annanstans.
Det är också därför som Arne Björnberg inte är speciellt orolig inför en framtid i konkurrens.
? Vi räds inte konkurrens för fem öre, vare sig utländsk eller inhemsk, säger han.
Vissa av de svenska affärskedjorna kommer säkert att starta apoteksverksamhet, menar Arne Björnberg, men det är ganska osannolikt att utländska kedjor skulle vara intresserade av att slå sig in i Sverige.
? Det beror inte på att Sverige är oattraktivt som apoteksland, men tittar man på ?return of investment? så finns det många andra länder ? utanför Västeuropa ? som inte har så utvecklade apotekssystem, där det finns mycket större ouppfyllda behov att täcka.
Och det är mycket möjligt att Arne Björnberg har rätt i detta, åtminstone om man ska döma av reaktionerna hos den stora engelska apotekskedjan Boots. På Boots ligger man nämligen inte precis i startgroparna för att ?kolonisera? Apotekssverige.
? Vi har i dagsläget inga planer på etablering i Sverige, säger Martin Wakeling, presstalesman på Boots huvudkontor i Nottingham i Storbritannien. Vi har just startat pilotbutiker i Holland och i Thailand och kommer att följa utvecklingen där mycket intensivt. Och detta är våra enda internationella satsningar för tillfället.
Han lägger dock till att Boots naturligtvis kommer att följa utvecklingen i Sverige med intresse och att det eventuellt kan bli intressant med en etablering i framtiden.


Väl förberedda
Strax före sommaren 1997 var Arne Björnbergs huvudscenario för framtiden att de receptfria läkemedlen skulle släppas fria i vanlig handel medan de receptbelagda läkemedlen skulle finnas kvar i det statliga monopolsystemet.
? Det var de signaler vi hade då och vi är mycket spända på att se hur det faktiskt blir, säger han. Det som är lite jobbigt är att vi inte kommer att få veta resultatet förrän någon gång efter valet. Så den här osäkerhetsperioden som vi fått leva i är inte slut än.
Enligt Arne Björnberg har Apoteket AB ändå en god förberedelse för en eventuell framtida konkurrens. Bland annat så håller företaget redan nu på att utveckla och införa en del av utredningens förslag som postorderverksamhet och läkemedelsprofiler. Apotekskortet kommer att göras om till Sveriges största betalkort under våren, och knyta kunderna än närmare Apoteket.
Man håller också på att införa en speciell marknadsavdelning för att bättre kunna kommunicera ut Apotekets fördelar i framtiden.
? Det är ganska naturligt att ett monopolföretag förstärker sin ledning på marknadssidan i en tid där vi med största sannolikhet går emot en mindre monopolartad situation, säger Arne Björnberg.
Utöver detta säger han sig ha ett antal andra åtgärder i rockärmen som han inte är beredd att uttala sig om av konkurrensskäl. Han är dock villig att avslöja en av Apotekets framtidsstrategier.
? Vi kommer att bygga vidare på att försöka vara den absolut bästa servicepartnern till sjukvården, säger han.
Ersättningssystemet bra
Att landstingen, enligt förslaget, kommer att få en tämligen stor makt över apoteksverksamheten bekymrar inte Arne Björnberg. Han ser inget problem i att förslaget ger landstingen en stor makt över lokalisering, ersättningsnivåer och tjänstenivåer på framtidens apotek.
? Jag anser att det är rimligt att den som står för fiolerna också får en del att säga till om, säger han.
Arne Björnberg välkomnar istället förslaget om att marginalen ska tas bort och landstingen istället ska betala apoteken en ersättning för varje utförd expedition.
? Det systemet har jag varit för ända sedan jag började här, säger han. Jag har hela tiden syftat mot att göra våra tjänster så tydliga att vi skulle kunna gå ifrån en marginalersättning helt och hållet. Att apoteken nu blir ett ?teflonrör? för själva läkemedelspriset och istället får en ersättning för utförda tjänster tycker jag är en oerhört sund utveckling. Det är sannolikt också det enda sättet att få bort skitsnacket om att vi tjänar två spänn mer på att sälja ett dyrare preparat.
Huruvida Apoteket AB:s apotek kommer att kunna drivas vidare på samma sätt som idag beror sedan helt och hållet på nivån av denna ersättning. Och här kan man förutsätta att det kommer att bli en del diskussioner mellan apoteken och landstingen.
? Idag har vi en medelintäkt på 55 kronor per expedition, säger Arne Björnberg. Brittiska apotekare, som lever i det mest avreglerade systemet, får över 70 kronor i expeditionsersättning, de får fem pund och 65 pence.


