Arbetsmyra med beslutsvånda

Arbetsmyra med beslutsvånda

I en tid när vaccinmarknaden exploderar får smittskyddsenheten på Socialstyrelsen fler och fler frågor att ta tag i. Barnvaccinationsprogrammet omges av många olika intressenter och den som får stå till svars för besluten är enhetens chef, Anders Tegnell.

18 mar 2008, kl 19:39
0

Det är inte någon slipsgosse, medicinalrådet Tegnell på Socialstyrelsen. När han ilar förbi mig som sitter och väntar i receptionen ser han mer ut som om han skulle ut på landet ? kort jacka, ryggsäck, och, visar det sig senare, kortärmad pikétröja, helt krokodilfri. Anders Tegnell är chef för smittskyddsenheten på Socialstyrelsen, en enhet som växt väldigt på tio år.

En av de hetaste frågorna på Anders Tegnells bord den senaste tiden har varit HPV-vaccinets vara eller inte vara i barnvaccinationsprogrammet. När beslutet att säga ja till slut kom var det med ett gäng förbehåll, och den vånda som föregått beslutet märks när den här intervjun görs, ett par veckor innan beslutet är fattat. När han då får frågan hur det går med beslutsfattandet tittar han ut över den fantastiska utsikten och funderar.
? Både SBU och Läkemedelsverket ser nyttan på individnivå. Frågan är om det inte blir för dyrt på befolkningsnivå. Vårt underlag är snart klart, men jag vet inte riktigt. Det är tydligt att de kvinnor som under livet går på cellprovskontroller, de dör inte i livmoderhalscancer. Den uppföljningen av kvinnors hälsa finns inte i alla andra länder, och där skulle vaccinationen göra ännu större nytta än här.
? Dessutom vet vi inte om det kan finnas några risker på längre sikt. Sjukdomen tar ju kanske 20 år på sig att utvecklas, och det perspektivet har vi inte idag.

Han tar upp risken för att vaccinationen gör att kvinnorna tror sig vara skyddade för resten av livet, och därför struntar i kontrollen.
? Å andra sidan ska cellprovskontrollen finnas kvar oavsett om man tar in HPV-vaccinet i vaccinationsprogrammet eller inte, och det innebär att man förstärker säkerheten men till en mycket hög kostnad.
Men vad tycker du själv?
? Det är jättesvårt. Det blir väldigt dyrt för Sverige.
Hur besvärande är läkemedelsföretagens försök att påverka?
? Det är inget jag, eller vi möter, de är lite för kloka för det. Reklamen riktar sig ju till andra intressegrupper. Egentligen kan man inte bli sur på det ? de är kommersiella och de vill tjäna pengar. Men det är besynnerligt när de hävdar att de inte är intresserade av vinst, utan av folkhälsa. Om man istället har en öppen diskussion där de redovisar sina vinstintressen, och där jag kan önska mig så mycket folkhälsa som möjligt för pengarna ? då kan vi mötas i en win-winsituation.
? Men faktum är att idag kan ingen ta över den roll de spelar. Deras arbete är att ta över forskningsresultat och göra läkemedel av dem ? och det är de ensamma om att kunna göra. 

Men blir du ändå inte lite irriterad när de utmanar gränserna ? när de till exempel utnyttjar den tolkning av EU-direktiv som i Sverige tillåter att man riktar vaccinreklam till allmänheten?
? Jo, men det är inte vårt bord, det är en juridisk fråga. Men både vi och Läkemedelsverket tycker att man kanske skulle ha funderat lite mer på den frågan innan man godtog tolkningen. Risken är att man skapar förväntningar på produkter som inte går att leva upp till. Man måste hålla isär information och reklam.
Skulle man behöva ett Råd o Rön för läkemedel?
? Det är ju det som SBU är egentligen, och de vänder sig till landstingen. Det är därifrån informationen ska komma folk till del. Men jag tror nog att landstingen kommer att behöva samla sig till en mer objektiv information i framtiden.
 
Anders Tegnell började sin bana som läkare i Lund, sedan infektionsläkare och kliniker i Linköping. Hans avhandling kom 2002 efter tio års studier av infektionsrisker vid hjärtkirurgi. Vid sidan av resistenta stafylokocker i hjärtsjukvården dök det upp andra intressanta utmaningar ? bakterier som kunde användas för terrorändamål.
? Jag har alltid tyckt att det är spännande med ovanliga infektioner. Jag arbetade en tid med blödarfebrar i Zaire. Sedan dök de här terrorbakterierna upp, och då kom mjältbrand och pest och kolera liksom på köpet, säger han.
Idag är en av Anders Tegnells huvuduppgifter att beräkna riskerna för smittspridning. Då krävs ett intresse för statistik, och han tog mycket riktigt en extra examen i epidemiologi i London.
? Det är ju epidemiologi som ligger till grund för beslut om vaccineringar till exempel, säger han.

Debatten om hpv-vaccin visar tydligt att beslut som rör barnvaccinationsprogrammet är svåra. Med flera nya vaccin under utredning finns det starka intressen både från industri och föräldrar. Ämnet är komplicerat och blir lätt laddat. Under det senaste året har han till exempel fått en del kritik för att han inte ger mer explicita råd till vården. Själv anser han att den frågan hamnat på fel nivå.
? Det finns ju  gränser för hur tydlig man kan bli. Informationen går till landstingens smittskyddsläkare som förväntas föra den vidare i en användbar form.

Barnvaccinationernas historia är också laddad. För ett par år sedan blev de mycket misstänkliggjorda, ett drev som startade i Stockholms innerstad. Vaccinerna ansågs onaturliga, och de kunde bädda för andra sjukdomar. Just den debatten har i dag lugnat ner sig något, men i USA går i vinter en TV-serie som än en gång driver frågan om ett samband mellan mässlingsvaccin och adhd, något som gjort vaccinationsläkare i USA väldigt upprörda. Enligt Anders Tegnell bör debatten istället handla om vilka nya vacciner vi ska ge våra barn.
?Det finns alla fördelar med att fortsätta och kanske också utvidga barnvaccinationsprogrammet, säger Anders Tegnell.
?Ju smittsammare en sjukdom är, desto färre sjuka behövs ute i befolkningen för att starta en epidemi. I ett samhälle där vi möts ofta och tätt, i gallerior och på dagis, så måste grundskyddet vara stabilt, viruset ska inte hitta någon ny att invadera. När det gäller mässling, så behöver 90-95 procent av befolkningen vara vaccinerad för att inte en smittvåg ska starta. Beräkningarna gäller inte bara stadsmiljöer ? ju mindre befolkningen är, desto kvickare kan den smittas.

Slutligen, vad är det som ger dig de professionella kickarna?
? Det är att flytta forskningen en trappa upp, till det plan där resultaten når samhället. Själva forskandet är jag klar med, här händer hela tiden nya saker som man ska ta ställning till, det är roligare.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng