AstraZeneca är det forskande läkemedelsföretag som drabbas hårdast av parallellimporten i Sverige. Det är helt enkelt en logisk följd av att företaget har varit framgångsrikt och representerar flera av de storsäljande produkterna.
Av det totala värdet på parallellimporten till Sverige, en dryg miljard kronor 1998, föll 75?80 procent på AstraZenecas produkter, eller rättare sagt gamla Astras produkter.
På bolagsstämman våren 1998 påstod dåvarande VD Håkan Mogren att företagets vinst 1997 minskade med en halv miljard kronor på grund av parallellimporten.
David Andersson, som arbetar med priser och anbud på AstraZeneca, uppskattar att företagets förlust idag på parallellimport ligger på samma nivå, eftersom den nyblivna partnern Zenecas produkter inte är utsatta för parallellimport.
? Parallellhandeln existerar på grund av rättsliga beslut inom EU och det kan vi inte göra så mycket åt, även om vi starkt ogillar företeelsen, säger David Andersson.
? Den fria rörligheten för varor är en viktig princip inom EU. Att en produkt som vi sätter på marknaden i Italien kan köpas där och sedan transporteras till Sverige för att säljas här säger vi inget om. Problemet är bara att vi inte bestämmer priset i Italien, utan myndigheterna. Hade vi satt priset hade det inte parallellhandeln funnits, säger David Andersson.
Två principer krockar
Parallellimporten är alltså ett resultat av att två olika principer inom EU krockar; fri rörlighet för varor och nationernas rätt att hantera prissättning och subventioner för läkemedel.
Men när EU nu bestämmer spelreglerna, vad kan företagen då göra?
? Vi försöker få så lika priser som möjligt inom EU-länderna. Och utvecklingen går också i riktning mot minskade prisskillnader ? den så kallade priskorridoren krymper år från år, säger David Andersson.
När den ekonomiska monetära unionen EMU och den gemensamma valutan euro införs kommer utrymmet för parallellimport att krympa.
? Med euron slipper vi växelkurssvängningar, men sannolikt blir det svårt att få ut samma pris i länder med svag köpkraft, säger David Andersson.
En annan metod att motverka parallellimporten är den juridiska. AstraZeneca lägger ner stora ansträngningar att stoppa parallellimport både i enskilda länders domstolar och, om så erfordras, i EG-domstolen.
I Sverige har AstraZeneca jämte Läkemedelsverket kämpat i domstol för att stoppa parallellimporterade Losec-kapslar efter det att företaget avregistrerat sina egna kapslar. Målet är ännu inte avgjort av Regeringsrätten.
I Norge har läkemedelsverket nyligen godkänt parallellimport av kapslar med hänvisning till Astras dokumentation för Losec Mups.
? Det är tråkigt, men vi kommer att göra allt för att få en omprövning i Norge, säger David Andersson.
Minst fem år till
Även om AstraZeneca ogillar parallellimporten så uppträder företaget korrekt, något som bekräftas av flera olika företrädare för de parallellimporterande företagen. Det gäller till exempel leveranssäkerhet och analys av reklamationer från kunder.
Hur långlivad företeelsen parallellimport blir, beror i huvudsak på EU:s planerade utvidgning österut, anser David Andersson.
? Om den skjuts upp för överskådlig tid tror jag att parallellhandeln med dagens regler kan överleva uppemot fem år. Men om Tjeckien, Ungern och kanske Polen och några baltiska länder kommer med snart kan vi få en rysare för den forskande industrin, säger han.
I dessa länder är priserna på läkemedel långt under de som gäller i Grekland och andra av dagens lågprisländer inom EU. Samtidigt är patentskyddet för läkemedel svagt eller obefintligt. Vad de forskande företagen hoppas på är att EU beslutar om en lång övergångstid för kandidatländerna.
En övergångstid på 15 år tillämpades av motsvarande skäl för Spanien och Portugal när de gick med i EU. Där var också patentskyddet svagt när de blev medlemmar i EU.
Den europeiska föreningen för läkemedelsföretag, EFPIA, jobbar hårt för att påverka EU-kommissionen så att kommande beslut inte försämrar den forskande industrins förutsättningar i framtiden.
Bättre än generika
Men kan då inte David Andersson se något positivt med parallellimporten?
? Om man måste välja mellan två onda ting så föredrar jag parallellimport framför generika. Så år 2003, när Losec-patentet gått ut, ser jag hellre att patienter får parallellimporterat Losec än ett generiskt omeprazol från något annat företag. Då får vi trots allt del av försäljningen.