Vill inte ha
 ?Svarte Petter?

Arne Björnberg är också nöjd med att Apoteket AB inte föreslås ha något glesbygdsansvar såsom Telia fick vid avmonopoliseringen av telemarknaden.
? Vi är fullt beredda att köra vidare som icke-vinstmaximerade i det system vi har idag, men om inte AB Sverige vill ha det på det viset så vill vi inte bli sittande med Svarte Petter och förväntas driva en massa olönsamma glesbygdsapotek, säger han.
Arne Björnberg säger att Apoteket AB inte har någon ambition att göra sig av med olönsamma glesbygdsapotek, men att detta i framtiden kommer att styras av den expeditionsersättning som de olika landstingen kommer fram till tillsammans med apoteken. Han säger också att det är mycket möjligt att Apoteket AB kommer att fortsätta att driva vissa apotek med förlust om totalupplägget med landstinget är det rätta. I Arne Björnbergs ideala framtidsscenario så sluter Apoteket AB ett totalt PBM-avtal med ett landsting, d v s att Apoteket AB löser landstingets totala läkemedelsbehov, inklusive rådgivning och annan service, mot en fast pris på hela paketet.
? Men detta är inte möjligt idag utan det fordrar att både vi och köparen, landstinget, har en högre kunskapsnivå för att kunna sluta ett sådant avtal, säger han.
Annars är han övertygad om att de lösningar som utredningen presenterar med en apoteksavgift på en krona per expedition som ska fördelas till glesbygd plus möjligheten för landstingen att erbjuda en högre ersättning för att driva glesbygds-apotek kommer att lösa problemen med att få läkemedel till glesbygden.
? Det är ju så uppenbart i samhällets intresse att det ska vara en jämn täckning med apotek i Sverige.


?Inte 2 000 apotek?
Även om utredaren Lars Jeding, i en jämförelse med Storbritannien och Frankrike, menar att apotekstätheten i Sverige borde ligga på i storleksordningen 2 500?5 000 apotek tror inte Arne Björnberg att det kommer att bli resultatet av en avreglering. Utredningens krav på apotekare som föreståndare och hela samhällets mål att hålla nere läkemedelspriserna kommer att motverka en sådan utveckling, menar han.
? Vi kommer inte att ha 2 000 apotek i Sverige om fem år. Var ska man bara hitta 1 000 apotekare till? Dessutom innebär en ökad apotekstäthet att apoteken måste utöka sitt sortiment för att gå runt, något som man tydligt kan se utomlands. Och den enda motivationen, som jag kan se, för en person som gått fem år på universitet att ställa sig som föreståndare på ett litet apotek med mängder av handelsvaror är att man tjänar mycket pengar. Och gör man det så blir det svårt att få ihop ekvationen med att denna reform ska leda till sänkta läkemedelspriser.
Arne Björnberg välkomnar utredningens förslag om generisk substitution som han ser som en väldigt påtaglig möjlighet för apoteken att kunna bidra till bättre nytta per spenderad läkemedelskrona. Samtidigt påpekar han att man på Apoteket AB är oerhört angelägna om att den generiska substitutionen genomförs i samarbete med sjukvården så att man inte hamnar i onödiga konfrontationssituationer.


Förtroende
konkurrensmedel

Även i en framtida vinstmaximerande konkurrenssituation kommer Sveriges befolkning kunna känna sig trygga om de handlar på Apoteket, menar Arne Björnberg. Ett av de värdefullaste konkurrensmedel som Apoteket har är nämligen det stora förtroende som Apoteket har hos sina kunder.
? Och det kommer vi aldrig att äventyra, säger han. Det innebär att hur goda marginaler det än är på vissa naturmedel och andra produkter så kommer de inte in på Apoteket om de inte är ordentligt dokumenterade vad gäller verkan och oskadlighet. Det får bli hur attraktivt det vill ur ekonomisk synvinkel. Det vill säga, har man köpt något på Apoteket, med stort a, så kan man lita på det.


Apoteken positiva
Även ute på apoteken verkar utredningen ha landat i god jord. Enligt en mindre rundringning som Läkemedelsvärlden har gjort verkar de som arbetar på apoteken vara eniga om att det är bra att hålla samman de receptfria och receptbelagda läkemedlen. Man är också positiv till förslaget om generisk substitution och läkemedelsprofiler även om vissa betonar integritetsproblematiken.
? Kan man ha läkemedelsprofiler i andra länder ska vi väl kunna klara av det här också, säger Alar Krepp, apotekschef på apoteket Ugglan i Stockholm. Jag ser som de stora fördelarna att säkerheten i läkemedelsanvändningen ökar. Samtidigt är det viktigt att ett sådant här register omgärdas av rigorösa integritetsskyddande regler så att inte t ex staten kan gå in och titta på enskilda individers medicinering.
En framtida konkurrens verkar de flesta se som något positivt. Både för att man då får några konkurrenter att ?tävla? emot och för att det ger nya, alternativa, arbetsgivare.
Flera apotekschefer som Läkemedelsvärlden varit i kontakt med säger sig också vara positiva till att starta eget apotek. Dels för att komma ifrån en stor del av den byråkrati som finns i det stora monopolföretaget och dels för att kunna fortsätta med apoteksverksamheten även efter 65 års ålder.
Men de apotekschefer som sitter och funderar på att köpa loss ?sitt? apotek och börja driva det i egen regi kan dock redan nu skrinlägga de planerna. För Arne Björnberg är mycket tydlig i hur han skulle reagera inför en sådan förfrågan.
? Apoteken är inte till salu, säger han kort.


Landstingen
ser ökat samspel

Lars Isaksson, ordförande i Landstingsförbundet, kan ännu inte ge Landstingsförbundets syn på utredningsförslaget eftersom den politiska behandlingen av förslaget ligger senare i vår. Men han ser det personligen som ett bra sätt att föra samman apoteksverksamheten med den övriga hälso- och sjukvården.
? Apoteksverksamheten kommer att bli en integrerad del i hälso- och sjukvården på ett tydligare sätt med det här förslaget, säger han. Och det tror jag är bra. Jag tror att apoteksverksamheten kan spela en roll inom hälso- och sjukvården, inte minst när det gäller egenvård och upplysningsverksamhet. Där tror jag att det kommer att bli ett väldigt bra samspel mellan landsting och apoteken.


Åhléns intresse har ökat
På Åhléns välkomnar man utredningens förslag i stort.
? Det är bra att förslaget så tydligt anger vilka regler som ska gälla. Att den farmaceutiska kompetensen är viktig instämmer vi helt med, säger Gunnar Kihlblom, marknadsdirektör på Åhléns.
Åhléns intresse att starta egna apotek har snarare förstärkts än försvagats efter det att utredningen presenterats. Nu gäller det att på kort tid göra en bedömning av lönsamhetsfrågorna.
Åhléns har 74 varuhus spridda i landet. Men man har ännu inte tagit ställning till om alla varuhusen ska utrustas med apotek, om nu Åhléns centralt fattar ett sådant beslut.
? Ambitionen är att alla ska ha ett apotek. Men vi måste se om det är realistiskt. Är marknaden tillräckligt stor för att exempelvis Åhléns i Lycksele kan bära ett apotek. Detta behöver vi fundera mer på, säger Gunnar Kihlblom.


?Förslaget
gynnar Apoteket?

Även om Jedings förslag sammantaget är bra ser Gunnar Kihlblom några oklarheter. Chefsfrågan är en.
Jeding föreslår att endast apotekare ska kunna bli apotekschefer i en avreglerad apoteksframtid. Dock föreslås att dagens 526 receptarier som är apotekschefer ska få dispens. Detta skulle missgynna nya apoteksägare, och gynna Apoteket AB, eftersom det redan idag råder brist på apotekare.
En öppning kan vara att en apotekare får vara chef på flera apotek. Idag är en apotekschef chef för enbart ett. Jeding föreslår att Läkemedelsverket i enskilda fall får avgöra hur många apotek en apotekare får chefa över.
En annan oklarhet gäller de föreslagna läkemedelsprofilerna.
? Hur ska de fungera? Vad ska varje enskild detaljist svara för och vad ska exempelvis staten ansvara för? Att kartlägga en individs hela läkemedelsanvändning kan knappast vara något för alla detaljister, säger Gunnar Kihlblom.
Att apoteksverksamhet inte ska vara vinstmaximerande ser han inte som ett hinder.
? Det finns två metoder att öka vinsten. Öka antalet nöjda kunder och att ha en så effektiv organisation att kostnaderna begränsas. Detta strider såvitt jag förstår inte mot utredningens intentioner, säger Gunnar Kihlblom.


Kompetenskrav helt i
ICA:s linje

? Det är bra att ännu ett monopol avregleras. Och att det sker inom detaljhandelsledet är mycket positivt, säger Teddy Franson, varugruppschef inom ICA-Handlarnas AB.
Han tycker också att det är bra att Jeding understryker vikten av farmaceutisk kompetens.
? Kravet är snarare en fördel än en nackdel. Det är helt i linje med de övriga kvalitetssatsningar vi gör, säger Teddy Franson.
Ytterligare en punkt i förslaget som uppskattas är att möjligheten för butiker att vara apoteksombud. Idag är cirka 700 av ICA:s 2 300 butiker apoteksombud.
Nästa steg är att bedöma lönsamhetsfrågorna. Bland annat avvaktar ICA vilken syn landstingen kommer att ha på ersättningens storlek.
Hur många ICA-butiker kan bli aktuella som fullsortimentsapotek eller som ombud om läkemedelsdistributionen avregleras?
? Det är svårt att säga ännu eftersom vi vet för lite om villkoren, men gissningsvis kanske 100?400 fullsortimentsapotek och uppemot 1 000 ombud, säger Teddy Franson.


Kooperationen nöjda
? Vi välkomnar avregleringen av apoteksmonopolet och står väl förberedda, säger Roland Svensson, VD och koncernchef för Kooperativa förbundet, KF.
KF anser att det är viktigt att stimulera mångfalden och att kooperationen har en möjlighet att bidra. Erfarenheterna av konsumentkooperativa apotek i Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz och Storbritannien är goda.
? Ambitionen är att förena högklassig hälsovård med bästa möjliga apoteksservice till lägsta möjliga kostnad.
KF betonar vikten av att försäljningen ska skötas av farmaceutiskt utbildad personal.
Per-Olof Jönsson, VD för Koopi, Kooperativa institutet, säger att utredningsförslaget tillgodoser deras krav på avreglering.
? Det ger förutsättningar för konkurrens i ordnade former, säger han.
Hur många kooperativa apotek som kan bli aktuella är inte klart ännu.
? Troligen är fullvärdesapotek en fråga för varuhus och stormarknader. Huruvida KF dessutom startar en apotekskedja får vi återkomma till, säger Per-Olof Jönsson.


Apoteket hinner
starta sin postorder

Det är naturligtvis positivt att man öppnar för postorderförsäljning, men synd att det kommer att ta så lång tid innan förändringarna kan genomföras, menar Christer Jansson, vice ordförande i postorderföretaget Ellos.
Det finns många frågetecken i utredningen och det är svårt i dagsläget att säga om Ellos kommer att vara intresserade av läkemedelsförsäljning, menar Christer Jansson.
? Vi hade tidigare kommit rätt lång i våra planer, men de ha legat på is ett tag, säger han.
? Tidsplanen måste passa Apoteket AB som handen i handsken. Nu hinner de komma igång med sin postorderförsäljning innan någon annan har möjlighet att konkurrera. Ändå hävdade de tidigare att postorderförsäljning är omöjligt, säger han.


Farmaceuter stöder generisk
substitution

Mia Höglin, ordförande i Sveriges Farmacevtförbund, är positiv till utredningsförslagen.
? De känns genomarbetade och presenteras uttömmande. Flera av förslagen kommer, om de genomförs, att innebära förbättringar för den enskilde patienten. Särskilt viktigt är förslaget om frivilliga läkemedelsprofiler.Vi kommer dock att fråga medlemmarna innan vi ger vår slutgiltiga syn, säger hon.
På frågan om det är bra med fri prissättning menar hon att en viktig grundprincip är att ingen patient ska behöva avstå från läkemedel av kostnadsskäl.
? Därför är det viktigt att se hur förslaget slår för olika patienter. Man kan nog inte släppa priserna helt fria inledningsvis.
Förbundet säger ja till förslaget om generisk substitution.
? Patientens valfrihet ökar och generisk substitution minskar kostnaderna. Och läkarna har kvar sin vetorätt om de anser att ett originalläkemedel absolut inte ska bytas ut. Förslaget innebär en komplettering av det redan fungerande referensprissystemet, säger Mia Höglin.
Farmacuvtförbundet stöder förslaget att stärka apoteksservicen i glesbygden. Förbundet tycker även att det är bra att Jeding inte skiljer mellan receptfria och receptläkemedel.
? Den enskildes läkemedelsbehov kan ses i ett helhetsperspektiv, vilket är avgörande för en bra läkemedelsinformation. Det är en myt att receptfria läkemedel är ofarliga. Jedings förslag innebär sannolikt att tillgängligheten till hela apotekssortimentet kommer att öka i landet, säger Mia Höglin.


Farmaci-
förbundet värnar
om filialapotken

Farmaciförbundets ordförande Britt-Marie Johansson är tveksam till konkurrensutsättning om det medför att kommersiella intressen får för stort utrymme.
? Vi vill inte släppa marknadskrafterna fria inom läkemedelsområdet, säger hon.
Annars finns det andra delar av förslaget förbundet säger ja till.
? Att monopol på farmaceutisk kompetens föreslås är bra, liksom att försäljningen av receptfria och receptbelagda läkemedel hålls samman, säger Britt-Marie Johansson.
I framtiden ska enbart apotekare få vara chef för apotek. Farmaciförbundet ser det som ett hot mot filialapoteken.
? I vissa situationer kan filialapotek vara bättre än ett ombud. Och det bör finnas möjlighet för receptarier att vara verksamhetschef på en filial.
Förbundet sätter några frågetecken i kanten även när det gäller läkemedelsombuden i framtiden.
? Idag lämnar ombuden ut det apoteket säljer. Som vi ser Jedings förslag finns öppningar som pekar i riktning mot att ombuden även kan få sälja receptfria läkemedel. Vi vill inte ha receptfria läkemedel i detaljhandeln.


?Nej till substitution
och läkemedelsprofiler?

Läkarförbundet är nöjda med Jedings förslag om att avreglera apoteksmarknaden.
? Vi ser inget egenvärde i ett apoteksmonopol, snarare tvärt om. Monopol leder alltid till en högre kostnadsnivå. Apoteksmonopolet leder till dyrare läkemedel än nödvändigt, säger Robert Leth, ordförande i Sveriges Läkarförbund.
Det farmaceutiska kompetensmonopolet får också stöd av Läkarsförbundet. Kravet på farmaceutisk kompetens är viktigare än att receptfria och receptbelagda läkemedel säljs på samma ställe, menar Robert Leth.
? Om en butik enbart säljer receptfria läkemedel eller hela sortimentet spelar ingen roll, bara det finns en farmaceut närvarande, säger han.
Andra förslag i utredningen som Läkarförbundet stöder är att det kan leda till fler försäljningsställen och att därmed tillgängligheten till läkemedel ökar i Sverige.
Med hänvisning till patientsäkerheten säger dock Läkarförbundet nej till generisk substitution i den form Jeding föreslår.
? Vi avvisar det förslaget totalt. Dock kan vi tänka oss en ruta med texten ?Utbyte får ske? på receptet som läkaren, i samförstånd med patienten, kan fylla i. Men det omvända kan vi inte acceptera, säger Robert Leth.


Nedvärderar läkarnas
ansvarskänsla

Läkarna störs av att utredningen nedvärderar läkarkårens ansvarskänsla för att hålla läkemedelskostnaderna nere. Robert Leth framhåller att läkarna väljer det bästa läkemedlet med hänsyn taget till alla faktorer, och hänvisar till ett exempel.
? Ta tetracyklin. Ett visst läkemedel kan fastna i matstrupen om patienten inte dricker rikligt med vatten. Detta råkar också vara det billigaste. Antag att läkaren skrivit ut ett dyrare alternativ på grund av patientens svårighet att svälja. Vems är då ansvaret om medlet byts ut och leder till att patienten skadas? Utredningen låtsas som om detta problem inte existerar.
Läkemedelsprofiler säger läkarna nej till.
? Börjar man registrera alla läkemedel en patient tar ut kan man också skapa sig en bild av patientens diagnoser, vilket är ett hot mot den personliga integriteten. Vi är rädda att detta bara är första steget i en omfattande kartläggning, säger Robert Leth.
Han menar att problemet med interagerande läkemedel kan lösas om patienten pratar med läkaren.
? Vill den enskilde inte berätta för läkaren om alla sina läkemedel, så lämnar han knappast heller informationen till ett dataregister. Att föra fram interaktionsrisken är bara ett svepskäl för att kunna bygga upp ett stort dataregister, säger Robert Leth.


?Blir inte så mycket friare?
Den moderate riksdagspolitikern Margit Gennser, som tidigare utrett läkemedelsförsörjningen och redan för sex år sedan föreslog att apoteksverksamheten skulle avmonopoliseras tycker att Lars Jedings utredning är ett steg i rätt riktning, men att den har väldigt många brister. Främst menar hon att det avmonopoliserade Apotekssverige som ritas upp i utredningen blir alldeles för nedtyngt av regleringar och att det därför inte blir en avmonopolisering i praktiken.
? Bemanningskrav, tillstånd ifrån Läkemedelsverket och landstingens makt att påverka vilka som ska få starta apotek kommer att göra det svårt att få fram mångfalden. Det finns en risk för att det inte blir så hemskt mycket friare, säger hon. Jag är därför mycket ledsen över att mina idéer om avmonopolisering togs om hand av dem som främst vill värna om den offentliga sektorns monopol över vård och omsorg. Utredningsförslaget innehåller sådana brister som kan leda till förhållanden som definitivt inte gör systemet bättre.
Margit Gennser menar att Apoteket AB måste säljas ut från staten för att man ska uppnå en riktigt avmonopoliserad situation. Hennes förslag är att de apoteksanställda skulle få möjligheten att köpa loss sitt apotek och driva det som en franchising-butik.
Hon är också förvånad över att Lars Jeding inte föreslår fri försäljning av egenvårdspreparaten i allmän handel. Hon tycker att det är hyckleri att hävda att de receptfria läkemedlen skulle kunna innebära risker om de såldes fritt.
? Uppenbarligen tycker man inte att befolkningen i Tierp, och alla andra orter med apoteksombud på ICA eller Konsum, utsätts för dessa risker idag. Varför skulle det då vara så i Stockholm, säger hon. Dessutom har ju apoteken infört självbetjäning och skillnaden mellan det och sälja de receptfria läkemedlen på Åhléns är ju mycket liten idag. Informationen finns på bipacksedeln om man undrar över något. Vi behöver ju inte daddor åt folk.


Läkemedel
inte dyrt i Sverige

Margit Gennser säger sig också vara förvånad över vissa uttalanden från utredningens sida. Främst att läkemedelspriserna i Sverige skulle vara höga, vilket de inte är, menar hon. Dessutom vänder hon sig emot beskrivningen att läkemedelsindustrin skulle få så bra betalt i Sverige jämfört med andra länder.
? Det beror ju på att läkemedelsindustrin i Sverige har en helt annan funktion än i andra länder, säger hon. Vi har i Sverige en mycket ovanlig droghandelsfunktion, jämfört med andra länder, där man, i princip, har skalat bort allt utom leverans och transport. Medan läkemedelsindustrin står för ganska stora delar av lagrings- och räntekostnader. Man jämför alltså äpplen och päron och det kan man inte göra.


Inte säkert
man kan säga nej

Ulf Edstedt, VD i Läkemedelsindustriföreningen, LIF, anser inte att man kan låta apotekspersonalen ta ansvar för den generiska substitutionen.
? Om man ska ha patienten i fokus, vilket jag tycker att man ska ha och vilket Lars Jeding också säger sig ha, så kan man inte överlåta åt apoteken att styra vilket läkemedel patienten faktiskt ska få, säger han. Ska man införa möjligheten till generisk substitution så måste det vara läkaren och patienten som tillsammans bestämmer om det förskrivna läkemedlet får substitueras. Detta kan då  anges på receptet.
Som förslaget är utformat, menar Ulf Edstedt, att det inte är säkert att man som patient själv får bestämma vilket preparat man ska ha.
? Det är inte självklart att man som patient kommer att kunna säga nej till en substitution om man inte vill ha ett generikum, säger han. 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng